***LIVET EFTER 70***

Välkommen hit! Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland. Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke, som lämnade mig 8 februari 2012. För första gången i livet lever jag nu ensam och det har onekligen sina sidor. I bloggen hittar du också bokrecensioner, recept och foton och så en och annan nyhetskommentar, speciellt om det händer något på Gotland. Jag hoppas att du ska trivas här och vill komma tillbaka och jag blir väldigt glad om du tar dig tid att lämna en kommentar till blogginläggen.

Det har varit en varm dag i dag också, men kanske inte lika hett som de senaste dagarna. När jag kommit i ordning i morse funderade jag på vad jag skulle göra den här fredagen och bestämde mig för att åka till någon strand, där det blåser lite friskare vindar än här vid Odvalds; Warfsholmen, Sandhamn, Djupvik eller kanske Björkhaga?

Vid tiotiden var det inte så mycket folk på badbryggan ännu

Det blev Björkhaga, för där kan man välja mellan att ligga nere i sanden längs stranden eller lite längre upp under tallarna. Försedd med brassestol och en bok parkerade jag en bit från stranden i skuggan under en tall. Det blåste ganska friskt, så jag brydde mig inte om att klä av mig utan satt i shorts och blus och läste några kapitel i Anna Fredrikssons bok Avskedfesten . Det är väl inget litterärt mästerverk precis, men som en förströelse för stunden duger den bra.

Udden som sticker ut är Kovik – kallad Korumpen

Jag gick ut i vattnet och stod där en stund, men det var inte speciellt lockande att bada, så det lät jag bli. Det räcker bra att svalka av benen lite.

När det var dags för lunch gick jag till restaurangen och åt en bakad potatis med skagenröra. Mycket gott!

Efter lunchen flyttade jag ut stolen i solen och tog på bikini, för nu var det dags att lyssna på dagens sommarvärd som var Maria ”Vildhjärta” Westerberg, som är konstnär och författare. Jag har aldrig hört talas om henne förut, så jag visste inte alls vad som väntade, men alla ska ju ha sin chans.

Hennes konstnärskap går ut på att förvandla pinnar hon hittar i skogen till olika figurer. Hon bor i Brunskog i Värmland och talade en väldigt vacker värmländska. Hon presenterade sitt program som en radiopromenad i skogen och hennes lågmälda beskrivning av det hon upplevde när hon gick där och plockade pinnar var som poesi att lyssna på. Jag tror att jag slumrade till någon stund då och då, men uppfattade ändå att hennes program var en uppmaning till oss alla att ta vara på och vara rädda om våra gammelskogar och dess innevånare.

Musiken störde mig lite, för förutom de två låtar där hennes man tonsatt hennes texter, tycker jag inte att musiken hon valt harmonierade med pratet.

När jag bröt upp var det mycket folk i vattnet

När Sommar i P1 var slut packade jag ihop och åkte hem, för nu var jag trött på strandlivet. Solstolen här hemma är bra mycket bekvämare än en brassestol.

Margareta har ännu inte lyckats ordna något regn, men jag hörde att i Hemse hade det kommit 27 mm igår eftermiddag när det åskade. Hoppas kan man ju alltid, men det är nog inte någon större chans att det ska bli något regn här, så jag får väl ut med vattenkannan igen.

Grattis Greta och Margareta!

Källinggviku, fruntimmersveckan startar i dag och jag har läst i några bloggar att man inte gillar ordet fruntimmer, men här på Gotland pratar vi om källinggar och kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg! Varför ordet stavas som det gör, beror på att vi uttalar det precis som det stavas, med ett mjukt ng och sedan ett hårt g på slutet.

I dag är det Sara som har namnsdag och ska det regna någon gång i juli månad så är det ju i källinggviku och i dag hade jag faktiskt förhoppning om att Sara skulle ordna till en skur.

Jag har jobbat ett extrapass på Kupan i dag och en stund efter att jag kommit dit mulnade det till allt mer och åskan började mullra. Nu då!!! Det mullrade en gång till och så kom regnet! Jag sprang ut på terrassen och bredde ut armarna för att få en dusch och jag fick väl ca 10 droppar på varje arm, men sen slutade det regna, åskan drog vidare och molnen också. Några rapporter från kunder pratar om 14 mm i Fardhem och ännu mera på andra platser söderut på ön. Hoppas att Margareta lyckas släppa ner en ordentlig skur över Klintehamn i morgon!

När jag kom hem vid halvfemtiden började jag lyssna på Peder Fredricsons sommarprat medan jag vattnade rabatterna på uteplatsen och jag lyssnar fortfarande på honom. Mitt hästintresse är måttligt, men han har varit rätt personlig och trevlig att lyssna på och han spelar en omväxlande musik.

Nu är det dags för kvällsmat. Matjesill hade jag tänkt mig, för det är ju bra att äta något salt nu när man svettas mycket.

Grattis alla Saror!

Jag klarade gårdagen på Kupan utan att få värmeslag och det är nog tack vare fläkten, som stod och blåste lite lagom på mig när jag stod vid kassan. Det var inte så många kunder som handlade heller igår, jämfört med förra veckan. Många kom in och gick en vända och tittade och gick ut igen. De kanske tyckte att det var för varmt helt enkelt.

Strax efter sex kom Eva och hennes kompis och hämtade mig och så åkte vi iväg till Romateatern. Det var ett perfekt väder för utomhusteater, för ingen av oss behövde använda de lite varmare kläder vi hade med oss. När jag kom hem var det ännu 26° och lika varmt var det när jag gick och la mig vid elvatiden.

Vi satt så bra på tredje raden och hade full koll på scenen och parken bakom ruinen

Fredik Egerman med hustru Anne i lusthuset

Frid och Desireé Armfeldts son Fredrik

Andra akten ska strax börja

I morse blev jag besviken, för jag hade inte fått någon tidning! Jag ringde och beklagade mig och vi kom överens om att jag skulle köpa mig en på Konsum och så skulle jag få kompensation av GA vid nästa prenumerationstillfälle. Efter frukost gick jag runt med vattenkannan och vattnade krukor och lådor, för det hann jag ju inte igår kväll och det är hett som attan i dag också. 29° hade jag i skuggan på framsidan redan vid 10-tiden. Sedan tog jag en sväng till kyrkogårdarna och fyllde på vatten i blomlådorna och så till Konsum (där det rådde rena kaoset) för inköp av tidningen. Jag ångrade att jag inte gick till kiosken i stället, men det var lite annat jag skulle handla också.

Johan Waltelius var dagens värd i Sommar i P1 och medan jag satt i köket och lyssnade på honom passade jag på att göra lite pedikyr och manikyr. Nagellacket började se avflaget ut och naglarna behövde kortas av lite.

Det var en gripande berättelse vi fick ta del av när 33-årige Johan Waltelius berättade om när hela livet förändrades för honom och hans omgivning. Han bröt nacken under sin svensexa och fick en ryggmärgsskada som gjorde honom totalförlamad från bröstvårtorna och ner.

Man kan tycka att han skulle var bitter på livet som har behandlat honom så illa, men det verkar han inte vara. Han har accepterat det som hänt, han har gift sig med sin Line och de har genomgått en fertilitetsbehandling, som resulterat i att de nu har en dotter på 1,5 år och han jobbar som SO-läraren. Om sin dotter säger han, att hon är hans allra största lycka, men också hans största sorg, genom att det är så mycket han aldrig kommer att kunna gör med henne och för henne.

Johan Waltelius är absolut värd att lyssna på och inte bara för det han berättade, utan dessutom spelade han musik som var till 100% njutbar.

Trevlig onsdag!

Second hand

10 kommentarer

Det är varmt, men det blåser lite och det ligger ett svagt dis för solen. Ute är det nästan 28° och inne nästa lika varmt.

Temat i dag är second hand, för det är vad ska jag jobba med i eftermiddag och det här fotot är också återvunnet. Det tog jag hemma i trädgården på Stenstugu den 21 juli 2006 och hade med det i bloggen samma dag.

Fjärilen ser lite sliten ut

Trevlig tisdag!

Varmt och inget regn i sikte

8 kommentarer

I dag har det varit väldigt varmt och det har faktiskt varit skönast att hålla sig inomhus, för ännu har jag ganska dräglig temperatur inne i lägenheten. 25° känns svalt när man kommer utifrån solgasset.

På förmiddagen körde jag en maskin tvätt och dammsög och sedan klippte jag ogräs i gräsmattan. Gräs finns det ju inget, men ogräset gror trots torkan, så det behövde putsas av. I eftermiddag har vi spelat kubb i Sicklingsparken. Jag trodde inte att det skulle komma så många, men vi var åtta stycken trots värmen. Några kom i från Väte, som ligger en bit in på ön, och de tyckte att vi hade det svalt i Klintehamn, för här blåser det lite i alla fall. Pensionärer är ett tufft släkte!

Värmen ser ut att fortsätta och jag måste säga att jag bävar för morgondagens jobb på Kupan. Vi har fruktansvärt varmt inne i vanliga fall sommartid och med temperaturer ute på nära 30° måste det bli odrägligt. Dessutom ska jag jobba på torsdag också, men när jag tog det extrapasset hade jag ju ingen aning om att det skulle bli så gassigt.

Men det är trevligheter som väntar också, för i morgon kväll ska vi åka till Romateatern och se året föreställning, Midsommarnattens leende. Den har fått fina recensioner så det blir säkert en underhållande kväll.

Sommarnattens leende är en välspelad och spännande cocktail av kärlekens ingredienser. Romateatern lyckas lyfta Bergmans komedi från filmduken till scenen utan att tappa något på vägen. Romateaterns publik har många repliker att skratta åt. Här missas inga poänger.
— Per Leino – Gotlands Allehanda

Det låter väl lovande!

I dag har det varit en riktigt varm och solig dag och det har faktiskt inte gått att sitta direkt ute i solen, utan det är skuggan som har gällt. Jag vaknade sent, så det blev en kort förmiddag och när det började bli dags för lunch kände jag att jag inte ville laga någonting, utan jag längtade bara efter en god sallad, så jag gick iväg till Konsum. Där var det rätt kaotiskt och kön till salladsbaren var hur lång som helst och det mesta började ta slut, så jag nöjde mig med ett grillat kycklinglår och lite potatissallad och så en kartong jordgubbar.

Söndagslunch i skuggan på framsidan

Efter lunch lyssnade jag på dagens sommarvärd, Uje Brandelius, en för mig helt obekant person. Han sa själv att han är lite känd för sitt band ”Doktor Kosmos”, han är lite känd för sin föreställning ”Spring Uje spring” och han är lite känd för att han har fått Parkinsons sjukdom. Som han lite ironiskt sa:” Jag har en gripande historia att berätta”. Och han visade sig verkligen kunna berätta sin historia. Han sade sig vara expert på sig själv och det delade han med sig av.

Han var jättebra! Med sin lugna vackra röst berättade han om hur de första tecknen på sjukdomen dök upp för några år sedan och efterhand blev allt besvärligare. Han hade drabbats av Parkison bara 44 år gammal, en sjukdom som han trodde bara gamla gubbar fick.

Jag kom att tänka på Viola och Karl-Gunnar som vi träffade på Mallorca för många år sedan. Karl-Gunnar hade Parkinson och han sa, precis som Uje, att det inte är skakningarna och darrningarna som är värst, utan stelheten. Karl-Gunnar fick senare en elektrod inopererad i hjärnan och blev nästan besvärsfri. Så det finns säkert hopp även för Uje.

Jag som startade
lyssnandet ute i solen fick flytta in i skuggan för att kunna hänga med till slutet. Musiken var väl inte helt i min smak, men den passade in i sammanhanget och var säkert vald med omsorg. Ett dramatiskt slut på sommarpratet bjöd han också på; han friade till sin Therese. ❤

Fint besök

Jag satt och såg slutet på fotbollsmatchen igår kväll, när jag såg i ögonvrån att det var något som rörde sig vid trådgardinen som hänger för terrassdörren, som stod öppen. Det var en igelkott som kom inknatande i vardagsrummet. Jag var snabb att mota ut den och då sprang den ut på terrassen och kröp ihop där i ett hörn och låg och puttrade. Jag gick in efter lite mat till den och då kom den på andra tankar, kom fram och åt och smaskade i sig alltihop, så jag fick gå in efter mera. Vatten finns på ett fat ute på gräsmattan. Nu har jag laddat upp med lite kattmat i fall den skulle komma på besök i kväll också.

Trevlig söndagskväll!

Igår lyssnade jag på Åsa Wikforss och var från början helt inställd på att det lyssnandet inte skulle bli så långvarigt. En och en halv timmes föreläsning, tänkte jag, avbruten av lite musik då och då. Kunde det va´nåt? Det var det faktiskt, men jag blev aldrig helt klar över vad en filosof gör. Jo, kanske vad de gör, men vad har de för funktion och vem anställer dem. Jag fick ta till google.

Man har en gedigen utbildning; yrket kräver en akademisk utbiIdning. Man behöver, aIItså, studera fiIosofi på högskoIenivå i minst 3 år på heItid. Ofta fortsätter de studerande läsa efter grundutbiIdningen på magister (ett år) eIIer på ett masterprogram (2 år).

Filosofi handlar om att ifrågasätta det vi tar för givet, och hur vi ser på världen. Vad vet vi egentligen om vår omvärld och om andra människor? Det är frågor som behandlas inom ämnet ”filosofi” och då kan man ju tänka sig att näringsliv och industri kan ha bruk för en filosof och även inom politik och journalistik kan säkert en filosof platsa. Det gäller ju att lista ut hur man på bästa sätt ska manipulera andra människor, så att de köper de varor och idéer man vill sälja. Fast jag begriper nog ändå inte riktigt hur det fungerar? Det låter lite flummigt!

Jag tycker inte att jag fick några svar av Åsa Wikforss på mina frågor, men det var intressant att höra henne berätta om hur hon hamnade i New York och om hur hon greps av akut hemlängtan efter den 11 september 2001. Musiken var uthärdlig och hon höll mig, mot förmodan, vaken.

Höstanemonerna hukar i värmen

Det har varit varmt i dag, upp mot 30° och i Klintehamn har det varit En dag för barn i världen, med en massa olika evenemang, men jag har gjort något helt annat än att gå på loppis, rida på gotlandsruss och köpa lotter. Jag har varit på 91-årskalas på Tofta Strandpensionat och fått en god lunch tillsammans med ett antal andra gratulanter.

Nu har solen försvunnit från min baksida, så det är dags att bära ut några kannor vatten. Tomaterna fick en hel kanna i morse, men det är alldeles torrt i krukan nu igen. Nu är det bevattningsförbud över hela ön, så slangvattning ska man ju inte hålla på med.

Fotbollsplaner vattnas med processvatten. Det fick jag lära mig igår när jag la ut den här bilden på Facebook med en kommentar om att vattnet behövs bättre på andra ställen. Debatten på Klintehamns Anslagstavla pågår ännu.

Trevlig lördagskväll!

Utflykt till Kronvalls i Eksta

12 kommentarer

Igår kväll hade vi SPF:are en utflykt till Kronvalls Eksta. Jag fick åka med en bekant och vid halvfemtiden gav vi oss av. När vi gjorde upp programmet inför år 2018 hade vi lagt in en grillkväll den 12 juli, men på grund av eldningsförbud och brandrisk bestämde vi att avstå från att tända några grillar.

Jag tänkte i mitt stilla sinne, att om det ska regna någon gång den här sommaren, så blir det säkert den 12 juli och så rätt jag hade! Det regnade inte här, men när vi kom till Kronvalls blev vi verkligen förvånade, för där hade det regnat och det var alldeles vått i sanden. Det fanns till och med vattenpussar! Någon berättade att ett åskmoln hade släppt ifrån sig en ordentlig regnskur över havet och lite hade även träffat stranden.

Här vid Odvalds var det en solig och väldigt varm dag, men fram mot sen eftermiddag dök det upp några riktigt svarta moln, som sedan upplöstes igen. Det var väl förmodligen de som hade åskvädret med sig. Synd att det inte kunde släppa ner lite regn över land också.

Den här eldstången är synonymt med Kronvalls för mig

Det blev trots allt en trevlig kväll och vi provade på det nya finska spelet Mölkky, innan vi plockade fram våra picknickkorgar. Mölkky har några av SPF-föreningarna spelat i flera år, men vi har aldrig provat på det tidigare. Det kan nog bli ett trevligt alternativ till kubb och boule. Efter maten var det några som spelade ett par omgångar kubb, medan andra satt och pratade, betraktade den vackra utsikten över Karlsöarna och såg på en karavan av motorcyklar, som stannade till nere vid stranden.

I dag hade jag tänkt städa, men nu fastnade jag ju här vi datorn, först för att skriva ett referat till helagotland.se och uppdatera SPF:s hemsida med några foton och när jag nu ändå satt här var det ju lika bra att skriva ett blogginlägg också. Klicka HÄR så kan du få se flera bilder från Kronvalls.

Trevlig fredag!

Markolio….

14 kommentarer

…höll mig vaken, så han måste få ett bra betyg som sommarvärd. Att ha en sådan uppväxt som han har haft måste göra ett barn skadat för all framtid och han berättade också vilken mobbare han var i skolan, ett riktigt monster kallade han sig själv, men han gjorde militärtjänst i Finland och där fick de ordning på honom som han själv säger i programmet.

Hans mamma trodde aldrig på att han skulle kunna försörja sig som artist, men hon blev övertygad när han tjänat så mycket pengar att han kunde köpa ett hus till henne. Det var ett starkt och mycket tänkvärt program och hela sista delen handlade om den tuffa uppväxten – om alkoholen och misshandeln i hemmet.

– Om du gör som jag gjorde och stängde av och höll inne skiten så blir det som en kokande vulkan, som då och då måste få ett utbrott, sa han och hans ventil var alkohol och slagsmål och han har blivit dömd för både misshandel och bilstöld.

Musiken var väl inte helt i min smak, men det var hans val och det var helt ok. Och så avslutade han med Björn Skiff´s Håll mitt hjärta och bättre och mer passande text efter hans berättelse kan man inte tänka sig.

Nu börjar dahliorna blomma

    
Rudbeckia, tomatillo och tomater är på god väg. Bilderna är klickbara.

Nu ska jag åka till Konsum och köpa mig en back sallad och ett gott bröd, för i kväll ska vi SPF:are göra en kvällsutflykt till Kronvalls fiskeläge och eftersom det är eldningsförbud och så hemskt torrt som det är i markerna vill vi inte tända några grillar. Normalt är annars den här juliutflykten en grillkväll.

Trevlig fortsättning på dagen!

I dag packar Kerstin o Hassine, för i morgon åker de hem igen,så nu är det slut på helgdagarna, för de här dagarna de har varit på ön har verkligen kännts som helgdagar.

Det har varit en solig och varm onsdag, med bara lite lätta moln då och då. Hassine kom och hämtade mig på förmiddagen, för vi skulle åka ner till Mulde Djauvik och ta en promenad ut på Gannarveskär. På vägen dit fick vi se Krister som gick och spankulerade på en åker och efter lite messande fram och tillbaka bestämde vi att ses på Hamnkaféet.

Miniblåklockor

Det är torrt och det fanns inte ett grönt strå på strandängarna, men naturen kämpar på och längs strandvallen växte det på sina ställen massor av de här små blåklockorna…
…och på de få tistlar och annat som ännu blommade var det fullt av fjärilar.

På Gannarveskär går det kor med kalvar, men de brydde sig inte så mycket om oss.
De glodde nyfiket på oss en stund, sen gick de sin väg.

Hassine

Kerstin med Lilla Karlsö i bakgrunden

Det var inte så mycket att se ute på skäret, för det fanns nästan ingen sjöfågel kvar, så när vi suttit på varsin sten ett tag gick vi tillbaka.

Den här charmiga jycken träffade vi på vid ”Nettlis stuga”. Den gamla stugan som Åkes farbror Gustav byggde och som hans syster Nettli och hennes man hade som sommarstuga i många år. Nu är det Nettlis barn och barnbarn som rustar där. Hunden är en spansk gatuhund som de tagit hand om.

Hamnkaféet

Krister väntade på oss vid Hamnkaféet, men när vi skulle beställa blev vi lite besvikna. Vi hade tänkt oss en god spättafilé, men det hade de inte, så vi fick tänka om. Mätta blev vi, men helt nöjda var nog ingen av oss när vi åkte därifrån. Krister åkte hem till Visby och vi andra hem till mig för lite eftermiddagskaffe.

Nu ska jag ut med vattenkannan!