Livet efter 70

Tänkt – Tyckt – Hänt – Känt

Bläddra bland inlägg publicerade i januari, 2012

Vinter på Gotland

53 kommentarer

Nu blev det verkligen vinter på Gotland. I morse hade vi -11°, men soligt och stilla. Men det här extrema högtrycket ska visst få ge vika nu och på torsdag och till helgen hotar man med snökanoner igen. Det är totalt onödigt tycker jag! Det räcker så bra med det lätta snötäcke vi har nu. Man kan ju hoppas att den här prognosen är lika felaktig som den förra snökanonsvarningen.

Jag passade i alla fall på att städa lite ordentligt på förmiddagen när nu vädret var så tjusigt (och avslöjande), tog ut mattorna, dammade och dammsög och torkade av golven. Det blir väldigt dammigt här! Jag fattar inte riktigt varför, men det måste väl ha något med ventilationen att göra.

Efter lunch åkte jag in till Åke, som var väldigt trött idag också, men han satt i alla fall uppe ett tag när jag kom, fast efter kaffet ville han lägga sig igen. Jag uttryckte min oro för sköterskorna, men de säger bara att han är trött och behöver vila.

När jag åkte hem stannade jag till och tog några foton med mobilen och med digitalkameran och bilderna jag tar med mobilen blir faktiskt bättre än de som är tagna med kameran. Nu borde jag givetvis visa båda upplagorna, men de här är tagna med mobilen.

Nu tjuter centrifugen och jag ska gå och hänga en omgång tvätt. Maken behöver rena tröjor och strumpor.

Ännu en vacker vinterdag…..

48 kommentarer

….som började med en riktigt kall morgon, -8° hade vi vid 8-tiden och det tycker en gotlänning är i kyligaste laget. Jag må säga att det är en välsignelse att ha tillgång till garage och slippa skrapa is när man ska iväg.

Jag var på sjukgymnastiken på förmiddagen och på eftermiddagen åkte jag till Åke. Igår när jag satt hos honom var han ganska pigg, men idag var det betydligt sämre. Åke´s syster och hennes man kom också och hälsade på, men Åke orkade nästan inte prata med oss, han sov mest hela tiden.

Det känns så ledsamt att se honom så dålig! Vi som skulle ha det så skönt och trevligt här i vår lilla lägenhet och nu sitter jag här ensam, men det går inte alltid som man planerar :(

Årets första vårtecken

45 kommentarer

Det är en härlig vinterdag idag med soligt och vackert väder. Det är ett par/tre grader kallt och blåser nästan ingenting. Jag tog mig en promenad på förmiddagen, för den sista tiden har det inte blivit mycket av den varan och jag känner att jag mår bra av komma ut och röra på mig.

Det blev en riktigt skön promenad och jag tog några foton med mobilen. Inte var det mycket fart på Klintehamn, så här en söndagsförmiddag precis. Det var mest hundägare som var ute och rastade sin älsklingar. Bilderna är klickbara!


      

När jag kom hem och skulle gå upp mot vår ingång, fick jag se att under grannens vissnade kärleksört har snödropparna redan börjat titta upp.

Det är vår på gång! Nog är det underbart att det går att hitta de här vårens budbärare redan i januari.

Nu ska jag äta lite lunch och sen ska jag åka till Visby och hälsa på Åke. Lunchen får bli en linssoppa som Eva kokade när hon var här. Hon gjorde en stor gryta, så jag har frusit in flera portioner.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Igår var jag på SPF:s årsmöte och det blev en trevlig eftermiddag med god risgrynsgröt och skinksmörgås, förhandlingar och sedan kaffe och lotterier. Jag fick förnyat förtroende som webmaster för föreningens hemsida och jag fick många varma och tröstande kramar och många hälsningar och lyckönskningar att ta med mig in till Åke.

Idag blev det tidig uppstigning

33 kommentarer

Eva skulle vara i Visby i god tid före klockan sju, för att ta färjan till Nynäshamn och i morgon fortsätter hon hem till Sicilien. Väckarklockan ringde därför redan klockan fem idag, för man kunde ju inte veta vad det var för väglag, men det var inga problem alls. Trots varningar för snöbyar har det inte kommit någon nederbörd varken i natt eller idag.

Jag var hemma igen strax efter sju och då drack jag en kopp kaffe och kröp i säng en stund. Nu har jag duschat och känner mig i hyfsad form igen och i eftermiddag ska jag nog försöka ta mig samman och gå på SPF:s årsmöte.

Det känns lite konstigt att vara ensam här i lägenheten, men jag känner mig trygg och jag är väldigt glad över att det här inte hände medan vi var kvar på Stenstugu. Jag är ju lite harig av mig……

Från sjukhuset kom det goda besked när jag ringde idag på förmiddagen – Åke är trött, men läget är stabilt och sköterskorna är förvånade över att han återhämtat sig så bra efter stroke nummer två.

Eva och jag och Krister och Thomas var på lasarettet igår på eftermiddagen och vi tycker också att Åke är i ungefär samma form som förut. Rörligheten har blivit lite bättre faktiskt.

Amaryllisen i julgruppen som jag fick av Bosse och Carina blommar så vackert nu. Det är stängel nummer två och den blev så lång och gänglig, så klippte av den och satte den i en vas.


Den är verkligen julröd

En liten ljusning igen

25 kommentarer

Sent igår kväll ringde de från lasarettet för att lugna oss. Åke hade piggnat till igen och mådde bättre. Alla har vi ju varit lite skärrade efter det som hände igår, så det var gott att få höra att tillståndet förbättrats. Det var rart och omtänksamt av dem tycker jag.

-Jag tänkte att det kunde vara bra att veta inför natten, sa syster Elinor.

Idag har det snöat en del, men just nu skiner solen så vackert och om en stund ska vi (Eva och jag) åka in till Visby och se hur det är med sjuklingen.

Jag har varit på sjukgymnastiken på förmiddagen och nu har vi just ätit lunch.

Varmt tack för all medkänsla och alla hälsningar i bloggen, de värmer verkligen och det är fantastiskt att veta att det är så många som tänker på oss. Tack!

Ingen bra dag idag

38 kommentarer

Åke har fått en stroke till idag.

Det känns tungt och mycket oroligt!

Idag flaggar jag…

36 kommentarer

…för Åke, som fyller 84 år. Egentligen borde vi köra till Stenstugu och hissa flaggan för honom, men det får räcka så här.

I eftermiddag ska vi åka in på lasarettet och uppvakta honom och sköterskorna på avdelningen lovade att de skulle sjunga för honom idag på morgonen.

Vädret är ganska behagligt idag, men det kan nog vara halt, så håll tummarna för att vi håller oss på vägen. Visserligen har Gotland saltfria vintervägar, men det är märkligt sandfritt också. Här på Odvalds körde man och sandade redan före sju i morse.

Livet går vidare trots allt

14 kommentarer

Idag var jag och tränade på sjukgymnastiken igen efter en veckas uppehåll. Det kändes bra och jag tror att det är viktigt att jag försöker ta mig tid till det, för nu gäller det att jag kan vara stark, både psykiskt och fysiskt.

Eva och jag tog bussen till Visby idag. I och för sig var väl väglaget skapligt, men det är vilsamt att åka buss och slippa tänka på snö och halka. Det kom en hel del snö i natt, men det mesta har töat bort under dagen.

Hem åkte vi med äldste sonen, Bosse. Han hade inte sett Åke på ett par dagar och tyckte sig se klara förbättringar och det tyckte nästan vi också, så det går åt rätt håll. Åkes syster och svåger kom också på besök en stund på eftermiddagen.

Jag har läst så många uppmuntrande kommentarer och berättelser om människor som drabbats av svår stroke och lyckats komma igen, så hoppet om att Åke också ska klara upp det här ökar mer och mer.

Tack alla!

En dystar äurdag

54 kommentarer

Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.

Idag har det verkligen varit en äurdag, men jag hoppas att allnakku har fel när det gäller snömängden. Lite, lite snö kan jag tänka mig, men inte några mängder.

Bilden här intill, som är tagen idag från Åkes sjukrum, är lite dyster och den passar bra, för jag känner mig onekligen lite dyster till sinnet. Jag kan väl inte påstå att det blivit några förbättringar sedan jag skrev sist, men inte heller några försämringar och med lite god vilja kan man ju tycka att det är positivt.

Det värsta är tankarna och funderingarna om hur framtiden kommer att bli. Igår kväll somnade jag som en stock, men vid 2-tiden var jag vaken igen och tankarna snurrade och snurrade. Kommer vi att få uppleva våren tillsammans här på Odvalds, eller hur kommer det att bli? Jag vet ju att sånt här tar tid att läka och att det kan ta lång tid att träna upp förmågorna igen. Och att man får ta en dag i taget, men ändå…….

Igår åkte Eva och jag in till lasarettet tidigt på förmiddagen och när Åke fått lunch och lagt sig att vila, gick vi hem till Krister och Thomas och fick lunch hos dem. Sedan gick de med oss tillbaka till lasarettet och satt hos Åke hela eftermiddagen.

Idag har Eva och jag varit där ensamma hos Åke. Vi åkte iväg tidigt, för väglaget var inte speciellt trevligt och vi ville åka hem i skaplig tid för att slippa köra i mörkret.

När vi kom hem drack vi kaffe och åt årets första semla och så kom en grannfru in med en vacker tulpanbukett. Det värmde och värmer gör också alla omtänksamma kommentarer i bloggen. Jag har inte riktigt orkat att besvara dem och inte heller att bloggvandra, men jag ska väl försöka skärpa mig på den fronten.

Livet måste ju gå vidare!

Utsikt genom ett sjukhusfönster

32 kommentarer

Igår hade Åke det ingen bra dag, men man kan väl inte förvänta sig några under antar jag.

Det positiva var att vår dotter Eva kom hem för att stödja oss. Hon kan inte stanna så länge, men varje dag är guld värt. Nu håller vi på att göra oss i ordning och sen ska vi köra till Visby.

Än en gång varmt tack för gulliga kommentarer och all omtanke som möter oss här i bloggen.