Bläddra bland inlägg publicerade i oktober, 2014

Ibland har man tur

24 kommentarer

Idag har jag varit på Kupan i Hemse och jobbat igen och det har varit en hel del kunder och massor av kläder och prylar att sortera. Det spelar tydligen ingen roll hur många loppisar och andrahandsbutiker det öppnar. Både prylarna och kunderna verkar räcka till och det är ju bra att saker och ting återanvänds. Vi kastar ändå alldeles för mycket.

Fröjel kyrka

När jag åkte hem körde jag över Bosarve och gick in på Fröjel kyrkogård. Det har ju blåst hemskt sedan jag var där sist och jag ville kolla att gravprydnaderna inte blåst bort. Visserligen förankrade jag dem med ståltråd, men man vet ju aldrig. Prydnaderna låg kvar, men en del av dekorationerna hade slitit sig och jag hittade en ros, ett löv och ett par kottar en bit från graven. Det var bara att sätta dem på plats igen. Jag ska ta med mig lite najtråd och fästa dem ordentligare nästa gång jag åker dit.

När jag gick där och letade fick jag se något blått bland löv och mossa i gräset! Vad är det där? Det var en knapp och den påminde mycket om knapparna i min blåa höstjacka, men inte hade jag väl tappat någon knapp? Jag tog den i alla fall med mig hem och har man sett – det saknades en i min jacka. Ibland har man tur!

Ljusen brann i lyktorna på många gravar, så då tände jag i mina också och sen åkte jag till Klinte kyrkogård och tände där med. Det var ju en väldigt lämplig dag att göra det, för det har nästan inte blåst någonting idag. Nu är det bara att hoppas att det får vara lugnt och fint väder i morgon också.

Jag önskar alla en lugn och skön Allhelgonahelg!

Nu har jag tydligen anpassat mig….

12 kommentarer

…till normaltiden, för i morse vaknade jag vid åttatiden av att solen strålade in genom springorna i persiennen. Så jättemysigt, men det var kallt ute, bara +2°, fast temperaturen steg ganska snabbt.

Morgonkaffet tog lite extra lång tid idag, för sudokut strulade med mig, men till slut var det klart. Innan det är färdigt händer det inte så mycket här faktiskt. Jag tänkte gå en promenad på förmiddagen, men fastnade vid datorn och rätt vad det var hade klockan blivit för mycket.

I eftermiddag har jag varit i Väte på ett styrelsemöte med SPF. Det blev en trevlig stund med gott kaffe och gott kaffebröd i pausen. Vi hade mycket att gå igenom, för programmet för nästa års möten skulle planeras. Varje månad har vi ett möte och då ska det vara någon typ av underhållning eller föredrag och dessutom ska det ordnas med utflykter och studiebesök. Jag vet ju inte riktigt hur andra föreningar arbetar, men jag tror att vi är ganska aktiva och vi har ju till exempel inget uppehåll på sommaren.

Nu återstår det att skriva ett protokoll från eftermiddagen, men det sparar jag till en annan dag, för jag tror att jag har ganska bra anteckningar, så det ska nog gå att reda ut dem.

Nu är det dags för lite middag och i kväll blir det bekvämmat. En förpackning Chicken Indonesia ska sättas in i micron. Kyckling, krispiga grönsaker, ris och en läcker sås. Det kan knappast bli bättre och eftersom det är torsdag får jag ett glas vin till också.

Jag gillar kyckling och jag gillar ris, så det här är verkligen ett bra alternativ när man är ett ensamhushåll.

Däremot är jag inte särskilt förtjust i färdiggrillade kycklingar eller kycklingdelar. Jag har köpt det någon gång, men det är något med kryddningen som inte tilltalar mig. Blir jag sugen på kyckling, vill jag ha en färsk, stekt kyckling och då brukar jag bjuda in något eller några av barnen, för att få lite hjälp med den, men en sån här förpackning klara jag helt själv. :wink:

Trevlig torsdagskväll!

En dag i slöhetens tecken

22 kommentarer

Det har varit ännu en skön höstdag, som jag slösat bort totalt på en massa oväsentligheter. Jag får nästan dåligt samvete när jag ser den lilla strykhögen jag plockade i ordning i morse ligga kvar på stolen utan åtgärd.

Idag var det första dagen för influensavaccinering här i Klintehamn och jag har varit där och tagit sprutan på eftermiddagen, så nu har jag gjort vad jag kan i alla fall.

Det var
rätt mycket folk som satt och köade, men det gick kvickt ändå och det var många bekanta att prata med, så tiden gick fort och en mugg kaffe och en kaka kunde man ta sig också medan man väntade.

Och mer förebyggande åtgärder ska det bli, för idag kom det en kallelse till mammografi. Jag trodde att jag hade passerat åldersgränsen för det, men tydligen inte. Samma vecka som jag är kallad till lasarettet har jag en tid för bilbesiktning, så nu har jag sett till att jag kan göra båda undersökningarna samma dag. Man måste ju försöka vara lite rationell. :wink:

Oväsentligheterna består i att jag rotat i mitt bloggarkiv efter inlägg med lite substans i. Inlägg som har något att berätta och inte bara består av bilder och beskrivningar av mina dagliga göromål. Jag tänkte försöka samla ihop dem på ett ställe och det är lite att pyssla med när man har flera bloggar att leta i, men det får ta den tid det tar. När jag väl samlat ihop allt får jag se vad jag ska göra av det.

Trevlig onsdagskväll!

Höstvärme – Storytelling

16 kommentarer

Värmerekord påstod väderkvinnan i Radio Gotland att det skulle bli idag, 16° trodde hon att vi skulle kunna få och det skulle i så fall innebära ett rekord sedan man startade mätningarna. Så varmt är det inte här vid Odvalds i alla fall, men det kan ju vara varmare inne i landet. Det blåser här och är soligt och behagliga 13° och det är jag mer än nöjd med.

Jag kommer igång lite tidigare än vanligt på morgnarna nu sedan det blivit normaltid, för jag vaknar fortfarande enligt sommartid och har inte ro att ligga en timme till. Däremot är det inga problem att sitta och racka som vanligt på kvällarna, så jag går med andra ord en timme back i sömntid, men det rättar väl till sig.

På förmiddagen var jag ute klippte ner höstastrarna och sedan gick jag ut på en promenad, för man måste verkligen passa på att njuta av solen och de här behagliga temperaturerna. Det är lite märkligt att det inte har varit någon frost ännu. Dahliorna i den här trädgården står ännu så fina.

Benved

När jag kom hem tog jag fram gräsklipparen och hyfsade till gräsmattorna. Det var nog sista gången, för den här värmen kan ju inte fortsätta så länge till.

Prakttry

Gårdagens berättarcafé (storytelling om man ska vara modern) på biblioteket blev en trevlig och stämningsfull stund, fast det började lite illa. Man hade tänt en brasa i kakelugnen och eftersom det rökte in lite började brandvarnaren tjuta. Bibliotekarien stängde av det, men efter en stund tjöt det igen. Sen öppnade hon fönstret och vädrade lite och då ordnade det sig.

Mien berättade om gården Hagsarve i Hablingbo där hon och hennes familj bor. Gården är hennes mammas fädernegård och den är en ”kärringgård”. På gotländska säger man så om en gård som har gått i arv på spinnsidan. Mien är sjätte (eller var det sjunde) kvinna i rakt nedstigande led som bor där.

Främst berättade hon historien om sin morfar och mormor och deras kärlekshistoria. Sven, som blev hennes morfar, godkändes inte av mormors familj, mycket för att hans familj var baptister, och inte förrän mormor, efter tio års längtan och trängtan efter Sven, i ren sorg gick till sängs och blev liggande i flera månader fick de gifta sig. Sven var en stilig man, duktig och arbetsam, klok och beläst, arbetade politiskt och kommunalt. Bland annat arbetade han för att det skulle bli en realskola på Hemse och hans dotter, Miens mamma, var en av de första som tog realexamen där.

Tiden flög iväg och vid kaffet gick diskussionens vågor höga och det var många som letade fram minnen från förr och jämförde levnadsvillkoren då och nu.

Trevlig fortsättning på den här dagen!