I dag är det dymmelonsdagen och från och med i dag ska man enligt gammal tradition byta ut metallkläpparna i kyrkklockorna mot trästavar; dymmlar, för att dämpa klangen. Nu vet jag inte hur man gör i andra kyrkor, men vår fd klockare har berättat att man i Fröjel lindar säckväv runt metallkläpparna i stället för att byta ut dem.

Det regnar i dag, ett välbehövligt regn, men jag kan inte låta bli att tycka lite synd om alla påsklovslediga turister, för det är många som firar påsken här på ön. Det märktes redan igår när jag var på Kupan och jobbade. Jag har varit och och handat på Konsum i dag på förmiddagen och trodde att det inte skulle vara så mycket folk och när jag kom dit var det ganska lugnt, men innan jag kom till kassan var det smock fullt av folk i butiken.

Nu gäller det att låta bli påskkärringarnas godis

Käutstain´ns dag tycker Allnakku att vi ska fira i dag och förklaringen till ordet käutstain kommer här: En käutstain är en ganska stor, något flat sten, som ligger med ovansidan strax över vattenytan. Käutn, sälen, tycker om att ligga och vila och sola sig på den.
Nere vid Mulde Djauvik var det ett intensivt badliv i mitten av sjuttiotalet när Krister var liten. Många av våra grannar samlades där och många klintebor åkte också dit och badade. En bit ut från stranden finns det en stor flat sten och den skulle man kunna kalla för en käutstain, men vi kallade den för Bådden och den syntes bara när det var lågvatten, annars var den dold under vattenytan. Den var lite av ett riktmärke och man pratade om att man simmat ända ut till Bådden.

En solig sommarsöndag höll en av grannarna, jag ska inte nämna vilken, på att försöka få liv i sin aktersnurra, för att ta sig en tur på böljan den blå. Motorn startade inte! Han slet och han drog och hade han inte varit ganska långt ut skulle man säkert ha hört en och annan svordom, men han var envis och under det att alla solbadarna på stranden spänt följde hans försök och diskuterade hur stora förutsättningarna var för att han skulle lyckas få igång den, startade helt plötsligt motorn. Han var totalt oförberedd och under publikens applåder for båten iväg – rakt upp på Bådden!

Nu är det ingen som badar vid Djauvik längre och stranden har vuxit igen. När det var många som åkte dit och badade hjälptes alla åt att hålla stranden fin, men sen kom det några vintrar då havet tog tillbaka sanden och då tog badlivet där slut.

Ha en skön Dymmelonsdag!