Bläddra bland inlägg publicerade i juni, 2017

Sista juni

14 kommentarer

Fredag och sista dagen i juni månad. Vart tar tiden vägen? Jag tycker att det bara är någon vecka sedan det var 1 juni. Visst har det varit några soliga och fina dagar den här månaden och när man är ”dagledig” kan man ju ta vara på de sköna stunderna, men i stort sett har det nog varit en ganska sval och blåsig månad, med en riktigt ruskig avslutning.

Av allt regn som SMHI lovat de här senaste dagarna blev det dock inte speciellt mycket. Jag hade bara 4 mm i min mätare i morse, men det kan nog ha kommit mera, för det har ju blåst så hemskt och mätaren står i lä av huset.

Jag bor på bottenvåningen och man varnade i ett senare meddelande för översvämningar, så jag var vaken ett par gånger i natt och var uppe och kollade väderläget i fall jag skulle behöva evakuera, men det var lugnt. :wink:

Drip, drip, drop

Ännu är det dock mulet och det kommer en droppe då och då från stuprännan, så vem vet? Regnet kanske kommer i dag.

Trevlig fredag!

Det blåser som bara den och vinden sliter i träd och blommor. Jag var ute tidigt i morse och satte buskstöd framför dahliorna för att de inte skulle brytas omkull i byarna, men av regnet, som skulle bli så rikligt, har det inte blivit någonting ännu och åskbyarna, som jag hade koll på i morse på SMHI Radar/blixt upplöstes och syns inte till nu.

Jag bestämde mig redan igår för att jag skulle baka i dag om det skulle vara inneväder och så blev det ju, så jag satte en liten bulldeg efter frukost och nu har jag fyllt på med nya bullar i frysen och i kakburkarna finns det schackrutor och kolasnittar.

Medan jag pysslade med baket lyssnade jag på dagens sommarvärd, som presenterade sig som Madeleine Onne, hovdansös, och hon var en behaglig bekantskap. Hennes förutsättningarna för att bli balettdansös var inte så lysande, för hon fick skolios redan som barn och en rygg som egentligen hade behövt stelopereras, men dansen var hennes passion redan innan hon visste vad det innebar att vara balettdansös, så hon lät sig inte hindras. Hon låter övertygad när hon förklarar hur hon balanserat på den tunna linjen mellan ren idioti och passion och hur hon alltid har försökt låta glaset vara halvfullt i stället för halvtomt. 31 år gammal pensionerades hon som dansös och är nu balettchef i Hongkong, där hon varit i 8 år, men nu slutar hon där för en ny tjänst i Huston Texas.

Jag har bara sett en enda balett i hela mitt liv och det är Svansjön, men den har jag i gengäld sett två gånger. En gång när jag var barn och så för ett par år sedan när jag var i Stockholm på besök hos min syster. Så min kunskap om balett är inte så stor precis, men att det är ett arbete som sliter på kroppen förstår nog vem som helst.

Musiken hon spelade gillade jag, för den var varierad med både klassisk och populärmusik.

Prat: ♥♥♥♥
Musik: ♪♪♪♪

Johan Hakelius

10 kommentarer

Johan Hakelius inledde med att slå fast att han inte tänkte prata om sig själv, utan om porträtt och vad de har att säga oss.

Sedan kom en lång konstlektion, som han inledde med Goyas målning av den blivande hertigen av Wellington och Rembrandts självporträtt. Så långt var jag med, men sen blev jag störd av några konstiga ljud.

Nej, han misslyckades kapitalt med att hålla mig vaken. Det beror troligen på min bristande bildning och det finns säkert många som kommer att lovorda hans sommarprat, men jag kände att jag höll på att förlora 90 minuter av mitt liv och när dessutom solen efter en knapp timme gick i moln, stängde jag av P1 och gick in och tog på mig mera kläder, för så fort solen försvinner är det kallt.

Musiken var inte heller i min smak, förutom några av låtarna. Jag vet vad Åke skulle ha kallat hans musikval – Kravallmusik. Ibland fick jag ta ut öronsnäckorna för att slippa få min tinnitus förvärrad.

Prat:
Musik:

Musik i sommarkväll

8 kommentarer

Tisdagen började molnigt, men det klarnade upp fram på dagen och när det var dags att gå till Kupan och jobba var det riktigt fint väder och vi hade många glada kunder som satt ute på terrassen och fikade eller gick runt i butiken och fyndade.

När jag kom hem kom min granne Rut in och frågade om jag ville åka med henne till Sproge kyrka på kvällen och lyssna på en stunds kvällsmusik. Rubriken på evenemanget var ”Musiken kring ett traditionellt gotlandsbröllop” och visst ville jag ta del av det. Det blev en trevlig stund i den vackra kyrkan och det var många som hade sökt sig dit.

Man är verkligen flitiga i pastoratet; under perioden 3/6-3/8 ordnar man vid 16 tillfällen Musik i sommarkväll i de olika församlingarna. Nästa gång är redan nu på torsdag, då man kan åka till Mästerby kyrka och lyssna på ”Barock och folkton” och nästa tisdag spelar Gotlands Blåsarkvintett i Klinte kyrka.

På hemvägen körde Rut runt i socknen och visade mig var hon hade bott en gång i tiden. Jag har ju hört talas om gården Kruse och de andra gårdarna runt omkring i Sproge och sett bilder av dem då vi hållit på med dokumentationen kring släktforskningen som Rut håller på med, så det var väldigt roligt att få ta sig en titt på dem i verkligheten.

I dag skiner solen och det blåser nästan ingenting, så en stund i solstolen medan jag lyssnar på Sommar i P1 är en självklar punkt i dagens program.

Trevlig onsdag!

Negra Efendic’

16 kommentarer

Negra Efendic’, är författare och journalist och hon fick förra året ta emot Stora journalistpriset i kategorin årets berättare för sin bok Jag var precis som du och att hon är en väldigt skicklig berättare gav hon prov på i dag, när det var hennes tur att hålla i Sommar i P1. Vilken skillnad mot gårdagens torftiga sommarprat.

Tre svenska ord kunde hon, när hon som elvaåring anlände till Sverige: ”Helvete!” ”Tack ” och ”Hej då”, men de blev snart många flera och det ska vi vara tacksamma för. Programmet handlade till stor del om hennes inre Zlatan – karaktären som kommer fram när hon har att göra med gubbiga gubbar, uppnosiga tanter och vardagsrasister. Det handlade också om hur hon, som flykting från Bosnien, har tagit sig in i det svenska samhället och bemötandet hon fått här. Sedan kom hon också in på tacksamhetsskulden hon bär på, en skuld som bara tycks bli större och större och frågan hon ställde var:

”Hur kan man få en avbetalningsplan på den skulden”?

Hennes bok, Jag var precis som du, finns inte som e-bok, men den finns på Klinte bibliotek, fast just nu är den utlånad, så jag har ställt mig i kö för att få läsa den, för jag vill absolut veta mera om henne, om familjens flykt till Sverige och om hur de funnit sig tillrätta här. En och annan käftsmäll delade hon ut i sommarpratet och jag misstänker att det finns flera i boken.

Musiken då? Den passade väldigt bra till pratet och var lite annorlunda och faktiskt njutbar där jag låg en stund i solstolen och vickade på tårna, för mellan regnskurarna har solen värmt gott.

Prat: ♥♥♥♥♥
Musik: ♪♪♪♪

…sa den lille Gaetano för många år sedan, när han och Eva klev av planet på Visby flygfält och möttes av kyliga gotländska vindar. Jag kom att tänka på det i dag när jag var ute och kollade dagens väder och förbannade vädermakterna, som inte kan ordna lite fint sommarväder nu när vi har besök från Sicilien och det dessutom pågår NatWest Island Games här på Gotland med 3000 hitresta idrottsutövare från 24 öar från hela världen.

I dag är det jeans och långärmad tröja som gäller och shortsen och linnet är förpassade till byrålådan igen och tyvärr ser det ut att bli samma typ av väder den här veckan som det varit under midsommarhelgen, men så kollade jag hur vädret är på Sicilien just nu och då blev jag lite gladare, för där är förfärligt varmt.

Det här ser väl jobbigt ut?

Det måste vara skönt för Alessias föräldrar att slippa svettas och i stället få njuta av det svala svenska sommarvädret och tänk vilka toppresultat idrottarna kommer att orka göra. :wink:

Positivt tänkande är viktigt!

Sarah Sjöström

10 kommentarer

Jag hamnade i soffan i dag också, för ute blev det regn och regn vill vi ju ha, fast i lite större mängder än de här småskvättarna som har stört midsommarfirandet.

Sarah Sjöström
var inte mycket att höra på, som så ofta när det är idrottspersoner som ska försöka vara sommarpratare. Hon hade lagt in ett flertal reportage från sina tävlingar, så det var väldigt lite prat och det hon berättade kom i korta meningar och var ganska ointressant för den som inte är så intresserad av simning och simträning.

Något som slog mig var när hon talade om att hon alltid går in i en tävling med låga förväntningar på sig själv; detta för att kunna få uppleva känslan av överraskningen när det går mycket bättre än förväntat.

Det där känner jag så väl igen från Åke. Precis sådan var han och ett av hans favorituttryck var när han kunde få säga: ”Bättre än man kunnat tro”, vare sig det gällde skörden, vädret eller annat. Med låga förväntningar blir inte heller besvikelsen så svår när allt inte går som man tänkt.

Musiken
Sarah spelade höll sig på den vanliga P4-nivån; med andra ord var den också ganska ointressant!

Nu måste jag erkänna att jag bara hade tålamod med henne en dryg halvtimme, så jag vet ju inte om hon kanske kom med några spännande tillkännagivande senare i programmet. Jag var med så länge att jag hörde hennes kritik mot barnidrott, barnidrottsföräldrar och kosten som bjuds barnen på idrottsanläggningarnas kaffeterior, sen stängde jag av radion och satte på TV:n i stället, för där startade just då Save the last dance, en film som jag nog sett ett par gånger förut.

Prat: ♥♥
Musik: ♪♪

Söndagspromenad

10 kommentarer

Jag vaknade tidigt i morse mitt i en väldigt vimsig dröm; i mobilen fanns det tre mejl med fakturor som skulle betalas. Jag gick upp på toa en vända, gick till köket och drack lite vatten (varför kan jag inte dricka vatten i badrummet?) och så i säng igen. Jag slumrade in och drömmen fortsatte och jag kunde inte komma på vad det var jag hade köpt och till vem jag skulle betala. Var räkningarna på tusentals kronor, eller bara på några hundralappar?

Det slutade med att jag tvingade mig till att vakna igen och gick upp och kollade mobilen. Puh! Inte fanns det några mejl där inte. Var kommer sånt där larv ifrån?

Nu var klockan nästan åtta, så jag stannade uppe, drack mitt morgonkaffe och gick och pysslade en stund både ute och inne och sen gick jag ut på en promenad och jag tog rundan över Bönders och Klinte kyrka. Det var solsken, men det blåser hemskt i dag och jag fick hålla god fart för att inte frysa i mina shorts och min kortärmade tröja.

Vallmo i kornåkrar är väldigt vackert

Pukvete

Prästkragsäng vid Klinte kyrka

Malva

Snart hemma igen

Nu ska jag se vad jag hittar på till lunch och sen hoppas jag att vädermakterna är nådiga, så att jag kan få ta mig en middagsslummer i solstolen och samtidigt lyssna på Sara Sjöström. Det blir jobbigt för henne om hon ska lyckas hålla mig vaken. :wink:

Trevlig söndag!

Rickard Söderberg

12 kommentarer

Det gick inte att sitta ute och lyssna på sommarprogrammet i dag, för det började regna igen, men det gick lika bra att ligga inne i soffan.

Och det var kanske lika bra att jag var inomhus, för jag blev så rörd vid flera tillfällen, så tårarna rann då och då.

Jag låg på rygg i soffan och tittade ut på björkarnas grenar som svajade fram och tillbaka i vinden och översköljdes av Rickards högstämda hyllning till kärleken och all den vackra musik han spelade; Maria Callas, Liza Minnelli och Lill-Babs, men också den falsksjungande operafantasten Florence Foster Jenkins, som även om hon inte kunde sjunga ”i alla fall sjöng”. Passionen till musiken väcktes när han som ung fick höra Birgit Nordin som Nattens drottning i Trollflöjten och hon blev hans ledstjärna in i operavärlden.

I sitt program
berättade han också öppenhjärtigt om skoltidens mobbning och om hur han tidigt valde att gå sin egen väg och om kampen för ett medmänskligt samhälle.

Det blev 90 minuter i total koncentration och en fantastisk start på Sommar i P1 2017.

Prat: ♥♥♥♥
Musik: ♪♪♪♪♪

Nu skiner solen!

Midsommarregn

8 kommentarer

Midsommarafton höll tätt, men nu på morgonsidan har det kommit några välgörande mm regn. Jag kände en viss oro i morse inför dagens premiärprogram av Sommar i P1, men nu skingras molnen, så jag kan säkert få avnjuta Rickard Söderbergs sommarprat i solstolen, precis som man ska.

Eva använder vår gamla cykelkärra som blomlåda och där blommar penséerna ännu vackert.

Sally busade omkring i träden och visade hur duktig hon är på att klättra

Även om det var uppehållsväder igår, var det en molnig och ganska sval kväll. Vi funderade på att duka ute, för det är ju där man ska vara på midsommarafton, men det blev inomhus i alla fall. Sillen och laxen smakade jättegott och gubbegottet och risgratängen också. Som efterrätt hade Eva gjort en rabarber/jordgubbspaj och ett stort fat med blandad frukt.

Alessia och mamma Tina hade gjort en fin liten midsommarstång och den reste vi mitt i Sicilien, som ett litet tecken på förbrödringen mellan Sicilien och Gotland. Sen dansade vi och sjöng ”Små grodorna” till Claudios gitarrackompanjemang. Ett perfekt midsommarfirande.

Ha en fin fortsättning på helgen!