Det var tur att jag var ute i solen igår, för i dag är det helt annat väder som gäller. Det har varit soligt från och till, men mest mulet.

Nu börjar de älskade penséerna ge upp och blir rangligare och rangligare, men det är verkligen tacksamma blommor. Jag planterade de första den 23 mars och ännu går det nog att ha dem kvar ett tag till, men fram mot midsommar, som alltså är nästa vecka, får jag nog byta ut dem mot något annat.

Jag hade lite svårt att somna igår kväll och fattar inte varför, så jag sov ändå tills mobilen plingade igång halv-åtta och då gick jag upp, för jag hade en telefontid med min osteoporosläkare klockan åtta.

Jag skulle få svaren på proverna jag lämnade för ett par veckor sedan. (Det kanske var tankarna på det samtalet som gjorde att jag hade svårt att koppla av?) Jag har varit utan medicin för osteoporos ett år nu och ett av proven skulle visa om jag ännu har nytta av de fem år jag ätit den. Det är inte bra att äta bisfosfonater för länge, för då kan skelettet bli skört och då kan man få frakturer av den anledningen.

De vanliga proverna var jättebra och värdena när det gäller nedbrytning av ben var riktigt bra, så jag behöver inte äta bisfosfonater ännu på ett tag. Om ett år ska det göras en ny mätning och till hösten skulle en sjukgymnast starta en osteoporosskola på lasarettet och då skulle jag bli erbjuden att vara med där.

Jag har inga större problem med min rygg just nu, men det gäller ju att hålla sig i så god form som möjligt och jag är väldigt glad att jag kom med i osteoporosmottagningens program, för där känner jag mig mycket väl omhändertagen.

Just nu skiner solen igen och jag ska passa på att åka till kyrkogårdarna och kolla hur det är med penséerna där. Det kanske blir en vända till någon trädgårdshandel sedan, för jag skulle vilja ha isbegonior på gravarna, när penséerna ska bytas ut.

Trevlig fredag!