Bläddra bland inlägg publicerade i juli, 2017

Dagens höjdpunkt…

12 kommentarer

…var inte Bahar Pars’s insats som sommarvärd, utan ett möte med en helt annan kvinna. Jag hade ett ärende på Vallemo, som är ett äldreboende, så på förmiddagen gick jag dit och i dörren mötte jag en kvinna i rullstol. Vi hälsade och jag tyckte att hon var bekant på något sätt och när jag efter en stund gick ut igen satt hon utanför i solen och hade vikt upp byxorna, för att få lite färg på benen. Då kom jag på vem det var:

Det var syster Berit! Inte just hon på bilden, men namnet stämmer i alla fall, så jag slog mig mer på bänken bredvid henne, frågade om jag gissat rätt och presenterade mig.

Syster Berit var distriktsköterska innan hon gick i pension och när vi var nygifta kom hon ofta till Stenstugu för att se till Gustav, Åkes farbror, som bodde på gården. Han hade diabetes och när han inte kunde ta sina sprutor själv, lärde hon mig hur jag skulle göra när jag skulle ge honom dem. Gustav hade också svårläkta sår på fötterna och dem kom hon och lade om med jämna mellanrum.


När Eva och Bosse var nyfödda kom hon, som vanligt var på den tiden, hem och kollade att allt fungerade med amning, vägde och undersökte barnen och kom med goda råd och anvisningar. Det var så roligt att få träffa henne och höra lite om hur hennes liv varit, så jag blev sittande där ett bra tag.

Åter till Bahar Pars! Henne visste jag ingenting om, innan jag såg henne som Parvaneh, den iranska grannen som lyckas charma Ove i filmen En man som heter Ove. I filmen var hon jättebra och det var väl inte något större fel på hennes sommarprat och den musik hon spelade heller, men jag hade lite svårt att engagera mig i ännu en invandrarhistoria. Jag fick i alla fall anledning att ligga en stund i solstolen och det är alltid trevligt.
Prat: ♥♥♥ Musik: ♪♪♪

Och så måste jag ju rapportera att vi fick 6 mm regn igår!

Det har varit rätt mulet i dag, men solen har tittat fram och värmt gott då och då. I dag har Eva bjudit på lunch på Stenstugu och det har varit en härlig söndag tillsammans med henne och Claudio, Bosse och Krister o Thomas.
Gott grillat kött, goda såser, parmigiana, ugnsstekt potatis o sallad och en helt enormt god efterrätt med maränger, vaniljkräm, vispad grädde, jordgubbar och chokladsås. Till kaffet hade Bosse med sig knapriga och goda flarn som han bakat själv.

Jag tog en promenad till Stenstugu på förmiddagen och det var nog tur att jag fick den motionen, för det var en väldigt näringsrik måltid. Hem åkte jag med Krister o Thomas. En mycket trevlig söndag!

Förra veckan laddade jag hem Lucy Dillon’s bok När livet börjar om, en rikgit feelgoodroman och den har jag läst ut nu och kan verkligen rekommendera den. En mycket trevlig bok att sitta ute i skuggan och läsa en lat sommardag.

Libby och Jason har lämnat London för att ta över ett gammalt familjehotell på landet. De ska förverkliga sin dröm och förvandla det till en lyxig tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Men projektet bjuder på fler svårigheter än de anat. Snart börjar Libby undra om det verkligen är den nystart för henne och Jason som hon hoppats på.
En dag inträffar en otäck händelse precis utanför huset. En okänd kvinna blir påkörd och tappar minnet till följd av olyckan. När Libby erbjuder kvinnan att återhämta sig på hotellet sätter det igång en kedja av positiva händelser som kommer att förändra livet för många – och förverkliga mer än en dröm.

Jag har läst några böcker av henne förut och eftersom jag älskar hundar gillar jag hennes beskrivning av huvudpersonernas förhållanden till hundarna. Eller det kanske till och med är hundarna som är huvudpersonerna. I alla fall har de en stor betydelse i sammanhanget.

I morgon är det den sista dagen i juli månad och nog känns det lite vemodigt att vi nu går mot höst. Jag tycker att man redan börjar märka att man behöver tända lamporna på kvällarna allt tidigare och tidigare.

Ha en skön söndagskväll!

Lisa levererade!

20 kommentarer

Lördagen startade med en 80-årsuppvaktning. Det är en av grannarna, tillika före detta arbetskamrat, som uppnått den aktningsvärda åldern. Han och familjen skulle åka på utflykt i dag, så jag gick dit, tidigt på morgonen innan de gav sig iväg, med en bukett blommor och blev bjuden på kaffe i kväll.

Fram på förmiddagen åkte jag en sväng till kyrkogårdarna i Klinte och Fröjel för att titta till gravarna. Även om man har självvattnande lådor så måste man ju kolla ibland att inte vattnet i dem tagit slut.

Havsutsikt från kyrkogården i Fröjel

Det var stilla och lugnt på kyrkogården och jag såg inte till en enda människa. Lördagmorgon sitter nog de flesta hemma vid radion och lyssnar på Ring så spelar vi och Melodikrysset.

Den här rosa pellisen är helt galen. Nu har den över 60 stänglar med blommor och blomknopp.

Det är ett härlig sommarväder i dag också, så efter lunch har jag legat i solstolen och lyssnat på Lisa Ekdahl, som med sin späda flickröst fängslade min uppmärksamhet i 90 minuter. Självskryt luktar illa, brukar man säga, och skröt med sina framgångar gjorde hon tämligen ohämmat, men det störde inte alls och luktade absolut inte illa. Berättelsen om hennes pappa och hans död rörde mig till tårar, för det var så vackert och innerligt beskrivet. Hon levererade verkligen och hon kunde gärna fått prata en stund till. Musiken var toppen den också, fast hon borde haft en minuspoäng för att hon avslutade med en egen låt. Nej, jag är generös! Hon får en fullpoängare i alla fall:
Prat: ♥♥♥♥♥ Musik: ♪♪♪♪♪

Trevlig fortsättning på helgen!

Fredag – Rune Andersson

12 kommentarer

Nej, det vill sig inte! Det blev inget regn i natt heller och i dag skiner solen så vackert igen. På förmiddagen gjorde jag som alla andra tanter lär göra på fredagarna; gick runt med dammvippa och dammsugaren. Till lunch stekte jag flundror. Jag hade inte riktigt lust till det igår kväll, utan då tog jag mig bara en tallrik yoghurt. Flundrorna var lika goda som jag förväntat mig och de jag inte åt upp la jag in i ättikslag, precis som man gör med strömmingsflundror.

Sen la jag mig i solstolen och lyssnade på dagens sommarpratare, Rune Andersson; ingenjör, entreprenör, vd, styrelseordförande, egenföretagare. Han berättade om den klassresa han gjort från barndomen på ett litet lantbruk i Blekinge till den position i näringslivet han har idag. Var det intressant? Njaa, jag kroknade efter ett tag, för det var ganska torrt och tråkigt, men han är ursäktad, för han spelade jättebra musik och avslutade med det han vill ha med på sin begravning, nämligen Frank Sinatras My Way.
Prat: ♥♥♥ Musik: ♪♪♪♪♪

Husarknapp

Det var varmt ute i solskenet, så jag låg inte i solstolen så länge, utan flyttade in i skuggan. Nu ska jag ta mig en promenad, så att jag får ”sträcka ut” lite. Ryggen är lite småbesvärlig och det brukar hjälpa att röra på sig.

Trevlig fredag!