1 juli och Almedalsveckan startar i dag, så vad passade bättre än att ta en tur till Visby. Man måste ju in och se på ”galningarna”, som Åke brukade säga. Vid elvatiden gick jag därför iväg till Konsum för att ta bussen därifrån. Det var rätt mycket folk som steg på vid de olika hållplatserna och jag beundrade verkligen den tålmodiga chauffören som svarade på alla frågor, lät de som misslyckats med sina elektroniska biljetter åka i alla fall och hjälpte till med bagage och cyklar. Jag var riktigt stolt över honom.

När vi närmade oss Visby vibrerade min mobil, som jag hade i handväskan och när jag tog upp den var den avstängd och gick inte att få igång. Den var helt död och det hjälpte inte hur jag tryckte och hade mig.

Panik uppstod, men nu var vi framme och jag klev ur bussen och gick mot Östercentrum. Ingen mobil! Jag kan inte ta några bilder! När går bussarna tillbaka till Klintehamn, nu kan jag ju inte gå in på Resroboten och kolla tidtabellen? Ska jag gå tillbaka till busstationen och kolla tiderna?

Nej, jag fortsatte och gick in på Siesta för att få lite god lunch, för nu var klockan över tolv. När jag stod där vid disken och hade gjort min beställning hörde jag det välbekanta plingandet från HTC när mobilen startar efter att ha varit avstängd och tro det heller ej, nu fungerade den igen. Den hade gjort en återställning efter ett oväntat avbrott. Puh!

Efter kaffe, en sillmacka och en fruktbakelse var jag redo för Almedalen, men jag gick inte raka vägen utan valde att gå över Klinten och tog trappan ner till Stora Torget och sedan fortsatte jag fram till Botaniska trädgården och tog en runda där innan jag gick in i Almedalsområdet via Kruttornet.

Det här lilla huset på Klinten är helt övervuxet av två rosbuskar. Man har fått binda upp rankorna för att dörren ska synas.

Botaniska trädgården är hur fin som helst trots de bruna gräsmattorna

Redan precis innanför Kruttornet började tälten och vägen var avstängd med blomlådor som de bilar som skulle fram fick åka slalom emellan.

Ute på hamnen var det som vanligt fullt av olika evenemang och överallt såg man poliser och polisbilar.

När jag gått runt och tittat överallt gick jag och satte mig på en bänk ett tag och såg på folklivet, men sen tog jag Hästgatan upp genom stan till busstationen.

Hästgatan var så full av folk att det nästan inte gick att ta sig fram.

Det var ganska skönt att sätta sig på bussen och åka tillbaka till Klintehamn igen, men visst var det en ganska trevlig söndagsutflykt.

Trevlig kväll!