Jag sov lite dåligt i natt, men helt plötsligt så var i alla fall klockan kvart över åtta och då blev det fart på mig och när jag kom upp fick jag se att det kommit en liten regnskur under natten eller morgontimmarna. Det har varit halvklart och hemskt varmt i dag, så där kvavt så att man misstänker att det ska bli åska, så hoppet om mera regn var givetvis stort.

Eftersom det såg ut att bli sämre promenadväder fram på dagen tog jag en vända ner till samhället på förmiddagen och gick in på Konsum för att köpa lite sallad till lunchen, men jag kom ut därifrån utan någonting. Det fick bli lite ägg och bacon i stället och det hade jag i kylskåpet.

Efter den lunchen satt jag ute och läste i stället för att lyssna på Sommar i P1. Jag lät min förutfattade mening, om vad en 24-årig popsångerska, Sabina Ddumba, har att berätta, råda och satte inte ens på radion.

I boken Gloria av Åsa Hellberg, som utspelar sig i operamiljö, hittade jag ett konstigt ord – pluralformen till baryton; barytänger. Heter det verkligen så? Det låter ju inte klokt! Boken är ett lättsmält och trevligt tidsfördriv, men inte mera och det räcker ju, när man kan få sitta ute i skuggan och läsa och njuta av sommaren.

Det sprutade ur plastslangen så det blev en liten insjö nedanför slänten

Det var mulet och det mulnade till mer och mer och plötsligt hördes ett stilla susande, som ökade mer och mer i styrka och sedan visade Tors bukkar vad de duger till, för det blev ett präktigt åskväder, som fick mig att gå in och dra ur alla sladdar och kablar. Nu har molnen skingrats, bukkarna har dragit vidare och solen lyser igen och när jag var ute och kollade regnmätaren, fick jag se, att vi har fått 35 mm regn här på Odvalds.

Uppvispat ägg smakade bra

Igår kväll hade jag besök av två igelkottar och båda var framme vid den öppna dörren och kikade in. Den första var en modell större än den som varit här tidigare och den var lite rädd av sig, men ett uppvispat ägg passade bra. Efter en stund kom nästa och den här gången var det den som varit här förut. Den har en röd fläck på ryggen, så den känner jag igen. Det är nog någon som märkt den med lite rödfärg, för att kunna känna igen den. Den gick och skrotade ute på gräsmattan vid vattenskålen, men när jag ropade på den kom den fram till dörren och nosade på mig, så jag fick offra ett ägg till.

Jag kan tipsa om en bra och annorlunda serie på Netflix, just nu ser jag det finska bidraget till nordic noir; Sorjonen som på engelska fått namnet Bordertown. Serien handlar om inspektör Kari Sorjonen, spelad av Ville Virtanen, som flyttar till Villmanstrand med sin familj för att leva ett lugnt liv efter att hans fru överlevt hjärncancer, men det blir inte riktigt så lugnt som man tänkt sig. Första säsongen har elva delar, där ett fall avhandlas på några avsnitt var. Jag tror jag har sett sju avsnitt, så ännu har jag några kvar.


Trevlig söndagskväll!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...