60. Enorm – Bild 82 av 365

1854 kom godsägaren Hellmuth Wöhler inflyttande från Rügen till Klintebys och han blev initiativtagare till planteringarna på det då helt kala Klinteberget. Idag är det en grönskande idyll, men på den tiden var det helt kalt, hårt betat och skogen nedhuggen, där fanns öppna stenbrott och en kalkugn.

Hellmuth Wöhler sände efter bokplantor, bergoxlar, svarttallar och lärkträd från Tyskland och man anlade stigar, trappor och terrasser. Platsen med det här bordet med sin enorma stenskiva kallas ”Gubbens Glädje” och där satt Hellmuth Wöhler och njöt av utsikten i skuggan av de träd han varit med och planterat.

Dagens ordspråk:

Ansvaret är inte mindre för att man ingenting sagt.

Ha en skön lördag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i 365 Foton 2013, Klintehamn och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till 60. Enorm – Bild 82 av 365

  1. Kicki skriver:

    Vilket otroligt arbete att ta dit alla dessa grejer till Gotland.
    Kram/Kicki

  2. Karin skriver:

    Hejsan! Vad trevligt du alltid berättar och idag var det kul att få veta lite mer om Klinteberget, en härlig plats med sin fina utsikt. Var där för några veckor sedan och pulsade runt i snön 🙂 Ha en fin lördag Karin

    • Ingrid skriver:

      Jag bor ju så nära berget, så jag är ofta där uppe. Det är ett fint ställe och där har jag vandrat, åkt skidor och lekt sedan jag var barn.
      Ha en fin lördag själv Karin!

  3. Lambergsfrua skriver:

    Herr Wöhler gjorde en verklig miljöinsats, när han planterade träd och buskar på det kala berget. Det där stenbordet är imponerande stort och mäktigt. Jag förstår att ”gubben” gillade att sitta där och njuta av utsikten. Han måste ha känt sig väldigt nöjd och belåten då.
    Varm kram,
    Lambergsfrua 🙂

  4. Säger som jag sagt förut, man lär sig mycket när man läser din blogg!

  5. Laila Östergren skriver:

    Roligt att du berättar lite om Klinteberget. Bordet ”Gubbens glädje” har jag sett tidigare men visste inte att det hette så.

  6. Annika skriver:

    Jag säger som Carita, det är roligt att lära sig något nytt om en ort. Gillar att läsa dina berättelser om din hembygd.

  7. Gabriella skriver:

    Roligt att få lära sig lite nytt. 🙂

  8. Elisabeth skriver:

    Det kul att dom gjorde så mycket jobb förut, ibland undrar man hur de tänkte när de arbetade så nogrannt med saker för eftervärlden, lite Carl von Linne takter 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *