Anna-dagen

Anna-dagen är en betydelsefull dag för då händer det mycket; det är Pepparkakans dag, Lutfisken ska läggas i blöt och det är Anna-med kanna.

Nu är det många år sedan jag bakade pepparkakor själv. Jag är inte särskilt förtjust i dem, så jag nöjer mig med att köpa en liten förpackning, bara för att det så ska vara. Förr var det dock självklart och man skulle baka massor av dem. Mamma brukade baka en stor burk som räckte hela våren. Pappa, som väl annars inte var så delaktig i hushållsarbetet, brukade hjälpa till med gräddningen och då satte han sig framför spisluckan med stora trenchcoaten på som skydd mot värmen.

Mina finaste minnen av pepparkaksbak har jag dock inte hemifrån, utan det var när jag fick gå till faster Nanny och hjälpa henne med pepparkaksbaket. Vi hade mallar i smörpapper av hundar, katter, fåglar, tomtar och annat som vi la på degen och skar ut stora ganska tjocka pepparkakor av. När de var gräddade fick de kallna och dagen efter skulle de garneras med kristyr, precis som på bilden. Åh, så vackra det blev!

Sen fick jag egna barn att baka pepparkakor tillsammans med och det var ju också en stor glädje, men när jag tänker på pepparkakor, så är det förknippat med faster Nanny och de fina konstverken vi åstadkom.

Lutfisken ska läggas i blöt just på Anna-dagen för att bli lagom urvattnad till julafton. När vi var nygifta höll svärmor noga på den traditionen, men sedan köpte vi färdig lutfisk i butiken i stället och slapp den där illaluktande processen. Numera äter vi inte lutfisk på julafton, för alla tycker inte om det. Barnen lärde sig att äta det när de var små under hot om att de inte skulle få några julklappar annars. Till och med Carina föll för det trycket när hon kom till Stenstugu och både hon och barnen lärde sig inte bara att äta det, utan att tycka om det också. Bilden härintill fick jag i ett mms från Bosse igår kväll med en bild på kvällens middag – Lutfisk serverad precis som den ska med gröna ärtor, potatis och bechamelsås och massor av kryddpeppar.

I dag ska julölet vara färdigt också och på sina håll kallas den 9 december för Anna-med-kanna. Vi bryggde gotlandsdricke på Stenstugu, men det där att den skulle vara färdig för avsmakning på Anna-dagen kände jag inte till förrän jag fick läsa det i Allnakku, så just den traditionen fanns inte hos oss. Gotlandsdricke är för övrigt någonting som jag aldrig lärde mig tycka om, men det var Åkes förtjusning.

Så grattis Anna på din namnsdag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Advent, Nostalgi och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

16 svar på Anna-dagen

  1. Astrid skriver:

    Ja vi äter lutfisk och älskar den men ingen av våra barn gillar det
    Pepparkakor bakade jag bara när barnen var små
    Jag tycker om pepparkakor men köper det lilla som äts

  2. Så mycket man gjorde förr, som man inte gör idag… Lutfisk hade vi alltid när jag växte upp och då med skånsk senapssås, som vi tycker att det ska vara! Men inget av barnen eller min man gillar det, så nu var det länge sedan jag åt det, men åh så gott det var!
    I mitt föräldrahem bakades det pepparkakor med en massa olika formar, som jag har kvar i en burk. Men i min mans hem bakades det skurna pepparkakor och dom var mycket godare, så sedan vi gifte oss har det bara blivit sådana.
    Och idag har vi gjort leverpastej efter min farmors recept!
    Ha en fin andra advent!
    Kram, Monica

  3. Kicki skriver:

    Så mycket traditioner.
    Men visst är det bra att det lättas på och var och en får göra så mycket den vill.

    Jag har inte bestämt än om jag ska göra pepparkakor eller inte.
    Dom jag gör är helt annorlunda än vanliga i smaken, då dessa är kryddade med citron. Men så goda. Jag äter vanliga pepparkakor också, men kan även vara utan dom.

    Lutfisken hoppar vi över, fler som inte vill ha än de som vill.
    Kram/Kicki

  4. Kraka skriver:

    Jag älskar pepparkakor, men se senaste åren har jag inte hunnit med att baka några. Det finns ju att köpa. Har blivit introducerad för pepparkakor med lakritssak, någon hade med sig till jobbet. De ska tydligen finnas på ICA sägs det. Ska kolla nästa gång jag besöker en MAXI. Kanske finns de även på Coop? Ska kolla, jag handlar ju mest där. Jag älskar allt med smak av lakrits.

    Lutfisk, nej den köper jag färdig om jag vill ha. Har aldrig haft kontakt med lutfisk som ska blötläggas, mamma köpte den också färdig. Men jag har sett de torkade fiskarna så jag är bekant med konceptet. Vet också att man kan bli ruskigt magsjuk om a inte vattnat ur ordentligt, luten fungerar bra som laxermedel.

    Önskar dig en fin andra advent! Får se vad jag orkar göra imorgon, jag r ledig mellan söndag och måndag, men måste ju sova på dagen förstås.

    Kram

  5. Gunnel skriver:

    Det är tydligen mycket som ska ske på Anna-dagen. Jag bakar inte heller pepparkakor i gammaldags stil mer. Det blir långa smala stänger som vi spritsar kristyr på och har till glöggen. En del är helt enkla och då är det gott att doppa dem i en röra av grädde och ädelost. Kram

  6. Inger Johansson skriver:

    Hej Ingrid!
    Bakar inga pepparkakor heller men jag dricker med förtjusning gotlandsdricke! Det var tyvärr längesedan jag fick smaka den goda drycken 🙁
    Kram och ha en skön adventssöndag 🙂
    Inger

  7. Znogge skriver:

    Här blir det färdigköpta pepparkakor och nej tack till lutfisk.

    Kram och god andra advent!

  8. Elisabeth skriver:

    Traditionen med lutfisk följde mamma och mormor. Senaste åren blev det färdiglutad fisk. Jag kan sakna det, för jag tycker det är gott, men numera finns det ju året runt, så jag får testa när vi kommer hem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *