Är det här ok?

Vi fick se det här i en begravningsannons häromdagen och reagerade väldigt starkt på den. Min första tanke var att jag skulle blogga om det, men så ångrade jag mig och tänkte strunta i det, men kom att tänka på annonsen idag igen, så jag letade fram den och måste ändå ställa frågan.

Är det verkligen ok att göra på det här viset?

Att man annonserar om att man inte vill ha presenter på sin årsdag utan i stället ”ett bidrag till en resa” kan väl vara ok, även om jag inte tycker om det heller, men att tigga om pengar till en minneshögtid efter en anhörig?

Vad är nästa åtgärd för att slippa betala själva, ta upp inträde, för det är ju i princip det man gör?

Vill jag hedra en avliden person köper jag blommor eller sätter in pengar till någon välgörenhetsorganisation. Inte ger jag pengar till de anhöriga!

Har man inte råd med en minnesstund efter en begravning är det bra mycket bättre att avstå från den.

Eller är jag helt fel ute?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Tänkt, Tyckt. Bokmärk permalänken.

62 kommentarer till Är det här ok?

  1. Melody skriver:

    Här hittade jag en för mig helt ny blogg! Intressanta inlägg och roligt att hitta en blogg från Gotland, ett ställe dit jag ofta åkte förr på semester. Hit återkommer jag gärna!
    Angående begravningsannonsen, så håller jag med dig till fullo. Aldrig sett något liknande.
    Nu vet man ju inte bakomliggande orsaker, så man kanske ändå inte ska vara för snabb att döma… säger jag, som alltid försöker förstå varför folk handlar som de gör, men misslyckas ofta nu för tiden.
    Ha det gott!
    Melodys matte

    • Ingrid skriver:

      Hejsan och välkommen till mig! Det var ju roligt att du hittade hit och känner att du vill komma tillbaka. 😀

      Vi har diskuterad den här annonsen, jag och mina barn och vi är lika bestörta allihop. 🙄

  2. Gerd skriver:

    Du är inte alls fel ute, det tycker jag var klumpigt formulerat. Och jag förstår att du tänker, det skulle jag också ha gjort, om jag sett annonsen.
    Som en parentes: På min mans minnesstund, fanns det för den som ville, möjlighet att sända pengar till vårt Hospice här i staden. De gör så mycket ideellt, så det kändes så rätt, och han var en gäst där fr.o.m. denna dags datum, faktiskt, för ett år sedan, det var då fredagen den 13:e…..

    Varm kram, Gerd♥

    • Ingrid skriver:

      Det är väl helt ok att samla in pengar till något välgörande ändamål, det har jag också varit med om, men att lämna ett ekonomiskt bidrag till minnesstunden…… 🙁

  3. Inger Maryissa skriver:

    jag tycker nog också detta är lite konstigt…för det blir ju som att ge pengar till de anhöriga
    kram

  4. Znogge skriver:

    Håller med dig till 100 % Det känns verkligen konstigt och fel på alla vis…

    Kram

  5. Håller också med, har man inte pengar till något efter ”begravningen” då låter man bara bli att ha något! Dessutom tycker jag att det är fel att kalla det som sker efter själva ”begravningen” för ”minnesstund” – vad var då det man gjorde tidigare!? 😐
    Nej, det vore bättre att kalla det vi nu kallar för ”begravning” för MINNESSTUND – det är ju inte precis många som begravs direkt!! 😕

    • Ingrid skriver:

      I de flesta fall är begravningsdagen verkligen en begravning för det är ju ofta jordbegravningar, åtminstone på landet. Men visst, det blir vanligare och vanligare med kremeringar och då håller jag med dig.

  6. Känns verkligen konstigt! Men att ge pengar till t ex Hospicse kan väl var ok. För de gör väldigt mycket bra!

    margareta

  7. Gun skriver:

    Tycker inte alls att du är fel ute, håller helt med dig.

  8. Lambergsfrua skriver:

    Jag kan förstå om de anhöriga känner att de gärna vill träffa släkt och vänner efter begravningen, men tycker att det blir kostsamt – men detta känns ändå helt fel och oetiskt. Kanske kunde man struntat i samlingen efteråt och eventuellt lösa problemet med att bjuda in till knytkalas framåt sommaren, om man ville träffas.

    Egentligen är det kanske inte konstigare än när blivande brudpar lägger ut önskelistor till vännerna och var sakerna kan köpas. Visserligen praktiskt, men det känns ändå inte riktigt rätt, tycker jag.

    Ja ja, det finns folk till allting.
    Varm kram,
    Lambergsfrua

  9. Karlavagnen skriver:

    Hm, detta var något nytt. Först tänkte jag att vi vet inget om de efterlevandes finansiella situation, men å andra sidan får jag nog säga att det nog är bättre att inte ha någon minnesstund om det inte finns pengar till att hålla en sådan.

  10. Freedomtravel skriver:

    Känns lite konstigt… Ett bidrag till en organisation som den avlidne hade ett engagemang för känns ju bra, ett sätt att hedra den personen. Det här skulle jag också reagera på…

  11. Margaretha skriver:

    Du reagerar som de flesta av oss andra. Konstigt sätt att tänka. Varför ens ha en samling då om man inte har råd? Man kan ju ha en enkel eller ingen alls.
    I dag går det ju ofta till på det här sättet när unga par ska gifta sig – då får gästerna betala sin del av kalaset. Men det är ju mer på frivillig basis (man behöver ju inte komma om man inte har lust). Men en begravning!? Det var osmakligt tycker jag.
    Jag har då och då sett i annonser att man vill att i stället för blommor sätta in pengar på en fond till den avlidnes barns framtid. Gränsfall tycker jag …
    Jag är väl gammalmodig antar jag … 😳

  12. Pia skriver:

    Mycket märkligt. Har man så ont om pengar så bjuder man väl inte på ngn minnesstund. Knasigt värre. Tror för egen del att jag skulle dra mig för att gå dit öht efter att ha läst en sån annons.

  13. Åsa! skriver:

    Jag såg det där också Ingrid, och visst hajade jag till. Men jag vill inte uttrycka någon offentlig åsikt när jag inte vet bakgrunden.
    Rent generellt har jag lite svårt för önskelistor vid bröllop och önskemål om pengar när man fyller år. Däremot uppskattar jag när människor fyller år och undanber sig presenter till förmån för bidrag till någon organisation.

    • Ingrid skriver:

      Jag kände lite som du när jag tvekade att ta upp det här i bloggen, men tycker ändå att det är så pass underligt att det kan diskuteras. 😯

      Visst är det helt ok att undanbe sig presenter till förmån för någon typ av hjälpverksamhet, men det är så svårt att veta hur mycket pengar man förväntas lämna. ❓

  14. Rigmor skriver:

    Nu undrar man verkligen hur de tänker…Osmakligt var min första tanke. Måtte detta vara en engångsföreteelse…Kan ibland också tycka att det känns lite knepigt när folk ber om bidrag till allehanda saker när de fyller, om det inte går till välgörande ändamål förstås. Det känns…lite beräknande eller hur jag ska uttrycka det.
    Hoppas ovädret har lagt sej hos er. Vi kom lindrigt undan, den här gången…Det tackar jag för, jobbat hela helgen och det är inte ofta det plogas tidigt en söndagsmorgon…
    Kram kram

    • Ingrid skriver:

      Jag tycker att det är svårt att veta hur mycket man ev ska ge. Hur lite är för lite och hur mycket är för mycket?
      Vi slapp också lindrigt undan, för det blev inte alls så mycket snö som förutspåtts. 🙂

  15. Janne skriver:

    Tror du inte dom stavat fel så det är ett bidrag till ”minneslunden” dom menar ? Igår var vi på 90 års kalas som var mycket trevligt. Ha det bra !

  16. Ann-Marie skriver:

    Hej Ingrid!
    Två dagar i rad har vi varit i Klinte nu, igår var der Rasrisk och idag fyllde vår vän 81 år.
    Igår var det bilkö till Klinte, jag har inga åsikter om hur fort vissa människor vill köra men om man vill ta det extremt lungt så varför inte köra åt sidan och släppa förbi den låånga raden man har efter sig. Tittar folk aldrig i backspegeln? Vi låg som 16:de bil bakefter och påbörja omkörning lockade inte, speciellt inte när de ligger nära varandra framför, inga säkerhetsavstånd där inte. Snacka om seriekrock om en varit tvungen att bromsa.
    För övrigt fanns det en del som var väldigt roligt på Rasrisk men inget som var direkt tråkigt.
    Gå Du och se den, de som är nytillkomna är väldigt duktiga och de ordinarie gör en inte besviken. Kanske var det lite brist på ordförråd ibland för det var en del ”fula ord”.

    Och visst gör och säger människor konstiga saker ibland och man höjer ögonbrynen men det är alltid något som ligger till grund för det. MEN– en sak är viktig, att man talar om för sina nära hur man vill ha det när jordevandringen är över och att man tänker på att den dagen kan komma fortare än man anar.
    Kram Ingrid.

    • Ingrid skriver:

      Vi ska beställa biljetter till Rasrisk, för givetvis ska vi se den. Jag och Åke såg nyårsrevyn varje år och har inte missat någon. 😀

      Jag håller med dig, det är underligt att folk inte ser i backspegeln och kör åt sidan när det orsakat en lång bilkö. 🙁

      Det ”Vita arkivet” är nog ingen dum idé. 🙄

  17. Louise skriver:

    Nej, du har helt rätt. Det där ser inte bra ut alls, och känns ännu sämre …
    När svärmors minnesgudstjänst var så skrevs det i annonsen att inga blommor skulle skickas. Om man ville hedra henne så kunde man ringa till cancerfonden och lämna ett bidrag, och så stod telefonnumret dit med på slutet …
    En sådan gåva är hedervärd och gör gott, men det där …. Näääääääää … 🙁

  18. Agneta skriver:

    Hej, Ingrid!
    Det verkar vara något lurt med den där annonsen, för så skriver man absolut inte. Låter nästan som en familjefejd om vem som ska betala vad. Smaklöst i allra högsta grad om det är seriöst menat. Ligger nog en ”hund begraven” i det meddelandet. Urbota dumt att basunera ut problem när någon anhörig avlidit…suck!

    Önskelistor är bra tycker jag, för då får man det som man behöver och inte fyller skåpen med onödig ting som bara samlar damm.

    Kram, Agneta

    • Ingrid skriver:

      Visst det väldigt konstigt att man kan skriva så här. 🙁

      Önskelistor vi bröllop och årsdagar är bra, men begäran om penningbidrag till det ena eller andra inte lika enkelt. Man är alltid rädd för att lägga för mycket, eller för lite också för den del.

      Ha en god natt!
      Kram, Ingrid

  19. Nej det tycker jag inte är rätt, rent av väldigt fräckt.’

    Kanske ett skämt.

    Har aldrig sett sånt förr, men går det så går det.

    Tokiga människor finns alltid,

  20. Benita skriver:

    Då min pappa dog – vilket han visste en stund innan, men som jag aldrig insåg i tid – så uttryckte han per telefon till mej och även till min mamma flera gånger att vi absolut inte fick bjuda på något stort eller fint på fika efter begravningen. Han uttryckte att det var nån bonde i trakten som köpte en blomma för 10:- och sprang på begravningen och åt gott efteråt. Och, min pappa ville inte att det skulle ske den dagen.
    Jag respekterade hans vilja om ”kaffe och kaka” och sa till min faster – som ville ordna med det – att vi måste respektera min fars önskan.
    Det slutade med en kompromiss: Kaffe/te och räksmörgås.

    Men, att annonsera på det viset som du visar bild på, och ”tigga” bidrag till minnesstunden, känns inte helt ok. Jag skulle nog känna mej olustig till mods om jag var en av gästerna på en sån begravning.
    Tar kyrkan ens upp kollekt på en begravning? (minns inte nån då min pappa begravdes)

    • Ingrid skriver:

      Det är självklart att man ska följa en anhörigs önskan om hur det ska vara på begravningen.

      Många har ju inte ens en minnesstund utan man skiljs åt efter akten i kyrkan.

      Kyrkan tar inte upp kollekt vid en begravningsgudstjänst.

  21. Inger Johansson skriver:

    Hejsan!
    Håller med Dej i allt! Har man inte råd (och det är dyrt) så avstår man helt!!! Detta är ju, som Du säjer, tiggeri. Nej, bestört blev jag också 👿

    Till något roligare;jag har firat svägerskan, gotlandstösen, idag och fått höra gotlandsdialekt, så härligt!
    Kram Inger

  22. Raija skriver:

    Håller verkligen med dig om att det då är bättre att avstår från minnestunden, om man inte har råd med det. Eller göra det enkelt hemma med lite fika bara, om man nu vill ha en stund efteråt. Men det här känns inte okej, att tigga pengar till.

  23. Pia skriver:

    Tycker absolut inte du är fel ute Har man inte råd så kan det vara Den som man ska minnas märker nog ingen skillnad hur man minns

  24. Madde skriver:

    Hej Ingrid!
    Jag tycker inte det är okej… alls.
    Skulle jag vara riktig hemsk så skulle jag vilja skriva/använda, och gör nu, ordet:
    Tiggeri!

    Vad orsaken är vet inte jag, har dom inte pengar till begravningen?
    Har det inte funnits någon försäkring/arv som betalar begravningen?

    Ska jag vara så ärlig om mitt eget liv så kan jag skriva att när min far dog, så fanns det inte ett ruttet öre eller försäkringspengar att begrava honom för.
    Vi fick sitta hos begravningsentreprenören och försöka få ihop den billigast möjliga budgetbegravning vi kunde, men INTE bad vi om ett öre som folk skulle GE oss.
    Vi fick låna pengar och betalade sen av i några omgångar, ville folk sätta in pengar så hade vi önskemål om att dom satte in det till Cancerfonden.

    Men gränser flyttas fram i samhället hela tiden…
    Jag kan bara ta det här med barnkalas som jag precis gått igenom en hel del år med.
    När barnen var små, då fick man ”tydligen” ge vad som helst och prisklasserna var inte så viktiga.
    När dom sen började skolan började det helt plötsligt dyka upp mer och mer inbjudningar där det stod SPECIFICERAT att barnen som fyllde år…
    Önskade sig pengar.
    Till och med VAD barnen skulle köpa för sina födelsedagspengar, typ Playstations, mobiltelefoner och andra dyra märkesprylar.
    Jag reagerade starkt på det där, kände att om jag köper ”en sak” alternativt kläder, då vet inte födelsedagsbarnet och föräldern förhoppningsvis PRISET på saken man köpt.
    Ska du komma med ett kuvert pengar, då blir det ju mer uppenbart.

    Jag börjde med att ringa runt till andra föräldrar för att kolla hur mycket dom skulle ge, och om dom tyckte det var okej med pengar…
    Ingen tyckte det var okej, ändå började fler och fler barn önska sig pengar i sin födelsedagsinbjudan.
    Samt att ”priserna” steg, från kanske 50 kr upp till 200 kr i ”bidrag”.
    JAG tyckte det var helt åt tjotahejti, skulle min son behöva få skämmas om jag (som inte är rik) la 70 kr i ett kuvert, så lämnade något annat barn 200 kr?
    Jo, det fick han ju då tyvärr 🙁
    Vad är fel med en biobiljett, en snygg t-shirt till sommaren…?

    Så… detta långa inlägg vill jag bara avsluta med:
    Jag är inte förvånad att detta ”tigga pengar”-fenomen har nått begravningar, det är nästan precis överallt i samhället.
    Ska då dom som går på begravningen stå där och skämmas bara för att dom kanske bara har RÅD att lägga en 50-lapp, medans någon annan slänger ner en 500-hundring…?
    Inte okej.
    Kram-o-hej! Madde

    • Ingrid skriver:

      Tack för din långa kommentar Madde!
      Jag tycker att det har blivit så fel i samhället att allting ska räknas i pengar. Allt har blivit så krasst och kallt och att man har köpt en present med omtanke räknas inte, nej frågan är vad den kan ha kostat. 🙁

      Jag tycker att det är jättesvårt att veta hur mycket man ska lägga när det önskas pengar i stället för presenter. 🙄

      Och det måste vara jätteknepigt att var förälder med skolbarn när det hela tiden ska samlas in pengar till än det ena och än det andra. 🙄

      Kram!

  25. Skogsnuvan skriver:

    Jag fick nog en liten rysning när jag läste det där. Ner i jorden kommer man nog i alla fall men inte skulle jag då vilja att man tiggde pengar för att kunna begrava mig. Då fick det väl heller bli i tysthet och på billigaste sätt.

  26. Syster Kerstin skriver:

    Oj då, det var ett ämne som heter duga! Och vilken respons du fick, intressant på min ära!
    Trevlig måndag.

  27. Lambergsfrua skriver:

    Mycket intressant att läsa alla inlägg här. En sak är vi alla tydligen överens om – det är inte OK att be om bidrag till en samlingen efter begravningen. Har man inte råd, är det helt OK att avstå. Att skänka pengar till välgörande ändamål i stället för att köpa blommor har blivit vanligt. Hur mycket man ger, behöver de anhöriga aldrig få reda på, om man ringer eller girerar pengarna till aktuellt forum, t.ex. Cancerfonden.

    Varm kram,
    Lambergsfrua

  28. Suss skriver:

    Oj, så många kommentarer du fått, men det är inte så konstigt efter det inlägget. Du är verkligen inte ett dugg fel ute. Jag tycker rentav att det var smaklöst och har aldrig hört talas om något liknande förut. Vet du om det, så att säga, gick ihop??? HUVA!!!
    Kram på dig, bra att du visade det!

  29. Doris skriver:

    Kul att läsa alla kommentarerna till denna blogg, håller med att det verkade kymigt men som du säger vet man ju inte vad som låg bakom …
    I min Fars begravningsannons var önskat efter att man lät veta om man tänkte komma till minnesstunden efteråt, det tyckte jag var jättebra ! Här på Island får man gissa ca hur många kommer till kaffet och det är oftast MÅNGA !
    Kram

  30. jam45 skriver:

    Så många kommentarer du har fått på ditt inlägg. Det är en fråga som engagerar. Första tanken var att det är kanske är bäst att avstå från minnesstund och ev bara ha det för de allra närmaste. Sen kom jag att tänka på att det kanske är en person som är engagerad i många föreningar mm där det kommer väldigt många gäster som vill hedra de avlidne och dessutom åker långa vägar. Det skulle kanse vara 100-tals personer som behöver äta riktig mat…..ja, det är en svår fråga och jag skulle gärna vilja veta vad som ligger bakom detta för det är väldigt ovanligt. Jag själv har många vänner som bor långt från Göteborg och om jag skulle själv hellre betala för min förtäring än att avstå från att bli bjuden….så känns det nu i allafall.

    • Ingrid skriver:

      Tack för din kommentar!
      Ja det här var verkligen ett ämne som engagerade och jag har tittat och tittat på begravningsannonserna i både GA och DN och inte lyckats se något liknande. 🙄
      Man undrar verkligen vad det är som ligger bakom detta ❓ Tilläggas kan att den avlidne var en ung person….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *