Årets sista Sommar i P1

Mustafa Can var dagens sista sommarvärd och hans program var helt fantastiskt! Med sin lugna vackra röst lät han oss ta del av fyra människoöden.

Henry, Gerda, Bengt och Margit berättade om sina liv i Västerbottens inland för oss, genom honom. Fyra gamla människor, som gör upp ett bokslut över sin långa levnad, de var alla mellan nittio och hundra år gamla. Henry, som äntligen kommit underfund med varför hans första fästmö övergav honom, Gerda, som var övertygad om att döden inte är något att vara rädd för, Bengt, som varit nöjd med sitt liv som flottare, men ändå så här i efterhand inte kan låta bli att fundera över varför han inte längtat efter något annat och Margit, som oroar sig över om hon verkligen varit en god människa.

Det har varit ganska soligt idag och jag startade lyssnandet i solstolen, men det mulnade och blev för kyligt, så jag gick in och la mig i soffan i stället.

Och där låg jag och tittade ut genom dörren på björkarna som vajade utanför och på bilderna av Stenstugu på väggen. Jag vågade inte stänga till ögonen, för jag ville inte riskera att slumra till.

Mustafa Can fick Stora Radiopriset och etermedias Ikarospris för sitt sommarprogram 2003 och det skulle inte alls förvåna mig om det här också blir uppmärksammat på något sätt. Hade du inte möjlighet att lyssna direkt på det, så försök göra det i efterhand. Musiken var också njutbar, men den är ju förkortad när man lyssnar på podversionen.

Nu är det snart dags att gå ut i köket. Äldste sonen har lovat komma hit och hjälpa till med en kyckling i eftermiddag. 😉

Trevlig fortsättning på söndagen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Radioprogram och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Årets sista Sommar i P1

  1. Znogge skriver:

    Då får jag kanske lyssna i efterhand för det verkar ha varit ett mycket bra program.

    Så snällt av sonen att hjälpa dig med kycklingen 😉

    Kram

  2. GeddFish skriver:

    Åh, vad jag ibland ville ha mina barn närmare, men hur jag än vänder mig, så är de i alla de väderstreck ca 15 mil bort.
    Det programmet verkade ju intressant! Går att ta i efterhand, om jag inte glömmer.
    Kram, Gerd ♥

  3. Det programmet hade jag velat höra….. Men man får ju skylla sig själv när man bara är ute i trädgården och lyssnar på fågelkvitter! 🙄
    Än så länge – efter 2,5 dygn mår jag bra. Det är bara att hålla tummarna…..
    KRAM
    Susie

  4. Elisabeth skriver:

    Jag lyssnade och tycker han gjorde ett väldigt bra program! Elisabeth

  5. Skogsnuvan skriver:

    Jag har verkligen missat sommarprogrammet iår också och det är lite synd. Inte bara det jag missat föresten. Förstår inte var tiden tar vägen. Nu ropar lommen sin sorgsna sång och svalorna har samlat sig för flytt söderöver. Alla människor som varit här åker en efter en och snart är jag alldeles ensam i hela byn. Mörkret sänker sig över den lilla byn Fisksjön minsann.

  6. Musikanta skriver:

    Jag har faktiskt inte lyssnat på ett enda sommarprogram denna sommar. Men det här verkar så fint på din beskrivning att det är värt att lyssna på.
    Kram från Ingrid

  7. Suss skriver:

    Typiskt att jag skulle missa gårdagens program. Vi fick främmande och jag kunde inte med att säga att jag tänkt lyssna på radio. Hoppas kunna lyssna på det på något vis, jag har ju bott i Västerbotten i 23 år och känner väl till inlandet. Kram!

  8. Hillevi skriver:

    Ja, nog var detta sista sommarprogram en riktig Grand Finale! Mycket skickligt gjort. I 30 dagar kan man lyssna strömmande på full version med oavkortad musik om man inte laddar ner programmet. Tror att det är nytt för i år.

  9. Kicki skriver:

    Oj, den mannens berättelse vill jag gärna lyssna på, bara jag hinner.
    Jag har inte ens varit här hos dig sen förra veckan. Var tar tiden vägen?
    Kram/Kicki

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *