”Etiska dilemman i vården”, ett ämne som ligger henne varmt om hjärtat. Och i det ämnet är en ny bok på gång.
Våren 2001 utkom Alla de stillsamma döda, i vilken vi träffar polisen Maria Wern.
I juni 2002 utkom Må döden sova.
I juni 2003 kom Silverkronan, som har hyllats i pressen.
Sommaren 2004 var hon aktuell med sin femte bok, Drömmar ur snö.
I april 2005 utkom en novellsamling i bokform, Etiska dilemman i vården. Den har Anna skrivit på uppdrag av vårdfacket.
I juni 2005 Svart Fjäril och den är den hittills bästa deckare hon skrivit tycker jag.
I maj 2006 utkom Främmande Fågel, som handlar om ett tänkt scenario där fågelinfluensan drabbar Gotland.
2007 utkom Pojke försvunnen också den en spännande historia.
Inte ens det förflutna utkom i juli 2008. Det är en riktigt otäck och spännande historia som utspelar sig på Gotska Sandön.
2009 utkom Först när givaren är död.
Anna Janssons tionde bok i serien om Maria Wern är något av en svensk Da Vinci kod. Vetenskap är bara preliminära antaganden i väntan på nya rön. Sant eller falskt, det får eftervärlden bedöma …Beslutsamt gör Frida Norrby ett veck på sin yllekjol och samlar ihop barnets kvarlevor i tyget. Hon stryker över huvudskålen. ”Du lilla, du lilla …
Det är en fascinerande historia Anna Jansson bjuder oss på, men jag hade lite svårt att engagera mig i de historiska svängarna, som gjorde att spänningen i mordhistorien blev en bisak. Jag tyckte att Frida fick lite av löjets skimmer över sig. Nu har jag inte läst boken själv utan lyssnade på den och Marie Rickardsson, som var uppläsare, gjorde nog inte boken riktig rättvisa.
I maj 2010 utkom nästa bok, Drömmen förde dig vilse och på förlagets sida presenteras den så här:
Den gotländska myten om vita havsfrun har funnits sedan Tjelvar tände elden och ön steg ur havet. Det berättas om en ung kvinna som drunknade på bröllopsnatten och som sedan dess i sin osalighet försökt locka ned män i underströmmarna utanför västkusten. Myten väcks till liv en tidig morgon, strax före midsommar, när en sjuksköterska hittas mördad i lusthuset på Tempelkullen i Botaniska trädgården. Hon är klädd till brud. Kriminalinspektör Maria Wern utreder fallet. Det blir en ojämn kamp där mördaren kan observera varje steg polisen tar. Med en intelligens och ett tekniskt kunnande som överträffar allt de trodde var möjligt planläggs en djävulsk strategi. Ondskan finns närmare än de tror.
Nu har jag läst även Alkemins heliga eld, som utgavs 2011 och den blev lite av en besvikelse. Det finns ingen spänning och intrigen känns väldigt konstruerad, var har hon fått idén till de spekulativa morden ifrån? Vem mördaren är begriper man i ett tidigt skede och det förtar givetvis en hel del av spänningen.
I boken brottas Gotlandspolisen med en mördare som visar sig följa alkemins principer. Jakten på den fanatiske gärningsmannen rör sig från ett gammalt konstnärskollektiv på Gotland till Kosta Art Hotell. Den nu åldrade glaskonstnären Justus Hartman var en av de sista alkemisterna. Det som drev honom var inte tanken på guld och rikedom, utan mystiken. Hårt förbundna, som i en sekt, höll han sina lärlingar.
Jag tycker annars att det är roligt att läsa böcker som utspelar sig på Gotland, men ibland kan jag irritera mig på att Anna Jansson, i likhet med Mari Jungstedt, kommer med skildringar från ön som känns som om den är tagen ur en guidebok. Det här var inte bra!
26 mars 2012 kom den här boken ut och nu har jag läst den också och När skönheten kom till Bro tyckte jag om, även om storyn var ganska rörig. Jag har också lite svårt att förstå mig på det där med vampyrlajv. Under Medeltidsveckan kan visst vad som helst hända och många är verkligen hängivna deltagare, men vampyrlajv
Fast Anna Jansson har säkert gjort en del research för den här boken, så jag antar att det är så det går till under Medeltidsveckan.
Det var många personer inblandade och en del hade andra namn när de var på lajvet, så det blev onekligen lite förvirrande ibland, men visst är boken läsvärd och ganska spännande.






Kommentarer – Comments
Kommentera Trackback