Foto Vogler

Lars Kepler är en författarpseudonym, som används av Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril när de skriver kriminalromaner om kommissarie Joona Linna. Paret har skrivit totalt fem böcker i serien om Joona Linna (2015):

Hypnotisören
Paganinikontraktet
Eldvittnet
Sandmannen
Stalker

Den första boken jag läste var Paganinikontraktet, som kom ut 2010.
En sommarnatt hittas systern till en känd fredsaktivist drunknad på en båt som fortfarande flyter. Samma dygn hittas generaldirektören för ISP som ansvarar för svensk vapenexport, hängd i ett rum utan möbler. Det är först när Joona Linna finner en direkt koppling mellan de båda dödsfallen som utredningen tar fart. En yrkesmördare befinner sig i Sverige.

Boken gick som sommarföljetong i Dagens Nyheter och jag kastade mig över tidningen varje dag för att få läsa dagens avsnitt. Egentligen tyckte jag att den innehöll en hel del spekulativt och obefogat våld, men det var ju så spännande så jag kunde inte låta bli att följa serien.

Nästa bok jag läste var Hypnotisören och den kom ut redan 2009, så jag borde läst den först, men det gjorde inte så mycket. Den var också jättespännade.
En ung flicka och hennes båda föräldrar hittas mördade, medan pojken i familjen överlevde med svåra skador. Läkaren Erik Maria Bark kallas in för att hypnotisera vittnet till detta groteska familjemord. Med hypnos blir det möjligt att få fram detaljer som annars kan bli för otäcka att berätta. Erik Maria Bark har tidigare arbetat med hypnos för traumatiserade personer men slutade med det tio år innan bokens handling börjar. Erik blir snabbt indragen i händelser som han inte kunnat förutse och tvingas gå tillbaka i sitt liv för att hitta ledtrådar.

Sedan blev det dags att läsa Eldvittnet, utgiven 2011 och den var lika spännande den, men jag reagerade också här på att våldet är så våldsamt och rått. D
Kriminalkommisarie Joona Linna kopplas in på utredningen av mordet på två kvinnor på ett behandlingshem för unga tjejer utanför Sundsvall. Samtidigt är Joona Linna föremål för en internutredning om tjänstefel. Ett medium i Stockholm kontaktar polisen och hävdar att hon kan se detaljer om mordet.

Nu återstår för mig att läsa Sandmannen som är den senast utgivna boken i serien (2012).
En ung man kommer gående på en järnvägsbro en vinternatt. Han är svårt sjuk och nerkyld. Det visar sig att han är dödförklarad sedan sju år för att han var ett av seriemördaren Jurek Walters sista offer. Jurek Walter sitter dock isolerad på en rättspsykiatrisk säkerhetsenhet sedan många år. Den unge mannens vittnesbörd gör att den gamla utredningen måste tas upp på nytt. Det är bråttom, men det enda sättet att lösa gåtan och komma vidare är att ta sig in till seriemördaren och försöka vinna hans förtroende……


24 januari 2014

Nu har jag läst Sandmannen också och det var verkligen en ruskig historia. Jag läste den på ett par eftermiddagar och kunde nästan inte släppa boken, men när det blev för spännande la jag undan den ett tag. Precis som i de övriga böckerna i serien reagerar jag lite på det besinningslösa och snaskigt blodiga våldet, men som historien är uppbyggd har det sin befogenhet.

Slutet är väldigt spännande och innehåller en cliffhanger, som gör att man bara väntar på nästa bok. Vart tog han vägen, Joona Linna??


Augusti 2015 – Stalker

Om lamporna är tända kan en stalker se dig utifrån, men om lamporna är släckta kan du inte se en stalker som redan är inne…

För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter.

Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord.

En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.

Den här boken är lika spännande och fängslande som de övriga i serien med Joona Linna som poliskommissarie, vilket han egentligen inte är i den här boken. Jag ska inte avslöja innehållet, för det är ju synd att ta bort överraskningsmomenten. Jag tycker dock att boken, som är på över 500 sidor kunnat kortas ner med åtskilliga sidor om man behärskat sig en aning i de ingående beskrivningarna av allt våld, som blir ganska osmakligt och huvudpersonernas övermänskliga krafter gör att boken inte känns helt trovärdig.