Ninni Schulman

En isande kall nyårsafton försvinner sextonåriga Hedda Losjö från sitt hem utanför Hagfors i Värmland. Poliserna Petra Wilander och Christer Berglund får fallet på sitt bord. Det visar sig att Hedda har levt ett dubbelliv. En tid senare hittas en ung flicka mördad i en jordkällare nära familjen Losjös hem. Hon är naken och har blivit skjuten i bakhuvudet. Kan det vara den försvunna Hedda?

Journalisten Magdalena Hansson har lämnat Stockholm och flyttat hem till Hagfors efter en uppslitande skilsmässa. Hon engagerar sig i den försvunna Heddas öde och börjar undersöka fallet närmare. Snart inser hon att den fridfulla bygden där hon växte upp bär på hemligheter som vissa är beredda att göra allt för att dölja.

Ninni Schulman är född 1972 och uppvuxen i Lesjöfors i Värmland. Hon har arbetat som jornalist sedan 1995, bland annat på Värmlands Folkblad, Se & Hör och Expressen. Flickan med snö i håret är hennes debutroman.

Min kommentar: Jag tycker att boken var spännande och lättläst och enligt eftertexten har den en viss verklighetsbakgrund. 2001 dömdes en man i Hagfors för grovt koppleri efter att ha tagit dit fyra flickor från Moldavien. Som nyhetsreporter på Expressen var Ninni Schulman med och intervjuade flickorna med hjälp av tolk.

En sak som jag reagerat på är att boken är väldigt ”snuttig”. Man får bara följa en person i en eller två sidor så växlar handlingen till nästa

En kommentar till Ninni Schulman

  1. Agneta skriver:

    Hej, Ingrid!
    Jaha ja, det verkar som var o varannan journalist har börjat skriva böcker om just upplevda historier. Med den bakgrund som Ninni har på div. tidningar så bör hon ha en uppsjö av källor att gräva ur.

    Jag har inte läst den och ingen önskan att göra det för jag gillar inte heller när man bara får en ”snabbtitt” och sedan vidare till andra människor. Vill ju gänra veta hur det går för alla inblandade parter.

    I dag kom äntligen Tracy Chevalier( Enhörningen) och Ranelids ( Hjärtat som vapen) med posten. Har börjat på den senare som jag hoppas blir bättre framöver, när det gäller själva handlingen. Annars är herr Ranelid en mästare på att ”vränga ord”, alltså som han talar. Många klurigheter inbakade i, till synes, meningslösa meningar och det manar till eftertanke.
    Som sagt, har bara börjat lite smått och återkommer när det börjar hända något om huvudpersonen.

    Lämpligt läsväder i dag…halv storm, snö och elände här med div. avåkningar, bilkrockar med dödsfall som resultat..usch!

    Tack för att du skriver så bra och berättar om dina lästa böcker.
    Jag måste nog tillstå att på Adlibris kan man läsa om bokens huvudperson/handling i stort, men läsarnas kommentarer är definitivt bäst, då handlingen oftast inte kommer förrän efter halva boken. Gillar jag inte alls.
    Vilken god idé att låta boken vandra vidare. Har man läst en sådan historia en gång, så räcker det nog mer än väl.

    Ha det så bra!
    Kramen, Agneta

Kommentera