…blogga är stor. Att få sätta sig vid datorn och fritt få skriva precis vad jag vill och när jag vill är fantastiskt. Att få uppleva att det är många som läser det jag skriver och att läsarna gör sig besvär att lämna en kommentar ibland, det är också glädjande, för jag lägger faktiskt ner en hel del tid och omsorg när jag skriver. Jag kontrollerar, ändrar och formulerar om mig många gånger innan jag är nöjd, för de rätta orden dyker inte alltid upp med en gång.

Bilder är också viktigt. Ibland är det bilden som får avgöra vad bloggen handlar om, ibland letar jag lämpliga bilder till texten. Vad skulle jag göra med alla kort jag tar med mobilen eller digitalkameran om jag inte hade bloggen?

Den där strävan efter frihet gör att jag aldrig är särskilt uthållig när det gäller temabloggande. Jag startar och tycker att det är ganska trevligt, men sen upptäcker jag att jag inte vill sätta mig vid datorn och fundera på vad jag ska skriva utifrån ett givet ämne, som någon annan har bestämt. Nej, jag vill blogga när ”andan faller på”, när jag har något jag vill förmedla eller när jag har något jag absolut måste få berätta, så det här är nog sista gången jag är med i just det här lördagsbloggandet.

Glädjen med att bo på en liten ort, där man känner igen det mesta, innebär att jag på mina vandringar runt i samhället går och funderar över vem som bodde var förr i tiden. I huset som är dolt bakom den här vackra forsythiabusken fanns det ett bageri när jag var barn och ungdom och när jobbade som hembiträde hos vår distriktsläkare, fick jag cykla hit och köpa frukostbröd.

Glädjande är det också att när jag går ut på mina ensliga promenader, så träffar jag nästan alltid någon att prata en stund med. Har man ingenting annat att ventilera finns det ju ett outtömligt ämne, vädret.

Glädjen med att ha en egen liten täppa kan vara att göra som jag gjorde efter lunchen idag. Jag tog ut min solstol och la mig där och njöt i solskenet ett bra tag. Faktiskt ändå tills det plötsligt hördes ett konstigt snörvlande ljud som störde min slummer. Då hade jag legat nästan en timme och mer tål nog inte näsan så här i början, så då gick jag in igen.

Glädjen med att ha en egen täppa kan också vara att man kan gå ut och plocka sin egen gräslök och min är verkligen på gång. Gräslök är gott och senare i sommar blommar den ju så vackert också. Matjesill med gräddfil och gräslök, det är härlig sommarmat!

Dagens tema har Gnuttan valt och övriga lördagsbloggare är: Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren, Anna, Pensionären på ön och Filifjonkan.

Trevlig helg!

Share on Facebook

I morse kom man onekligen av sig lite, för det var alldeles vitt ute. Det fortsatte snöa fram på förmiddagen ett tag, men sen blev det uppehållsväder.
Som tur är har all snö töat bort igen, solen skiner och det ser skönt ut när man tittar ut genom fönstret, men det är bedrägligt. Jag var iväg och handlade och det blåser hemskt och det blåser iskallt. Nej, jag håller mig inne resten av dagen.

Englundskan med bloggen Livsrummet tycker att vi ska blogga om Planering idag och hur skulle man klara planeringen av tillvaron utan kalendrar av olika slag. Den här modellen har jag använt i många år och gillar den mycket.

Förutom i almanackan skriver jag allting i kalendern i mobilen också, för då får jag en påminnelse direkt på morgonen om det är något som ska uträttas under dagen. Man kan ju missa att titta på väggen där almanackan sitter.

Jag har nog alltid varit ganska organiserad och bra på att planera så att både arbete och fritid har fungerat på bästa sätt. De allra roligaste planeringarna har ju varit (och är) när man sitter och planerar en resa. Att bläddra, antingen i en katalog eller på resebolagens hemsidor på nätet, är hur kul som helst, men ofta är det med hjärtat i halsgropen man klickar in sina val. Tänk om det blir fel! Någon riktig nit har jag dock inte gått på. Om man inte ska räkna det sällsynt dåliga hotell vi hamnade på i London en gång. Det var så uselt, så det blev en riktigt rolig historia när man berättade om det senare, men just i stunden, när vi möttes av en översvämmad toalett, ett handfat med stopp i avloppet och ett rum stort som en garderob var det mindre roligt.

För tillfället sitter jag i köket och på spisen puttrar en köttfärssås, för jag planerar att sätta in en lasagne i ugnen. Den ska jag äta i kväll och det som inte går åt stoppar jag in i frysen för framtida goda måltider. Planering är a och o, speciellt när man är ett ensamhushåll.

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren, Anna och Pensionären på ön.

Trevlig fortsättning på lördagen!

Share on Facebook

Lördag och dags för dagens tema, som är Citat och det är Anki som valt februari månads teman.

När solen skiner och det regnar, då badar Gud sina änglar, brukade mamma alltid säga på sommaren när det helt plötsligt kan komma en regndusch trots solsken.

Något solsken är det inte idag, men det regnar lite lätt och så har det gjort sedan jag kom upp i morse. Om Gud är i gång med något helgbadande av Änglar idag vet jag inte, men blött är det i alla fall och jag håller mig inomhus.

Här kommer några citat till:

Jag har inte varit och tittat på hur de överiga lördagsbloggarna tacklat det här temat, men nu när jag är klar med min tolkning ska jag se hur de tänkt sig. De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren, Anna.

Trevlig fortsättning på lördagen!

Share on Facebook

Anki, som är februari månads värd har valt att starta med temat Sömnlös.

Googlar man på Sömnlös hittar man två böcker på Wikipedia med den titeln:

Sömnlös, en bok av Vilhelm Moberg från 1937, som jag inte läst och

Sömnlös, en bok av Stephen King från 1994. Den här boken har jag läst, men det är väldigt länge sedan, jag kommer ihåg att jag tyckte om den. Jag hade inte läst mycket av Stephen King tidigare, men en vår när jag var hos Eva hittade jag några böcker av honom i hennes bokhylla och där fanns även den här.

Sen tänker jag på filmen Sömnlös i Seattle med Tom Hanks och Meg Ryan. Det är en film som jag sett flera gånger och njuter lika mycket av varje gånger.

Själv ligger jag sällan sömnlös. Jag har alltid haft en god sömn och somnar som regel så fort jag lagt huvudet på kudden. Är det bara svalt och skönt i sovrummet, så brukar det inte vara några problem, men visst har även jag haft en och annan sömnlös natt när tankarna snurrat runt i huvudet och det inte har gått att koppla av.

Det fenomenet uppstod speciellt sedan vi slutat med mjölkkorna och jag började jobba utanför gården. Då var jag inte längre var så fysiskt trött när kvällen kom och det är mycket svårare att koppla av en överansträngd knopp än en övertrött kropp. Jag löste många problem på jobbet nattetid, när jag låg sömnlös och konstigt nog även när jag sov och utkrävde ibland OB-tillägg för det, men det var aldrig någon som gick med på det.

Rullar dagarna på i stilla mak har jag inga problem alls att koppla av och somna gott och skulle det inte gå är en och annan sömnlös natt inte mycket att gräma sig över. Det är när det händer något speciellt under dagen, som det kan vara svårt att koppla av när det är dags att sova, men vad gör det? Är man dagledig gör det ju ingenting om man lullar omkring lite dagen efter och låter man bara bli att lägga sig och sova middag den dagen, så sover man gott nästa natt.

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren, Anna.

Share on Facebook

Grått och mulet är det idag, men jag ska nog ändå ta mig en promenad nu innan lunch. Det är skönt att komma ut och röra på sig och sen tänker jag åka på graven och tända ljus. Annars är det ingenting speciellt på gång den här lördagen, men i morgon har jag bjudit hit en annan Ingrid på söndagslunch.

Skräp tycker Olgakatt, som basar över lördagstemat den här månaden, att vi ska skriva om idag.

Vad är skräp och vad är inte skräp? Det som är skräp för den ena kan var hur värdefullt som helst för den andra, men skräp har vi nog alla lite varstans i lådor, skåp och förråd.

-Mamma, vet du hur mycket skräp du har, sa Eva en gång när hon hjälpte mig städa köksskåpen.

Och visst vet jag det, men många av de där små figurerna och vaserna är presenter från barnen, eller från gäster och en del är lotterivinster. Inte kan man göra sig av med sånt! När jag flyttade blev dock en hel del av skräpet kvar på Stenstugu, men skåpen här är ändå ganska fulla.

Skräp är det också att bli gammal när man känner att det kniper både här och där och att orken och lusten inte är som i unga dar. Igår kväll fick jag ett anfall av förmaksflimmer och det är andra gången på en månad nu, så det känns lite oroande. Jag har ju varit helt symptomfri i över ett halvår nu. Ja, det är skräp!

Sen finns det ju lite mera handfast skräp och jag skulle ju kunna gå ut i soprummet och ta några foton där, men jag kör med återvinning från en promenad på Muldestranden i februari för några år sedan. Här kommer lite strandskräp:

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Dagens gutamålsord: Gåimäppeldagen

Ti gåime kan betyda att gömma, men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.

På Stenstugu är det Stenkyrkeäpplen som gäller och de går jättebra att lagra om man plockar dem i rätt tid och är varsam med dem. Då kan de vara goda långt in på nyåret.

Trevlig helg!

Share on Facebook

Jag tog mig en förmiddagspromenad idag, för det skulle ju bli ett sämre väder fram på dagen och nu vid halvtvå-tiden har det börjat snöblaska och det blåser en aning. SMHI pratar om 20m/sek fram mot kvällen, men Destination Gotland säger att färjorna beräknas gå som vanligt. Än så länge i alla fall! Det kanske inte blir så farligt.

Jag gick förbi Suderviljan och då kom jag på att det ju snart är den 15 januari och hög tid att planera in årets månadsbild. Jag har lite funderingar på det här motivet kanske, men jag har inte bestämt mig riktigt ännu. Det är nära dit och där händer en hel del under hela året. Jag får se hur jag gör?

På Donnersgatan var det också lugnet före stormen, för där fanns nästan inte en människa ännu när klockan var halvelva. På parkeringsplatsen stod det en enda bil. Sitter alla hemma och löser Melodikrysset?

På hemvägen genom skogen träffade jag en gammal före detta granne och fick en trevlig pratstund. Det är fördelen med att bo på en sån här liten ort, känner man sig lite ensam och ledsen är det bara att gå ut, så träffar man nästan alltid någon att prata med.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Romantik skulle jag ju skriva idag, det tycker i alla fall Olgakatt, som basar över lördagstemat den här månaden.

När livet var som bäst var det arbete och möda brukade Sven, som var gift med Åkes kusin Karin, säga och det kan jag instämma i. När livet var som bäst var det väldigt mycket arbete och möda och innehöll inte speciellt mycket romantik.

Men visst fanns det romantiska stunder, som till exempel en del söndagsmorgnar när jag fick sovmorgon och slapp gå i ladugården. Åke gick upp extra tidigt och gjorde eld, så att det skulle finnas varmvatten till ett bad när jag väl kom upp och innan han gick ut i ladugården fick jag kaffe på sängen också. Det var kärlek, det var romantik….

Eller när han dagen före Mors dag åkte upp i skogen och plockade liljekonvaljer utan att jag visste om det. När jag på söndagsmorgonen kom ner i vardagsrummet stod de där på soffbordet och doftade himmelskt gott, det var romantik….

Till en Alla Hjärtans dag hade jag köpt en ask geléhjärtan till Åke och gömt den under min säng och när väckarklockan ringde böjde jag mig ner för att fiska upp den och då såg jag i ögonvrån att Åke gjorde en liknande manöver och upp kom vi med varsin likadan ask. Det måste ha sett väldigt roligt ut, det var romantik….

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren.

Trevlig helg!

Share on Facebook

Solen skiner den här lördagen, men det blåser fortfarande. Ännu har det inte kommit några rapporter om stormens Sveas framfart här på Gotland, så förhoppningsvis blev det inte så illa som befarat.

Jag ska gå iväg ut en vända, för jag måste få hem dammsugarpåsar. Hoppas att de finns på coop, så att jag inte måste åka till Visby innan jag kan få dammsuga. Först ska jag i alla fall ge mig på dagens lördagstema som Olgakatt tycker att vi ska behandla – Min Musik – har hon valt idag.

På övre hyllan finns de CD-skivor jag är ägare av och till vänster står en CD-spelare, så min musikanläggning är av mycket enkelt slag. På nedre hyllan finns mina DVD-filmer och där finns det några operor som jag älskar, men musik betyder trots allt inte så där hemskt mycket för mig.

Visst gillar jag både opera, klassiskt och vanlig populärmusik, men jag måste inte ha musik i bakgrunden hela tiden och jag går aldrig omkring med ”musik i öronen”. Jag uppskattar tystnaden och ljuden från vinden som susar, fåglar som kvittrar och havet som brusar. Den underbara tystnaden har jag till en del förlorat, eftersom jag har tinnitus som hela tiden tjuter i mitt huvud och det är något som gör mig lite lätt deprimerad ibland.

Kvar på Stenstugu finns en laddning gamla grammofonskivor och där är många av dem av italienska artister. I och med att jag började läsa italienska på 70-talet köpte jag skivor med italienska artister och en av mina favoriter var Nicola di Bari. Jag kan ännu texten till en del av hans sånger utantill

- Ma chi, ma chi, ma chi, mi ha detto che l’amore non si fa cosí, ma chi, ma chi, ma chi……..

Just den sången hittar jag inte på YouTube, men det finns en hel del andra inspelningar där från 70-talet. Senare blev han väldigt populär i Spanien och det finns rätt många sånger med honom på spanska, men här kommer en på italienska som heter  ROSA.

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

Nyss hemkommen från en jättetrevlig eftermiddag hos en grannfamilj, som avslutades med en härlig räkmacka, ska jag försöka reparera förmiddagens misstag. Det är ju den 27 december som lördagstemat är I handen. Idag har Karin på Pettas tänkt sig att vi ska skriva om Förr i tiden.

Jag letade bland mina foton och hittade en bild från julen på Stenstugu förr i tiden. Det är lite svårt att veta riktigt när fotot togs, men det var före min tid i alla fall. Det kan vara från 1960, eftersom det är svåger Bengt som har tagit fotot. Min första jul på Stenstugu var 1961, men det mesta på bilden är bekant.

Det här fotot är taget i köket och på väggen hänger en pappersbonad som jag mer än väl känner igen. Den lappade jag och lagade på i många år innan den till slut var så trasig, att jag var tvungen att kasta den. På bordet står kannan med hembrygd dricka och den trearmade ljusstaken, som fortfarande finns kvar. Nött och ganska ful, men älskad, sätts den fortfarande fram på köksbordet på Stenstugu varje jul.

Runt bordet sitter, Åkes syster Barbro, svärmor Rut skymtar, svåger Martin, Åkes farbror Gustav, svärfar Adolf, Åkes bror Harry och hans fru Mejan, sen skymtar Åkes syster Natalie och ett av hennes barn. Det svider lite i hjärtat när jag tänker på att alla är borta idag, utom Barbro och barnet, som jag inte riktigt känner igen.

De första åren Åke och jag var gifta firades fortfarande julen tillsammans med alla hans syskon och deras familjer. De kom på förmiddagen på julafton med klädkorgar fulla av julklappar och granen i salen fick stora berg av paket runt sig.

Efter jullunch och eftermiddagskaffe gick de som skulle gå i ladugården och ta hand om djuren ut för ”kvällsyssling” och när det kom tillbaka in igen blev det lutfisk och risgrynsgröt, innan julklappsutdelningen äntligen kunde börja. Då var barnen så ”överväntnes” och uppjagade att de nästan inte kunde bärga sig. Jag minns när Eva satt nästan dold av julklappspapper och julklappar och grät för att hon inte fick mer. När julklapparna var slut skulle det dukas upp för kaffe och alla julkakor och jultårtan skulle fram.

En del av dem låg kvar över natten och gick i julottan i Fröjel på juldagsmorgonen, men några åkte hem och kom tillbaka på juldagen för juldagsmiddag. Det var roligt, men väldigt jobbigt och efterhand som vi fick flera barn i släkten insåg vi att det blev i mesta laget, så då beslutade vi att var och en firade julafton hos sig och så kom de hem till Stenstugu på juldagen.

Det var lite om julen på Stenstugu förr i tiden och vi firar fortfarande jul där och samlas i salen som vanligt. Eva drar lunken med allt jobb, men vi hjälps åt och har lite knytis. Var och en bidrar på något sätt. Det är en stor glädje att få fira jul tillsammans med barnen och deras familjer!

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren.

Trevlig helg!

Share on Facebook

Och det var härifrån han kom uppsmygande, från julgruppen jag fick av Susie här hon var här med priset. Tomtarna tassar omkring lite överallt nu och funderar på om vi ska få några julklappar eller inte. Om vi varit några snälla barn! Jag talade allvar med den här medan jag hade honom i handen och sa, att trots att jag dyker ner i undre lagret på Aladdinaskarna för att försäkra mig om att jag får alla fyra körsbär i likör, så borde jag få åtminstone en julklapp. Det är ju nästan ingen annan som vill ha de där chokladbitarna i alla fall. Jag har just pratat med min syster Kerstin och hon säger att man absolut inte får göra så och gör man det får man inga julklappar! Vad tror du om det?

Om handen med tomten ser lite ovanligt röd ut beror det på att jag lagt in sill och gjort sillsallad idag, men nu ska jag gå i badrummet och tvätta håret, så då får nog handen sin vanliga färg igen. I eftermiddag är jag bjuden på eftermiddagskaffe hos en granne, så det gäller ju att försöka snygga till sig lite.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

I december är det Karin på Pettas som valt teman och idag ska det handla om dråpligt. Det är ett ord som jag nog inte använder, men jag vet att min mamma gjorde det. Sen läste jag i en blogg där någon skrev att hon blivit kallad för dråplig och tagit väldigt illa vid sig av det. Hon hade blivit väldigt ledsen och arg, så då tänkte jag att det var bäst att kolla vad ordet egentligen betyder. Kan det ha någon nedsättande innebörd?

Enligt Synonymer.se kan dråplig(t) betyda:
1. mycket rolig, rolig, lyckad, festlig, kul, komisk, obetalbar, härlig
2. (åld.) präktig, storslagen, berömvärd

Nog tycker jag att det bara finns positiva tolkningar av ordet och det betyder precis det jag tänkt mig.

Idag har jag varit på julmarknad på Rondo i Klintehamn och då hade Klintehamns Kläder en modevisning och en av mannekängerna, Christina, var verkligen dråplig.

Modevisning började med att Christina kom in och visade en morgonrock med tillhörande badhandduk. På huvudet hade hon en nattmössa, som inte kom från butiken utan den var hennes egen skapelse. Johanna, som informerade om kläderna höll på att kikna av skratt, men lyckades ändå få fram:

- och under morgonrocken…

-Tadaaa, ropade Christina och slet upp rocken och visade ett nattlinne i 10 sekunder och sedan stängde hon till om sig igen. Allmänt jubel följde!

Nästa gång hon kom in hade hon också en egentillverkad skapelse på huvudet och så var det varje gång hon visade sig. Tala om att bjuda på sig själv!

Jag har en sida här i bloggen som heter Guldkorn från mailboxen och där finns det mycket dråpligt att läsa, så fler dråpligheter blir det inte i det här inlägget.

De som är med och bloggar på lördagstemat är:

Karin Englund, Karin på Pettas, Olgakatt, Helena, Wienerbrödslandet, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Tove, Anki, Spanaren.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Efter mannekänguppvisningen gick jag runt och tittade lite, köpte en julkrans till ytterdörren och en påse knäck och sedan gick jag till kaféet och åt en skinksmörgås och en tallrik risgrynsgröt. Sedan var det dags för dragningen av Röda Korsets jullotteri. Jag hade haft en lista och sålt 25 lotter, så jag var ju lite nyfiken på om några av ”mina” skulle vinna. Och har man sett! Bosse vann andra priset, en fin fototavla av BO-Göran Kristoffersson.

Innan jag åkte på Julmarknaden var jag på kyrkogården och tände ljus i lyktorna och sen åkte jag ut en sväng på hamnen.

Det är ett väldigt lågvatten just nu och sandbanken mellan småbåtskajen och Warfsholmen har kommit upp i dagern.

På Hamnkaféet jobbade man för fullt även idag på lördagen och nu har man fått färdigt uteserveringen och det har kommit upp ytterbelysningar. Hoppas att de kan öppna i december som utlovat!

Trevlig lördag!

Share on Facebook