Det är en härlig vårdag den här torsdagen, med sol och svaga vindar. Temperaturen är det dock inte så mycket att skryta med. Nu vid tolv-tiden har vi bara 7°.
Jag började dagen med att bära ut de stora pellisarna, så att jag kunde få ställa tillbaka köksbordet på sin plats och så lydde jag Ann-Maries råd och klippte ner Mårbackorna.
Naturligtvis fick jag fina skott när jag satte saxen i dem, men det sved i hjärtat när den ena blomknoppen efter den andra föll, men jag tog vara på skotten och i stället för fyra plantor har jag nu nio. Det kommer säkert att bli hur tjusigt som helst i mitt köksfönster.
Sedan gick jag ut i förrådet och hämtade en säck jord och krukor som jag skulle ha till de stora plantorna. Nu är de på plats och ute för första gången. De har börjat blomma, men för att underlätta den här omställningen knep jag bort alla blommor. Jag lär få bära dem ut och in ett bra tag tills de acklimatiserat sig, men de står precis utanför terrassdörren, så det ordnar sig nog.
Det var väldigt trevlig underhållning på gårdagens Onsdagsträff
Som läget är måste jag säga att vårkänslorna återkommit, jag mår bra igen och deppigheten är som bortblåst och därmed avlyser jag den korta bloggpausen och kör på som vanligt, även om det kanske blir en och annan dag med bara ett PM.
Ha en fin dag!
Grattis Carina!
…men i dag har solen visat sig och det har varit förunderligt ljust här inne.
Nu har jag stått ute ett bra tag och lyssnat på suset från regnet och njutit av ljudet av skvalandet i stupröret. 10 mm hade det kommit i regnmätaren för en stund sedan och ännu regnar det. Härligt tycker jag och det tycker säkert naturen också.
Dagens ordspråk:
Vad händer när älskaren får något osäkert i blicken och ger sig av med sin rundnätta sekreterare? När mamma ägnar alltmer av sin tid åt att desinficera sin kliniskt rena lägenhet? Och – värst av allt – när mormor, den vitala Selma, blir så förvirrad att hon inte klarar sig själv längre? Amelia är trettioett när hennes tillvaro börjar kollapsa. Och mormor som alltid har varit hennes stöd finns inte till hands längre, utan är mot sin vilja flyttad till ett ålderdomshem. Rollerna har blivit omvända.
En flicka i tjugoårsåldern försvinner i trakten av Bräcke, Jämtland. Misstankarna om att ett brott har begåtts bekräftas aldrig och fallet förblir ouppklarat i trettio år. Tills den dag en okänd man dyker upp i de trakter där flickan en gång försvann. Efter att ha blivit ertappad i området avlägsnar sig den okände snabbt därifrån, men den plastsäck han bar på blir kvar och i den kvarlevorna av den försvunna flickan. Med detta rullas de trettio år gamla händelserna på nytt upp och en vindlande jakt efter den undflyende mannen tar sin början.
Den utstuderade ondskan ruvade i skogens snart ogenomträngliga mörker medan den gamle mannen mödosamt genomförde sina kvällsritualer. Oförsonliga ögon följde honom där han tungt stödd mot den kläppförsedda käppen stapplade framåt
Den här fina kissen satt på ett fönsterbleck och tittade på mig när jag stannade till, helt obekymrad när jag tog fram mobilen och tog ett kort av den.
Utställningar i galleriet
