I dag kan inte ens jag klaga på vädret, för det har varit jätteskönt med god värme och bara svaga vindar. Eftersom ju Medeltidsveckan pågår för fullt bestämde jag mig raskt för att åka till Visby och kolla på medeltidsfolket. I morgon ska jag jobba på Kupan och på torsdag ser det ut att bli sämre väder, så det kändes som om tisdagen var en bra dag.

Inte är det ofta som bussarna mellan Klintehamn och Visby är fulla så där mitt på dagen, men i dag var det så. Det klev på folk på nästan varenda hållplats och många medeltidsklädda passagerare var det också.

Jag började med att gå till Östercentrum när bussen väl var framme, för jag hade ett ärende där, men sen gick jag genom stan ner till marknadsområdet. Det är kul att se alla som går omkring i stan utklädda till medeltidsmänniskor. Fantasin är verkligen stor! En tjej, som jag inte fick med på bild, hade bundit fast ett helt rävskinn i bältet. Jag betvivlar att man gick klädd så.

En sväng runt marknadsplatsen räckte som vanligt för min del och sen gick jag upp till mera civiliserade delar av Visby. Jag gick in på Skoboden, vilket medförde att jag kom hem med ett par skor som måste bytas, för de är för stora. En vända in till Systrarna Malmgrens på Adelsgatan kunde jag inte heller motstå och kom ut med en tunika/klänning.

Så följer en del av de bilder jag tog. Variationen mellan åren är inte så stor, men det hör till att ha några bilder från årets Medeltidsvecka. Det är ungefär som med årets blåsippor, årets tulpaner och året rosor. Det är bara man själv som vet hur nya bilderna är. De här är i alla fall garanterat färska och det blev många, så jag lägger in dem som småttingar. Klicka på dem så blir de stora och fina.

Trevlig kväll!

Share on Facebook

Igår tog jag bussen till Visby. Solen sken och det var ganska vackert väder, även om det seglade förbi ganska tjocka moln då och då. Förutom att hälsa på Ann-Marie var målet för dagen att försöka få tag på en baddräkt. Man är ju inte speciellt till sin fördel i bikini längre. Det gick bra! Jag hittade en på KappAhl och den satt som en smäck när jag provade den, så det var fort avklarat.

Ann-Marie hade utlovat stekta flundror till lunch och de var väldigt goda. Till efterrätt bjöd hon på kräm och mjölk – någonting som man inte är bortskämd med precis. Så länge mina svärföräldrar levde skulle det vara efterrätt varje dag och kräm och mjölk serverades flera gånger i veckan. När ”de gamla” försvann, försvann också efterrätterna på vardagarna, men på söndagarna ska det vara efterrätt.

Vi satt ute i den underbara trädgård och åt och njöt samtidigt av blomsterprakten. Ann-Marie har verkligen gröna fingrar. Titta bara på den fina kallan!

Efter maten satt vi och småpratade tills det blev dags för eftermiddagskaffe och sedan följde Ann-Marie och Baxter mig till busstationen.

I morse kom det en liten regnskvätt och det har varit mulet, men nu ljusnar det och solen tittar fram. SMHI pratar om att det ska bli mera regn i dag, men deras prognoser litar jag inte på efter alla varningar i sommar för stora regnmängder och risk för översvämning, som sedan visar sig ge bara en 4-5 mm.

Trevlig torsdag!

Share on Facebook

Växlande molnighet, eller kanske snarare mulet, har det varit i dag, men solen har brutit igenom en aning i bland och det har varit varmt och gott väder.

Jag har varit ute och farit nästan hela dagen, för först åkte jag och kollade gravarna både i Klinte och Fröjel. I dag är det 15 år sedan mamma dog, så jag ville sätta en blomma på hennes grav och så skulle jag se om Mårbackorna hos Åke ännu var fina.

På Åkes grav var några blommor i Mårbackabuketten vissna, men den var ännu fin, så det var bara att plocka bort det avblommade. För övrigt kunde jag konstatera samma sak som jag gjorde den 5 juli förra året; det är inte snyggt med paradisblomster till den låga gravstenen. Det är ju synd att minnet är så dåligt, för inte kom jag ihåg det när jag planterade dem. Det måste hur som helst åtgärdas, så jag tog en vända till Hemse.

När jag uträttat det jag skulle där, åkte jag hem och åt lunch och sen for jag iväg igen. Först åkte jag till Fröjel kyrkogård med plantorna som jag köpt i Hemse. Jag var inte helt nöjd med dem (lobelia i olika färger), men det blev i alla fall snyggare än förut. Paradisblomstren tog jag hem och planterade i min rabatt.

När jag körde hem igen stannade jag till vid Jörgens Möbler där jag köpte en matta till köksgolvet och sedan åkte jag till Konsum för att handla lite och vem stod där på parkeringsplatsen om inte Jonas från När med massor av fina plantor. Bland annat låga och buskiga rosenskära, precis såna som jag letade efter i Hemse, men inte hittade varken i blomsteraffären eller hos Granngården. De hade varit perfekta till graven i Fröjel!

Så retlig! Förmodligen är det straffet för att jag varit otrogen mot Suderviljan.

Trevlig fredag!

Share on Facebook

…för fullt och i dag har jag varit i Visby och trängts med en massa folk. Det har varit en solig och fin dag och jag var verkligen i valet och kvalet inför hur jag skulle göra, men till slut bestämde jag mig för att ta bussen till stan och det var nog klokt att inte köra, för det var smockfullt på alla parkeringar.

Bussen ja! Det kan vara nog så äventyrligt att åka buss i dessa tiden och busschaufförerna har det inte lätt minsann med alla vimsiga turister som inte kan förstå varför man inte kan betala med kort, varför betalappen i mobilen inte fungerar, varför bussen inte kan ta med hur många barnvagnar som helst och så invandrare/asylsökande som försöker åka på busskort som har gått ut för länge sedan och nekar att betala,”för det är fel på kortet”. I Klintehamn blev det riktigt dramatiskt ett tag och chauffören hotade med att ringa polisen när en ickesvensk nekade att gå av bussen när han sa till.

-Du ska av bussen!!
-Nej, jag går inte av, jag måste till Visby.
-Du har åkt fram och tillbaka till Visby i flera dagar nu utan att betala. GÅ AV BUSSEN!!
-NEJ JAG GÅR INTE AV! Jag måste till Visby.
Andra passagerare la sig också i och sa att han skulle gå av, men han löd inte.
-Nu ringer jag polisen, sa chauffören.
- Gör det!

Han ringde, väntade, svor för sig själv:”förbannade telefonsvarare” och sen körde han. Resten av turen var lugn och vi kom fram till Visby, visserligen lite försenade, men det gjorde ju inte mig någonting.

Jag gick Adelsgatan och när jag kom fram till Wallersplats och skulle svänga ner Hästgatan var det nästan helt igenkorkat av människor och redan där började tälten där folk satt lyssnade på föredragshållare och intervjuer. Jag hade ju tänkt att jag skulle leta upp SPF:s tält och det hittade jag långt om länge nedanför Visby Strand.

I år samarbetar pensionärsorganisationerna; PRO, SPF, SKPF för första gången under Almedalsveckan. Just när jag kom dit höll man på och hyllade Marianne Rundström som blivit utsedd till Årets Pensionär 2016 av tidningen Seniorens läsare. Hon har skrivit boken Passé, som handlar om hur orätt det är att man många gånger måste sluta arbeta när man uppnått 67 års ålder, trots att man både vill och orkar hålla på längre.

Här följer några bilder från min eftermiddag och de är givetvis klickbara:

Trevlig onsdagskväll!

Share on Facebook

När jag skulle gå och lägga mig igår kväll upptäckte jag att det regnade och det hade kommit en hel del, så jag var tvungen att gå ut och tömma baljan jag har under stupröret på framsida. Hela 10 mm fick vi så där helt oförhappandes.

Jag ställde mobilen på ringning när jag gick och la mig, för jag hade funderingar på att åka till Visby i dag för ett besök på lasarettet. Min läkare på osteoporosmottagningen ville att jag skulle lämna några blodprover och normalt kan man ju göra det på vårdcentralen, men det gick inte med de här.

Vårdcentralen förresten – i dag kom det ett meddelande från Vårdcentralen Unicare Gotland där man meddelar att man från och med den 1 september startar Klintefilialen och att jag är listad där samt att man så fort det är möjligt kommer att lista mig på en specifik läkare. Det låter förhoppningsfullt tycker jag!
Mobilen ringde och jag gick upp och tittade ut – det var alldeles mulet och ännu vått på gatan. Jag kröp ner under täcket igen, men efter en stund bröt jag mig upp i alla fall. Det där att bryta sig upp är Åkes farbror Gustavs uttryck: ”Jag är så åidn idag, jag fick bryt mi upp”, brukade han säga. Fem i nio gick bussen och då satt jag där. Den bussen går fram till lasarettet och dessutom åker man gratis när man har en kallelse från sjukvården att visa upp. Provtagningen gick snabbt och bra och efter en vända i Botaniska trädgården tog jag en buss hem igen.

I morgon är det helgdag igen och SPF firar Nationaldagen på Klinteberget som vanligt. Jag höll på att skriva Svenska flaggans dag, men så heter det ju inte längre. Det ser i alla fall ut att bli sol och fint väder, så det blir säkert en trevlig eftermiddag.

Ha en fin Nationaldag!

Share on Facebook

Årets bussutflykt med SPF gick till Grötlingbo och i strålande solensken äntrade vi bussen utanför Rondo vid 9-tiden igår morse. I år hade vi med oss en väldigt trevlig guide, Gunvor Malmros, som är uppvuxen i Grötlingbo och kan socknen på sina fem fingrar.

På kartan kan du se var vi befann oss och vilka besöksmålen var. Jag lägger bara ut några bilder här i bloggen, men vill du ser flera finns de på föreningens hemsida. Det är bara att klicka HÄR, så kommer du dit.

1. Varje gång vi har åkt ut på Sudret och passerat idrottplatsen i Grötlingbo har Åke brukat säga att ”här är Lagerlingen och här låg det tyska soldater internerade under andra världskriget”. I dag var vårt första stopp just där och det var en intressant historia Gunvor berättade för oss, medan vi drack vårt medhavda förmiddagskaffe.

1945, i andra världskrigets slutskede, kom soldater ur den tyska krigsmakten till Gotlands kuster, flyende undan fienden. De som kom iland på Gotland internerades i Grötlingbo och på Lagerlingen upprättades ett tältläger med 600 krigsfångar, inringade med taggtråd och under bevakning av svensk militär. Från maj till oktober låg de här, men flyttades sedan över till fastlandet. En del av dem kom från de baltiska staterna och alla har väl hört talas om Baltutlämningen, den stora skamfläcken i svensk historia då Sovjetunienon krävde att Sverige skulle utlämna 167 baltiska soldater. Det fanns fångar som tog livet av sig och försökte skada sig på olika sätt för att slippa hamna i ryskt fångläger.

2. Nästa stopp var hos Kristian Gustafsson på Skradarve gård, där vi fick höra honom berätta om gården och mjölkproduktionen. Han var en väldigt sympatisk mjölkbonde och när han pratade om sina kor kändes det verkligen att han tycker om dem och inte bara ser dem som produktionsenheter.

Från rummet där vi samlades kunde vi ser ner i det stora stallet där korna strövade ut och in som de vill, låg och vilade, åt eller gick och mjölkade sig om de kände för det. De som ville kunde sedan gå ner i stallet och titta på djuren på närmare håll och Krister demonstrerade för oss hur mjölkrobotarna fungerar. På gården finns det 3 stycken. Nog var det ett annorlunda sätt att hålla kor, jämfört med hur vi hade det på vår tid.

3. Nu hade det blivit dags för lunch och den var beställd på Kattlunds Museigård och där kunde vi sitta antingen i salen, ute i trädgården eller i ett tält. Jag valde salen, för det hade börjat blåsa hemskt. Maten var väldigt god och sedan samlades vi alla i trädgården där en guide kom och berättade om gården som ursprungligen är från medeltiden.

4. På Grötlingboudd blev det inga foton, för jag fegade ur på grund av blåsten och satt kvar i bussen, medan några gick ut för att se om det fanns många gäss därute på udden.

5. Torpet var nästa mål och även där ställde en lokalguide upp och berättade om gården och samlingarna. Nog är det tur att det finns idealister som har ork och lust att ta vara på alla gamla bruksföremål.

6. Det var första gången jag var på besök i Grötlingbo kyrka och den är verkligen stor. Den är så bred att det är fyra bänkrader med gångar emellan och det har jag aldrig sett i en gotländsk kyrka ute på landet förut. Tornrummet är inglasat, så vintertid används vanligen bara den delen för gudstjänster.

Så blev det dags för hemfärd och det blev verkligen en heldag, för vi var inte i Klintehamn igen förrän klockan var fem. Egentligen tänkte jag börja skriva ett inlägg om resan redan i går kväll, men jag måste erkänna att jag var ganska trött och däckade i tv-soffan tills det var dags för sängen.

Ha en skön Mors dag!

Share on Facebook

Det har varit en alldeles strålande vacker dag och jag har varit ute och åkt hela dagen. Jag hade ett ärende till Sparbanken i Roma för SPF:s räkning och hade läst noga på deras hemsida att de öppnade klockan 10, så då var jag på plats, men inte var det öppet. På dörren stod det en lapp där de meddelade att just den här onsdagen, dagen för Kristi Himmelsfärdsdag, öppnade de först klockan 11. Först tänkte jag ändra dagens planer helt, men så tänkte jag till en gång extra. Varför inte ta en förmiddagspromenad i Roma?

Nu finns det ju inte så mycket att se längs Bruksgatan, men utbudet av service är bra mycket bättre i Roma än i Klintehamn och i det gamla Sockerbruket tillverkar man numera inte socker utan snus och whisky. Annars verkade det lite ödsligt och jag gick där alldeles ensam och såg inte till en människa, bara bilar som susade förbi. När jag kom fram till Yngves Corner gick jag in där och tog mig en kopp kaffe och sen var det dags att gå tillbaka till banken och uträtta mitt ärende.

Sedan fortsatte jag till Endre, för att hälsa på min svägerska. Jag köpte med mig lite sallad och bröd för klockan närmade sig tolv och man kan ju inte komma lagom i lunchtid och inte ha med sig något. Vi hade en trevlig stund, tycker i alla fall jag, och satt och pratade gamla minnen. Kommer du ihåg…….

Nästa anhalt på min tur var Visby och Östercentrum där jag skulle till polisen och hämta ut mitt nya pass.

-Då ses vi om fem år, sa kvinnan i luckan när hon räckte över det till mig.

Sen åkte jag till Ann-Marie, som bjöd på eftermiddagskaffe i trädgården. Hon hade gjort en ny anläggning med armeringsjärn där det ska växa klematis och en klängros och framkanten har hon en blå hibiscus där bladen precis hade börjat spricka ut. Det ska blir roligt att se rabatten när allt börjar växa till sig.

Österhemsgatan blev dagens sista stopp innan jag vände hemåt och där bjöd Krister och Thomas på en provtur med sin nya fina bil, eller man kanske ska kalla den för en dator, för den kan i stort sett göra allt själv. Den känner till och med av när föraren börjar bli trött och föreslår då en kopp kaffe.

På hemvägen åkte jag in vid Valbyte i Västergran, för det var så enormt vackert över havet och Karlsöarna. Vi brukar vara där med SPF en gång i juli månad och grilla och det har vi planerat in i år också.

Trevlig kväll!

Share on Facebook

I dag har jag varit i Visby och bland annat besökt polisen för att få mig ett nytt pass. Här på Gotland går det snabbt och det nya passet finns klart för avhämtning redan nästa vecka. Vädret har varit ganska fint och i natt har det inte varit frost.

När jag gjort det jag skulle på Öster gick jag och hälsade på Ann-Marie, som bjöd på en härlig lunch, kaffe med goda kakor och en härlig promenad längs Östergravar då hon och Baxter följde mig till busstationen. Tack Ann-Marie för en trevlig dag!

Inte ett enda kort tog jag i Visby, men här kommer ett par på mina nyförvärv:

Min köksradio har krånglat och burit sig illa åt länge och jag har tänkt att jag absolut måste skaffa mig en ny och i dag kom jag till skott. Den här lilla söta radion köpte jag på Clas Olsson. Den ser inte mycket ut för världen, men låter bra mycket bättre än min gamla och dessutom är den ju så nätt.

Jag har läst Länsförsäkringas reklam för att man ska använda timer när man laddar mobiler och surfplatta, så i dag gick jag in till dem och köpte mig en.

Mycket fiffig! Man kan ställa in den på 1, 2, 3 eller 4 timmar och stänga av den när man laddat färdigt och låta laddaren sitta kvar i uttaget utan risk för överslag.
Det fanns en liknande på Clas Olsson, men den gick bara att ställa in på max 1 timme och det är alldeles för kort tid.

Vem vinner i kväll, blir det Anja eller Jesper? Jag håller på Jesper!

Trevlig fredagskväll!

Share on Facebook

SMHI hade ju spått att det skulle bli regn i dag och de hade rätt den här gången, för det regnar och blåser och nu får man hoppas att resten av helgens prognos också stämmer, för det ser ut att kunna bli både sol och lite högre temperaturer och det skulle ju vara trevligt.

Jag sov ganska länge i dag, eller rättare sagt så låg jag och gonade mig längre än vanligt, för jag tyckte inte att jag hade så mycket uppe att göra. Dessutom blev jag sittande vid datorn ganska sent igår kväll när jag tittat färdigt på Let´s Dance och Unge kommissarie Morse.

Let´s Dance förresten, med risk för att få arga kommentarer, måste jag säga att det var tur att Stina Wolter åkte ur. Det här är ju en danstävling och hon hade säkert kunnat göra bättre ifrån sig om hon gått in för att dansa och inte för att visa hur modig hon är som visar upp sig fast hon är överviktig.

Igår var det första gången jag var med och röstade och Jesper fick min röst, för han var otroligt duktig igår kväll. Ellen och Anja är också väldigt bra och jag är nästan säker på att en av dem kommer att vinna och jag tror att Ellen är den som tar hem den eftertraktade glasskon.

I förmiddags kom Eva förbi och frågade om jag ville åka med henne en vända till Hemse och visst ville jag det. Det är kul med en utflykt och en vända på Granngården och Gröna skylten säger man inte nej till.

När vi kom till Klinte igen åkte vi på Konsum och handlade och jag slank in på Apoteket för att köpa ögonsalva, för jag vaknade med ett rött och irriterat öga i morse. Jag ska använda salvan nu i helgen, men blir det inte bättre till på tisdag ska jag kontakta läkare tyckte apotekaren.

Väl försedd med både det ena och det andra och framför allt mjöl, har jag nu bakat de kolasnittar som jag började sätta deg till igår. Nu gäller det att försöka att inte gå och nalla kakor alltför ofta, men det är trevligt att ha något att bjuda på om någon skulle titta in.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

I dag har jag varit på utflykt till Visby igen och den här gången var det SPF som ordnat ett studiebesök på en av gotlandsfärjorna.

Jag trodde inte att vi skulle bli så många, men vi var ett trettiotal medlemmar som var på plats när klockan var tio. En kvinnlig styrman, Ida, tog emot oss och lotsade oss genom hamnområdet till den båt som vi skulle få lära känna lite bättre. Man hade ingen landgång ute, så vi fick gå in via bilrampen.

När vi kommit ombord på båten fick vi först kaffe och sedan berättade några av besättningsmännen om hur det är att arbeta på gotlandsfärjorna. Normalt jobbar man sju dagar i sträck och är sedan ledig sju dagar. Var och en sin egen hytt och man äter i mässen där man har en egen kock som lagar till maten. Förr fanns det en befälsmäss och en manskapsmäss, men nu är det mera demokratiskt och alla äter tillsammans. Sommartid är det många anställda, upp till 100 stycken, och då kan inte alla få egna hytter, utan de extraanställda får gå i land och sova.

Sedan gick hälften av oss med Ida till maskinrummet, medan den andra hälften gick en rundvandring med Sivert till köket och mässen. Jag hamnade i grupp två och började med köket.

Köket var en imponerande arbetsplats, men ganska trång och det gick lätt att tänka sig hur det kan vara där när man har full bemanning. Nu var det fridfullt och det var bara en kallskänka där som höll på med att göra fruktsallad. Under högsäsong serverar men mellan 500 och 700 portioner mat om dygnet. När snabbfärjorna är i drift tillverkar kallskänkorna på det stora båtarna smörgåsar även till dem. Förr var väl inte gotlandsfärjorna kända för sitt kulinariska kök precis, men nu strävar man alltmer efter att komma bort från snabbmaten och satsar på svenska och helst gotländska råvaror.

När det första gänget kom upp från maskinrummet var det nästa grupps tur. I båtens hjärta, kontrollrummet, var det fullt av paneler varifrån båtens funktioner styrs och efter att ha stått och tittat på allt fick vi gå runt och se på de stora motorerna. Nu var de stilla och tysta och det enda som larmade var generatorerna som är igång dygnet runt, men under nästkommande år planerar man att ta el från land när man ligger vid kaj.

Den sista etappen på rundvandringen var kommandobryggan där styrman Ida berättade om hur det går till att manövrera de här stora båtarna, medan vill alla stod och beundrade den vackra vyn över Visby.
Det var ett mycket givande besök och vi blev väldigt väl omhändertagna. Alla var otroligt vänliga och tillmötesgående.

Vädret är grått i dag, det syns ju på bilderna, men snön som man hotade med i morse har inte synts till och det får man ju vara tacksam över.

Trevlig fortsättning på dagen!

Share on Facebook