När jag skulle gå och lägga mig igår kväll upptäckte jag att det regnade och det hade kommit en hel del, så jag var tvungen att gå ut och tömma baljan jag har under stupröret på framsida. Hela 10 mm fick vi så där helt oförhappandes.

Jag ställde mobilen på ringning när jag gick och la mig, för jag hade funderingar på att åka till Visby i dag för ett besök på lasarettet. Min läkare på osteoporosmottagningen ville att jag skulle lämna några blodprover och normalt kan man ju göra det på vårdcentralen, men det gick inte med de här.

Vårdcentralen förresten – i dag kom det ett meddelande från Vårdcentralen Unicare Gotland där man meddelar att man från och med den 1 september startar Klintefilialen och att jag är listad där samt att man så fort det är möjligt kommer att lista mig på en specifik läkare. Det låter förhoppningsfullt tycker jag!
Mobilen ringde och jag gick upp och tittade ut – det var alldeles mulet och ännu vått på gatan. Jag kröp ner under täcket igen, men efter en stund bröt jag mig upp i alla fall. Det där att bryta sig upp är Åkes farbror Gustavs uttryck: ”Jag är så åidn idag, jag fick bryt mi upp”, brukade han säga. Fem i nio gick bussen och då satt jag där. Den bussen går fram till lasarettet och dessutom åker man gratis när man har en kallelse från sjukvården att visa upp. Provtagningen gick snabbt och bra och efter en vända i Botaniska trädgården tog jag en buss hem igen.

I morgon är det helgdag igen och SPF firar Nationaldagen på Klinteberget som vanligt. Jag höll på att skriva Svenska flaggans dag, men så heter det ju inte längre. Det ser i alla fall ut att bli sol och fint väder, så det blir säkert en trevlig eftermiddag.

Ha en fin Nationaldag!

Share on Facebook

Årets bussutflykt med SPF gick till Grötlingbo och i strålande solensken äntrade vi bussen utanför Rondo vid 9-tiden igår morse. I år hade vi med oss en väldigt trevlig guide, Gunvor Malmros, som är uppvuxen i Grötlingbo och kan socknen på sina fem fingrar.

På kartan kan du se var vi befann oss och vilka besöksmålen var. Jag lägger bara ut några bilder här i bloggen, men vill du ser flera finns de på föreningens hemsida. Det är bara att klicka HÄR, så kommer du dit.

1. Varje gång vi har åkt ut på Sudret och passerat idrottplatsen i Grötlingbo har Åke brukat säga att ”här är Lagerlingen och här låg det tyska soldater internerade under andra världskriget”. I dag var vårt första stopp just där och det var en intressant historia Gunvor berättade för oss, medan vi drack vårt medhavda förmiddagskaffe.

1945, i andra världskrigets slutskede, kom soldater ur den tyska krigsmakten till Gotlands kuster, flyende undan fienden. De som kom iland på Gotland internerades i Grötlingbo och på Lagerlingen upprättades ett tältläger med 600 krigsfångar, inringade med taggtråd och under bevakning av svensk militär. Från maj till oktober låg de här, men flyttades sedan över till fastlandet. En del av dem kom från de baltiska staterna och alla har väl hört talas om Baltutlämningen, den stora skamfläcken i svensk historia då Sovjetunienon krävde att Sverige skulle utlämna 167 baltiska soldater. Det fanns fångar som tog livet av sig och försökte skada sig på olika sätt för att slippa hamna i ryskt fångläger.

2. Nästa stopp var hos Kristian Gustafsson på Skradarve gård, där vi fick höra honom berätta om gården och mjölkproduktionen. Han var en väldigt sympatisk mjölkbonde och när han pratade om sina kor kändes det verkligen att han tycker om dem och inte bara ser dem som produktionsenheter.

Från rummet där vi samlades kunde vi ser ner i det stora stallet där korna strövade ut och in som de vill, låg och vilade, åt eller gick och mjölkade sig om de kände för det. De som ville kunde sedan gå ner i stallet och titta på djuren på närmare håll och Krister demonstrerade för oss hur mjölkrobotarna fungerar. På gården finns det 3 stycken. Nog var det ett annorlunda sätt att hålla kor, jämfört med hur vi hade det på vår tid.

3. Nu hade det blivit dags för lunch och den var beställd på Kattlunds Museigård och där kunde vi sitta antingen i salen, ute i trädgården eller i ett tält. Jag valde salen, för det hade börjat blåsa hemskt. Maten var väldigt god och sedan samlades vi alla i trädgården där en guide kom och berättade om gården som ursprungligen är från medeltiden.

4. På Grötlingboudd blev det inga foton, för jag fegade ur på grund av blåsten och satt kvar i bussen, medan några gick ut för att se om det fanns många gäss därute på udden.

5. Torpet var nästa mål och även där ställde en lokalguide upp och berättade om gården och samlingarna. Nog är det tur att det finns idealister som har ork och lust att ta vara på alla gamla bruksföremål.

6. Det var första gången jag var på besök i Grötlingbo kyrka och den är verkligen stor. Den är så bred att det är fyra bänkrader med gångar emellan och det har jag aldrig sett i en gotländsk kyrka ute på landet förut. Tornrummet är inglasat, så vintertid används vanligen bara den delen för gudstjänster.

Så blev det dags för hemfärd och det blev verkligen en heldag, för vi var inte i Klintehamn igen förrän klockan var fem. Egentligen tänkte jag börja skriva ett inlägg om resan redan i går kväll, men jag måste erkänna att jag var ganska trött och däckade i tv-soffan tills det var dags för sängen.

Ha en skön Mors dag!

Share on Facebook

Det har varit en alldeles strålande vacker dag och jag har varit ute och åkt hela dagen. Jag hade ett ärende till Sparbanken i Roma för SPF:s räkning och hade läst noga på deras hemsida att de öppnade klockan 10, så då var jag på plats, men inte var det öppet. På dörren stod det en lapp där de meddelade att just den här onsdagen, dagen för Kristi Himmelsfärdsdag, öppnade de först klockan 11. Först tänkte jag ändra dagens planer helt, men så tänkte jag till en gång extra. Varför inte ta en förmiddagspromenad i Roma?

Nu finns det ju inte så mycket att se längs Bruksgatan, men utbudet av service är bra mycket bättre i Roma än i Klintehamn och i det gamla Sockerbruket tillverkar man numera inte socker utan snus och whisky. Annars verkade det lite ödsligt och jag gick där alldeles ensam och såg inte till en människa, bara bilar som susade förbi. När jag kom fram till Yngves Corner gick jag in där och tog mig en kopp kaffe och sen var det dags att gå tillbaka till banken och uträtta mitt ärende.

Sedan fortsatte jag till Endre, för att hälsa på min svägerska. Jag köpte med mig lite sallad och bröd för klockan närmade sig tolv och man kan ju inte komma lagom i lunchtid och inte ha med sig något. Vi hade en trevlig stund, tycker i alla fall jag, och satt och pratade gamla minnen. Kommer du ihåg…….

Nästa anhalt på min tur var Visby och Östercentrum där jag skulle till polisen och hämta ut mitt nya pass.

-Då ses vi om fem år, sa kvinnan i luckan när hon räckte över det till mig.

Sen åkte jag till Ann-Marie, som bjöd på eftermiddagskaffe i trädgården. Hon hade gjort en ny anläggning med armeringsjärn där det ska växa klematis och en klängros och framkanten har hon en blå hibiscus där bladen precis hade börjat spricka ut. Det ska blir roligt att se rabatten när allt börjar växa till sig.

Österhemsgatan blev dagens sista stopp innan jag vände hemåt och där bjöd Krister och Thomas på en provtur med sin nya fina bil, eller man kanske ska kalla den för en dator, för den kan i stort sett göra allt själv. Den känner till och med av när föraren börjar bli trött och föreslår då en kopp kaffe.

På hemvägen åkte jag in vid Valbyte i Västergran, för det var så enormt vackert över havet och Karlsöarna. Vi brukar vara där med SPF en gång i juli månad och grilla och det har vi planerat in i år också.

Trevlig kväll!

Share on Facebook

I dag har jag varit i Visby och bland annat besökt polisen för att få mig ett nytt pass. Här på Gotland går det snabbt och det nya passet finns klart för avhämtning redan nästa vecka. Vädret har varit ganska fint och i natt har det inte varit frost.

När jag gjort det jag skulle på Öster gick jag och hälsade på Ann-Marie, som bjöd på en härlig lunch, kaffe med goda kakor och en härlig promenad längs Östergravar då hon och Baxter följde mig till busstationen. Tack Ann-Marie för en trevlig dag!

Inte ett enda kort tog jag i Visby, men här kommer ett par på mina nyförvärv:

Min köksradio har krånglat och burit sig illa åt länge och jag har tänkt att jag absolut måste skaffa mig en ny och i dag kom jag till skott. Den här lilla söta radion köpte jag på Clas Olsson. Den ser inte mycket ut för världen, men låter bra mycket bättre än min gamla och dessutom är den ju så nätt.

Jag har läst Länsförsäkringas reklam för att man ska använda timer när man laddar mobiler och surfplatta, så i dag gick jag in till dem och köpte mig en.

Mycket fiffig! Man kan ställa in den på 1, 2, 3 eller 4 timmar och stänga av den när man laddat färdigt och låta laddaren sitta kvar i uttaget utan risk för överslag.
Det fanns en liknande på Clas Olsson, men den gick bara att ställa in på max 1 timme och det är alldeles för kort tid.

Vem vinner i kväll, blir det Anja eller Jesper? Jag håller på Jesper!

Trevlig fredagskväll!

Share on Facebook

SMHI hade ju spått att det skulle bli regn i dag och de hade rätt den här gången, för det regnar och blåser och nu får man hoppas att resten av helgens prognos också stämmer, för det ser ut att kunna bli både sol och lite högre temperaturer och det skulle ju vara trevligt.

Jag sov ganska länge i dag, eller rättare sagt så låg jag och gonade mig längre än vanligt, för jag tyckte inte att jag hade så mycket uppe att göra. Dessutom blev jag sittande vid datorn ganska sent igår kväll när jag tittat färdigt på Let´s Dance och Unge kommissarie Morse.

Let´s Dance förresten, med risk för att få arga kommentarer, måste jag säga att det var tur att Stina Wolter åkte ur. Det här är ju en danstävling och hon hade säkert kunnat göra bättre ifrån sig om hon gått in för att dansa och inte för att visa hur modig hon är som visar upp sig fast hon är överviktig.

Igår var det första gången jag var med och röstade och Jesper fick min röst, för han var otroligt duktig igår kväll. Ellen och Anja är också väldigt bra och jag är nästan säker på att en av dem kommer att vinna och jag tror att Ellen är den som tar hem den eftertraktade glasskon.

I förmiddags kom Eva förbi och frågade om jag ville åka med henne en vända till Hemse och visst ville jag det. Det är kul med en utflykt och en vända på Granngården och Gröna skylten säger man inte nej till.

När vi kom till Klinte igen åkte vi på Konsum och handlade och jag slank in på Apoteket för att köpa ögonsalva, för jag vaknade med ett rött och irriterat öga i morse. Jag ska använda salvan nu i helgen, men blir det inte bättre till på tisdag ska jag kontakta läkare tyckte apotekaren.

Väl försedd med både det ena och det andra och framför allt mjöl, har jag nu bakat de kolasnittar som jag började sätta deg till igår. Nu gäller det att försöka att inte gå och nalla kakor alltför ofta, men det är trevligt att ha något att bjuda på om någon skulle titta in.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

I dag har jag varit på utflykt till Visby igen och den här gången var det SPF som ordnat ett studiebesök på en av gotlandsfärjorna.

Jag trodde inte att vi skulle bli så många, men vi var ett trettiotal medlemmar som var på plats när klockan var tio. En kvinnlig styrman, Ida, tog emot oss och lotsade oss genom hamnområdet till den båt som vi skulle få lära känna lite bättre. Man hade ingen landgång ute, så vi fick gå in via bilrampen.

När vi kommit ombord på båten fick vi först kaffe och sedan berättade några av besättningsmännen om hur det är att arbeta på gotlandsfärjorna. Normalt jobbar man sju dagar i sträck och är sedan ledig sju dagar. Var och en sin egen hytt och man äter i mässen där man har en egen kock som lagar till maten. Förr fanns det en befälsmäss och en manskapsmäss, men nu är det mera demokratiskt och alla äter tillsammans. Sommartid är det många anställda, upp till 100 stycken, och då kan inte alla få egna hytter, utan de extraanställda får gå i land och sova.

Sedan gick hälften av oss med Ida till maskinrummet, medan den andra hälften gick en rundvandring med Sivert till köket och mässen. Jag hamnade i grupp två och började med köket.

Köket var en imponerande arbetsplats, men ganska trång och det gick lätt att tänka sig hur det kan vara där när man har full bemanning. Nu var det fridfullt och det var bara en kallskänka där som höll på med att göra fruktsallad. Under högsäsong serverar men mellan 500 och 700 portioner mat om dygnet. När snabbfärjorna är i drift tillverkar kallskänkorna på det stora båtarna smörgåsar även till dem. Förr var väl inte gotlandsfärjorna kända för sitt kulinariska kök precis, men nu strävar man alltmer efter att komma bort från snabbmaten och satsar på svenska och helst gotländska råvaror.

När det första gänget kom upp från maskinrummet var det nästa grupps tur. I båtens hjärta, kontrollrummet, var det fullt av paneler varifrån båtens funktioner styrs och efter att ha stått och tittat på allt fick vi gå runt och se på de stora motorerna. Nu var de stilla och tysta och det enda som larmade var generatorerna som är igång dygnet runt, men under nästkommande år planerar man att ta el från land när man ligger vid kaj.

Den sista etappen på rundvandringen var kommandobryggan där styrman Ida berättade om hur det går till att manövrera de här stora båtarna, medan vill alla stod och beundrade den vackra vyn över Visby.
Det var ett mycket givande besök och vi blev väldigt väl omhändertagna. Alla var otroligt vänliga och tillmötesgående.

Vädret är grått i dag, det syns ju på bilderna, men snön som man hotade med i morse har inte synts till och det får man ju vara tacksam över.

Trevlig fortsättning på dagen!

Share on Facebook

Det blev inte så sent igår kväll och jag somnade gott efter en trevlig fest och jag vaknade till solsken i morse, men det mulnade till fram på förmiddagen och sedan förblev det så. Jag hade ju hoppats på lite sol och vackert väder när vi nu skulle åka till Djupviks hotell, men man kan ju inte få allt.

Det är inte utan att man kommer attt tänka tillbaka på allt roligt man haft i ungdomens dagar på den här gamla basarplatsen. Tänk att det kunde bli hotell och en fin restaurang här bland tallarna där det förut låg en dansbana med en scen och diverse olika stånd.

När vi var mätta och belåtna åkte vi till Stenstugu och hälsade på Eva och sedan blev det en tur till Alessia, för Krister och Thomas hade inte sett Keila på en månad. Hon är otroligt näpen och väldigt glad när hon träffar nya människor.

Sedan fortsatte vi hem till mig där vi drack kaffe och så fick jag lite hjälp med datorn av Krister. Jag saknade några program, men nu är jag mer än nöjd. Tack Krister och Thomas!

Trevlig lördagskväll!

Share on Facebook

I strålande solsken körde jag till Visby och parkerade nere på hamnen och sen gick jag direkt till Almedalsbiblioteket, där Eva stod och delade ut broschyrer och information till besökarna.

Nu har de tryckt upp jättefina medlemskort till de ca 130 medlemmarna i föreningen och när jag hämtat ut mitt kort gick jag till hörsalen där man skulle prata om Elena Ferrante och hennes böcker.

När jag kom höll Virginia Piombo, direktör för Italienska kulturinstitutet i Stockholm på och pratade om institutets verksamhet, men sedan tog Johanna och Margareta vid och berättade om Elena Ferrante och hennes böcker. Johanna Hedenberg sitter för övrigt på Översättar- och författarcentrum i Visby och översätter den fjärde boken nu. Den heter Una bambina perduta, på svenska kommer den att få titeln Det förlorde barnet.

Jag gick innan föredraget var slut, för jag hade bestämt mig för att gå och se en italiensk film på Folkets Bio. Det var Fula, Skitiga och Elaka, en film av Ettore Scola och nog var de precis just det; fula, skitiga och elaka. Filmen utspelade sig i en kåkstad utanför någon storstad, ovisst vilken, och var en riktig burlesk. Först tänkte jag nästan gå, men jag blev kvar och hade faktiskt ett par trevliga timmar i fulingarna sällskap.

När filmen var slut gick jag tillbaka till biblioteket där höll ett teatersällskap, Teater Wåga från Kulturskolan, redan på med sin föreställning, så jag fick bara se slutet.

Under tiden som Claudio underhöll fick de som så önskade prova på olivolja och andra godsaker från Apulien och jag, som inte hunnit få i mig något eftermiddagskaffe, lät mig väl smaka.

Nu började det mörkna och jag körde hem till Klinte igen och väl hemma hamnade jag givetvis i tv-soffan och det blev en lång kväll, för inte nog med Melodifestivalen och Hotel Halcyon, sen började den underbara filmen Untoutchable, så det blev verkligen senafte.

Trots den sena kvällen kom jag upp i skaplig tid i dag, för det var en solig och fin morgon och efter frukosten gick jag ut på en promenad. Det blåste lite snålt, inte såg jag några blåsippor och inte hörde jag några lärkor, men det var trots allt skönt att röra på sig lite.

I eftermiddag blir det en tur till Visby igen, för visst vill jag var med på Gran Finale. Först hade jag tänkt strunta i det, men Claudio och Alessia ska åka in, så då åker jag med dem. Det ska bli roligt att få se de där pizzicadanserna.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Share on Facebook

Igår var det verkligen fullt upp med möte i SPF på eftermiddagen och sedan mat & teater på Isola Bella på kvällen. En mycket trevlig fredag blev det! Redan vid halvelva-tiden åkte jag hemifrån, för jag är med den kaffekommitté som skulle stå som värdar för SPF-mötet och vi började med att åka och handla. Vi har alltid smörgås till kaffet, så det skulle köpas in till det. Kakor var vi tre stycken som hjälpts åt att baka.

Programmet för dagen var den gotländska kampanjen ”Trill int ikull” och två duktiga kvinnor från regionen kom och besökte oss och höll föredrag om vad vi ska tänka på för att hålla oss på benen. Ett rejält gympapass avslutade deras föredrag.

När vi tagit hand om disken och städat av efter oss var klockan nästan fem och då var det gott att åka hem och koppla av en liten stund innan det var dags för nästa utflykt. En god vän kom och hämtade mig kvart i sju och så åkte vi till Visby och Isola Bella. Det blev en kväll som verkligen motsvarade mina förväntningar. Christer Hall var precis lika bra i sin tolkning av Dario Fo´s Tigern som jag mindes från kvällen på Bottarvegården för tjugo år sedan och god mat fick vi i pauserna mellan varje akt. Trevligt bordssällskap fick vi också, för jag hamnade bredvid en gammal arbetskamrat och vi hade mycket att prata om.
Jag vet inte hur det blev igår, men kameran vilade nästan hela dagen. Inte tog jag några kort på SPF-mötet och det här är kvällens enda foto, förrätten på Isola Bella, som smakade mycket bra. Ibland är jag inte helt bekväm med att ta upp mobilen och fotografera. Ljuset, både på SPF-mötet och på Isola Bella, var dessutom så dåligt att man hade behövt använda blixt och det gillar jag inte.

I dag skiner solen så vackert efter en regnig och grå fredag och jag ska ge mig iväg på utflykt igen. Först ska jag ha mig lite lunch och sedan ska jag åka till Visby, för jag tänker gå på Folket Bio och se Ettore Scolas film Fula, skitiga, elaka och när den är slut är det dags för ett evenemang på Almedalsbiblioteket. Jag måste ju gå och lyssna på svärsonen.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

Jag har varit i Visby i dag och hämtat ut mina nya glasögon och de verkar fungera bra och besvären jag hade med att se på långt håll är helt borta och vid datorn är de perfekta, men jag tycker att jag ser lite sämre på nära håll. Jag får väl använda dem ett tag och se om det är något man vänjer sig vid, annars får jag nog gå tillbaka och få det kollat.

Det är jättefint väder i dag, så när jag var färdig hos optikern tog jag en promenad genom stan i avsikt att gå till Botaniska trädgården och se hur läget är där den 15 februari.

Jag behöver klippa mig och ibland kan det vara ganska bra att gå till någon annan än den man jämt går till och på vägen till ”Botan” gick jag förbi en damfrisering och då gick in där för att höra om de hade någon ledig tid. En av frisörerna stod och pratade med någon bekant och jag ställde mig alldeles i närheten och väntade. Jag fick ögonkontakt med frisören, som nickade och sedan fortsatte de att prata och brydde sig inte alls om mig, så efter en stund gick jag. Där förlorade de en kund, för jag kände att jag helt klart inte var önskvärd på det stället.

Det var ganska vintrigt ännu i Botaniska trädgården, men visst fanns det ett och annat vårtecken. Bland annat har den stora japanska magnolian alldeles fullt av stora ludna knoppar. Jag tog ett foto av den, men lyckades radera det i stället för att föra över det till datorn, så det får du tänka dig. Trollhasseln är i alla fall väldigt fin, både den gula och den röda.
Sedan fortsatte jag till Almedalen och även där var det vintrigt med is på dammen och inte just några vårtecken alls. Så fort det var skugga var det isigt och rimfrostigt på gatstenarna och asfalten. Lite förrädiskt faktiskt!
När jag beundrat änderna tillräckligt länge funderade jag på att gå på Almedalsbiblioteket och ta en fika, men så fick jag se att jag hade en chans att hinna med 11.25-bussen hem, så jag tog långa benet före och spurtade upp till busstationen och jag hann precis.

Nu har jag ringt Ida och beställa en klipptid och jag fick en återbudstid, så jag blir klippt i dag i alla fall. En ska va trogen!

Trevlig onsdag!

Share on Facebook