I dag kan inte ens jag klaga på vädret, för det har varit jätteskönt med god värme och bara svaga vindar. Eftersom ju Medeltidsveckan pågår för fullt bestämde jag mig raskt för att åka till Visby och kolla på medeltidsfolket. I morgon ska jag jobba på Kupan och på torsdag ser det ut att bli sämre väder, så det kändes som om tisdagen var en bra dag.

Inte är det ofta som bussarna mellan Klintehamn och Visby är fulla så där mitt på dagen, men i dag var det så. Det klev på folk på nästan varenda hållplats och många medeltidsklädda passagerare var det också.

Jag började med att gå till Östercentrum när bussen väl var framme, för jag hade ett ärende där, men sen gick jag genom stan ner till marknadsområdet. Det är kul att se alla som går omkring i stan utklädda till medeltidsmänniskor. Fantasin är verkligen stor! En tjej, som jag inte fick med på bild, hade bundit fast ett helt rävskinn i bältet. Jag betvivlar att man gick klädd så.

En sväng runt marknadsplatsen räckte som vanligt för min del och sen gick jag upp till mera civiliserade delar av Visby. Jag gick in på Skoboden, vilket medförde att jag kom hem med ett par skor som måste bytas, för de är för stora. En vända in till Systrarna Malmgrens på Adelsgatan kunde jag inte heller motstå och kom ut med en tunika/klänning.

Så följer en del av de bilder jag tog. Variationen mellan åren är inte så stor, men det hör till att ha några bilder från årets Medeltidsvecka. Det är ungefär som med årets blåsippor, årets tulpaner och året rosor. Det är bara man själv som vet hur nya bilderna är. De här är i alla fall garanterat färska och det blev många, så jag lägger in dem som småttingar. Klicka på dem så blir de stora och fina.

Trevlig kväll!

Share on Facebook

Igår tog jag bussen till Visby. Solen sken och det var ganska vackert väder, även om det seglade förbi ganska tjocka moln då och då. Förutom att hälsa på Ann-Marie var målet för dagen att försöka få tag på en baddräkt. Man är ju inte speciellt till sin fördel i bikini längre. Det gick bra! Jag hittade en på KappAhl och den satt som en smäck när jag provade den, så det var fort avklarat.

Ann-Marie hade utlovat stekta flundror till lunch och de var väldigt goda. Till efterrätt bjöd hon på kräm och mjölk – någonting som man inte är bortskämd med precis. Så länge mina svärföräldrar levde skulle det vara efterrätt varje dag och kräm och mjölk serverades flera gånger i veckan. När ”de gamla” försvann, försvann också efterrätterna på vardagarna, men på söndagarna ska det vara efterrätt.

Vi satt ute i den underbara trädgård och åt och njöt samtidigt av blomsterprakten. Ann-Marie har verkligen gröna fingrar. Titta bara på den fina kallan!

Efter maten satt vi och småpratade tills det blev dags för eftermiddagskaffe och sedan följde Ann-Marie och Baxter mig till busstationen.

I morse kom det en liten regnskvätt och det har varit mulet, men nu ljusnar det och solen tittar fram. SMHI pratar om att det ska bli mera regn i dag, men deras prognoser litar jag inte på efter alla varningar i sommar för stora regnmängder och risk för översvämning, som sedan visar sig ge bara en 4-5 mm.

Trevlig torsdag!

Share on Facebook

…för fullt och i dag har jag varit i Visby och trängts med en massa folk. Det har varit en solig och fin dag och jag var verkligen i valet och kvalet inför hur jag skulle göra, men till slut bestämde jag mig för att ta bussen till stan och det var nog klokt att inte köra, för det var smockfullt på alla parkeringar.

Bussen ja! Det kan vara nog så äventyrligt att åka buss i dessa tiden och busschaufförerna har det inte lätt minsann med alla vimsiga turister som inte kan förstå varför man inte kan betala med kort, varför betalappen i mobilen inte fungerar, varför bussen inte kan ta med hur många barnvagnar som helst och så invandrare/asylsökande som försöker åka på busskort som har gått ut för länge sedan och nekar att betala,”för det är fel på kortet”. I Klintehamn blev det riktigt dramatiskt ett tag och chauffören hotade med att ringa polisen när en ickesvensk nekade att gå av bussen när han sa till.

-Du ska av bussen!!
-Nej, jag går inte av, jag måste till Visby.
-Du har åkt fram och tillbaka till Visby i flera dagar nu utan att betala. GÅ AV BUSSEN!!
-NEJ JAG GÅR INTE AV! Jag måste till Visby.
Andra passagerare la sig också i och sa att han skulle gå av, men han löd inte.
-Nu ringer jag polisen, sa chauffören.
- Gör det!

Han ringde, väntade, svor för sig själv:”förbannade telefonsvarare” och sen körde han. Resten av turen var lugn och vi kom fram till Visby, visserligen lite försenade, men det gjorde ju inte mig någonting.

Jag gick Adelsgatan och när jag kom fram till Wallersplats och skulle svänga ner Hästgatan var det nästan helt igenkorkat av människor och redan där började tälten där folk satt lyssnade på föredragshållare och intervjuer. Jag hade ju tänkt att jag skulle leta upp SPF:s tält och det hittade jag långt om länge nedanför Visby Strand.

I år samarbetar pensionärsorganisationerna; PRO, SPF, SKPF för första gången under Almedalsveckan. Just när jag kom dit höll man på och hyllade Marianne Rundström som blivit utsedd till Årets Pensionär 2016 av tidningen Seniorens läsare. Hon har skrivit boken Passé, som handlar om hur orätt det är att man många gånger måste sluta arbeta när man uppnått 67 års ålder, trots att man både vill och orkar hålla på längre.

Här följer några bilder från min eftermiddag och de är givetvis klickbara:

Trevlig onsdagskväll!

Share on Facebook

När jag skulle gå och lägga mig igår kväll upptäckte jag att det regnade och det hade kommit en hel del, så jag var tvungen att gå ut och tömma baljan jag har under stupröret på framsida. Hela 10 mm fick vi så där helt oförhappandes.

Jag ställde mobilen på ringning när jag gick och la mig, för jag hade funderingar på att åka till Visby i dag för ett besök på lasarettet. Min läkare på osteoporosmottagningen ville att jag skulle lämna några blodprover och normalt kan man ju göra det på vårdcentralen, men det gick inte med de här.

Vårdcentralen förresten – i dag kom det ett meddelande från Vårdcentralen Unicare Gotland där man meddelar att man från och med den 1 september startar Klintefilialen och att jag är listad där samt att man så fort det är möjligt kommer att lista mig på en specifik läkare. Det låter förhoppningsfullt tycker jag!
Mobilen ringde och jag gick upp och tittade ut – det var alldeles mulet och ännu vått på gatan. Jag kröp ner under täcket igen, men efter en stund bröt jag mig upp i alla fall. Det där att bryta sig upp är Åkes farbror Gustavs uttryck: ”Jag är så åidn idag, jag fick bryt mi upp”, brukade han säga. Fem i nio gick bussen och då satt jag där. Den bussen går fram till lasarettet och dessutom åker man gratis när man har en kallelse från sjukvården att visa upp. Provtagningen gick snabbt och bra och efter en vända i Botaniska trädgården tog jag en buss hem igen.

I morgon är det helgdag igen och SPF firar Nationaldagen på Klinteberget som vanligt. Jag höll på att skriva Svenska flaggans dag, men så heter det ju inte längre. Det ser i alla fall ut att bli sol och fint väder, så det blir säkert en trevlig eftermiddag.

Ha en fin Nationaldag!

Share on Facebook

Det har varit en alldeles strålande vacker dag och jag har varit ute och åkt hela dagen. Jag hade ett ärende till Sparbanken i Roma för SPF:s räkning och hade läst noga på deras hemsida att de öppnade klockan 10, så då var jag på plats, men inte var det öppet. På dörren stod det en lapp där de meddelade att just den här onsdagen, dagen för Kristi Himmelsfärdsdag, öppnade de först klockan 11. Först tänkte jag ändra dagens planer helt, men så tänkte jag till en gång extra. Varför inte ta en förmiddagspromenad i Roma?

Nu finns det ju inte så mycket att se längs Bruksgatan, men utbudet av service är bra mycket bättre i Roma än i Klintehamn och i det gamla Sockerbruket tillverkar man numera inte socker utan snus och whisky. Annars verkade det lite ödsligt och jag gick där alldeles ensam och såg inte till en människa, bara bilar som susade förbi. När jag kom fram till Yngves Corner gick jag in där och tog mig en kopp kaffe och sen var det dags att gå tillbaka till banken och uträtta mitt ärende.

Sedan fortsatte jag till Endre, för att hälsa på min svägerska. Jag köpte med mig lite sallad och bröd för klockan närmade sig tolv och man kan ju inte komma lagom i lunchtid och inte ha med sig något. Vi hade en trevlig stund, tycker i alla fall jag, och satt och pratade gamla minnen. Kommer du ihåg…….

Nästa anhalt på min tur var Visby och Östercentrum där jag skulle till polisen och hämta ut mitt nya pass.

-Då ses vi om fem år, sa kvinnan i luckan när hon räckte över det till mig.

Sen åkte jag till Ann-Marie, som bjöd på eftermiddagskaffe i trädgården. Hon hade gjort en ny anläggning med armeringsjärn där det ska växa klematis och en klängros och framkanten har hon en blå hibiscus där bladen precis hade börjat spricka ut. Det ska blir roligt att se rabatten när allt börjar växa till sig.

Österhemsgatan blev dagens sista stopp innan jag vände hemåt och där bjöd Krister och Thomas på en provtur med sin nya fina bil, eller man kanske ska kalla den för en dator, för den kan i stort sett göra allt själv. Den känner till och med av när föraren börjar bli trött och föreslår då en kopp kaffe.

På hemvägen åkte jag in vid Valbyte i Västergran, för det var så enormt vackert över havet och Karlsöarna. Vi brukar vara där med SPF en gång i juli månad och grilla och det har vi planerat in i år också.

Trevlig kväll!

Share on Facebook

I dag har jag varit i Visby och bland annat besökt polisen för att få mig ett nytt pass. Här på Gotland går det snabbt och det nya passet finns klart för avhämtning redan nästa vecka. Vädret har varit ganska fint och i natt har det inte varit frost.

När jag gjort det jag skulle på Öster gick jag och hälsade på Ann-Marie, som bjöd på en härlig lunch, kaffe med goda kakor och en härlig promenad längs Östergravar då hon och Baxter följde mig till busstationen. Tack Ann-Marie för en trevlig dag!

Inte ett enda kort tog jag i Visby, men här kommer ett par på mina nyförvärv:

Min köksradio har krånglat och burit sig illa åt länge och jag har tänkt att jag absolut måste skaffa mig en ny och i dag kom jag till skott. Den här lilla söta radion köpte jag på Clas Olsson. Den ser inte mycket ut för världen, men låter bra mycket bättre än min gamla och dessutom är den ju så nätt.

Jag har läst Länsförsäkringas reklam för att man ska använda timer när man laddar mobiler och surfplatta, så i dag gick jag in till dem och köpte mig en.

Mycket fiffig! Man kan ställa in den på 1, 2, 3 eller 4 timmar och stänga av den när man laddat färdigt och låta laddaren sitta kvar i uttaget utan risk för överslag.
Det fanns en liknande på Clas Olsson, men den gick bara att ställa in på max 1 timme och det är alldeles för kort tid.

Vem vinner i kväll, blir det Anja eller Jesper? Jag håller på Jesper!

Trevlig fredagskväll!

Share on Facebook

I dag har jag varit på utflykt till Visby igen och den här gången var det SPF som ordnat ett studiebesök på en av gotlandsfärjorna.

Jag trodde inte att vi skulle bli så många, men vi var ett trettiotal medlemmar som var på plats när klockan var tio. En kvinnlig styrman, Ida, tog emot oss och lotsade oss genom hamnområdet till den båt som vi skulle få lära känna lite bättre. Man hade ingen landgång ute, så vi fick gå in via bilrampen.

När vi kommit ombord på båten fick vi först kaffe och sedan berättade några av besättningsmännen om hur det är att arbeta på gotlandsfärjorna. Normalt jobbar man sju dagar i sträck och är sedan ledig sju dagar. Var och en sin egen hytt och man äter i mässen där man har en egen kock som lagar till maten. Förr fanns det en befälsmäss och en manskapsmäss, men nu är det mera demokratiskt och alla äter tillsammans. Sommartid är det många anställda, upp till 100 stycken, och då kan inte alla få egna hytter, utan de extraanställda får gå i land och sova.

Sedan gick hälften av oss med Ida till maskinrummet, medan den andra hälften gick en rundvandring med Sivert till köket och mässen. Jag hamnade i grupp två och började med köket.

Köket var en imponerande arbetsplats, men ganska trång och det gick lätt att tänka sig hur det kan vara där när man har full bemanning. Nu var det fridfullt och det var bara en kallskänka där som höll på med att göra fruktsallad. Under högsäsong serverar men mellan 500 och 700 portioner mat om dygnet. När snabbfärjorna är i drift tillverkar kallskänkorna på det stora båtarna smörgåsar även till dem. Förr var väl inte gotlandsfärjorna kända för sitt kulinariska kök precis, men nu strävar man alltmer efter att komma bort från snabbmaten och satsar på svenska och helst gotländska råvaror.

När det första gänget kom upp från maskinrummet var det nästa grupps tur. I båtens hjärta, kontrollrummet, var det fullt av paneler varifrån båtens funktioner styrs och efter att ha stått och tittat på allt fick vi gå runt och se på de stora motorerna. Nu var de stilla och tysta och det enda som larmade var generatorerna som är igång dygnet runt, men under nästkommande år planerar man att ta el från land när man ligger vid kaj.

Den sista etappen på rundvandringen var kommandobryggan där styrman Ida berättade om hur det går till att manövrera de här stora båtarna, medan vill alla stod och beundrade den vackra vyn över Visby.
Det var ett mycket givande besök och vi blev väldigt väl omhändertagna. Alla var otroligt vänliga och tillmötesgående.

Vädret är grått i dag, det syns ju på bilderna, men snön som man hotade med i morse har inte synts till och det får man ju vara tacksam över.

Trevlig fortsättning på dagen!

Share on Facebook

I strålande solsken körde jag till Visby och parkerade nere på hamnen och sen gick jag direkt till Almedalsbiblioteket, där Eva stod och delade ut broschyrer och information till besökarna.

Nu har de tryckt upp jättefina medlemskort till de ca 130 medlemmarna i föreningen och när jag hämtat ut mitt kort gick jag till hörsalen där man skulle prata om Elena Ferrante och hennes böcker.

När jag kom höll Virginia Piombo, direktör för Italienska kulturinstitutet i Stockholm på och pratade om institutets verksamhet, men sedan tog Johanna och Margareta vid och berättade om Elena Ferrante och hennes böcker. Johanna Hedenberg sitter för övrigt på Översättar- och författarcentrum i Visby och översätter den fjärde boken nu. Den heter Una bambina perduta, på svenska kommer den att få titeln Det förlorde barnet.

Jag gick innan föredraget var slut, för jag hade bestämt mig för att gå och se en italiensk film på Folkets Bio. Det var Fula, Skitiga och Elaka, en film av Ettore Scola och nog var de precis just det; fula, skitiga och elaka. Filmen utspelade sig i en kåkstad utanför någon storstad, ovisst vilken, och var en riktig burlesk. Först tänkte jag nästan gå, men jag blev kvar och hade faktiskt ett par trevliga timmar i fulingarna sällskap.

När filmen var slut gick jag tillbaka till biblioteket där höll ett teatersällskap, Teater Wåga från Kulturskolan, redan på med sin föreställning, så jag fick bara se slutet.

Under tiden som Claudio underhöll fick de som så önskade prova på olivolja och andra godsaker från Apulien och jag, som inte hunnit få i mig något eftermiddagskaffe, lät mig väl smaka.

Nu började det mörkna och jag körde hem till Klinte igen och väl hemma hamnade jag givetvis i tv-soffan och det blev en lång kväll, för inte nog med Melodifestivalen och Hotel Halcyon, sen började den underbara filmen Untoutchable, så det blev verkligen senafte.

Trots den sena kvällen kom jag upp i skaplig tid i dag, för det var en solig och fin morgon och efter frukosten gick jag ut på en promenad. Det blåste lite snålt, inte såg jag några blåsippor och inte hörde jag några lärkor, men det var trots allt skönt att röra på sig lite.

I eftermiddag blir det en tur till Visby igen, för visst vill jag var med på Gran Finale. Först hade jag tänkt strunta i det, men Claudio och Alessia ska åka in, så då åker jag med dem. Det ska bli roligt att få se de där pizzicadanserna.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Share on Facebook

Igår var det verkligen fullt upp med möte i SPF på eftermiddagen och sedan mat & teater på Isola Bella på kvällen. En mycket trevlig fredag blev det! Redan vid halvelva-tiden åkte jag hemifrån, för jag är med den kaffekommitté som skulle stå som värdar för SPF-mötet och vi började med att åka och handla. Vi har alltid smörgås till kaffet, så det skulle köpas in till det. Kakor var vi tre stycken som hjälpts åt att baka.

Programmet för dagen var den gotländska kampanjen ”Trill int ikull” och två duktiga kvinnor från regionen kom och besökte oss och höll föredrag om vad vi ska tänka på för att hålla oss på benen. Ett rejält gympapass avslutade deras föredrag.

När vi tagit hand om disken och städat av efter oss var klockan nästan fem och då var det gott att åka hem och koppla av en liten stund innan det var dags för nästa utflykt. En god vän kom och hämtade mig kvart i sju och så åkte vi till Visby och Isola Bella. Det blev en kväll som verkligen motsvarade mina förväntningar. Christer Hall var precis lika bra i sin tolkning av Dario Fo´s Tigern som jag mindes från kvällen på Bottarvegården för tjugo år sedan och god mat fick vi i pauserna mellan varje akt. Trevligt bordssällskap fick vi också, för jag hamnade bredvid en gammal arbetskamrat och vi hade mycket att prata om.
Jag vet inte hur det blev igår, men kameran vilade nästan hela dagen. Inte tog jag några kort på SPF-mötet och det här är kvällens enda foto, förrätten på Isola Bella, som smakade mycket bra. Ibland är jag inte helt bekväm med att ta upp mobilen och fotografera. Ljuset, både på SPF-mötet och på Isola Bella, var dessutom så dåligt att man hade behövt använda blixt och det gillar jag inte.

I dag skiner solen så vackert efter en regnig och grå fredag och jag ska ge mig iväg på utflykt igen. Först ska jag ha mig lite lunch och sedan ska jag åka till Visby, för jag tänker gå på Folket Bio och se Ettore Scolas film Fula, skitiga, elaka och när den är slut är det dags för ett evenemang på Almedalsbiblioteket. Jag måste ju gå och lyssna på svärsonen.

Trevlig lördag!

Share on Facebook

Jag har varit i Visby i dag och hämtat ut mina nya glasögon och de verkar fungera bra och besvären jag hade med att se på långt håll är helt borta och vid datorn är de perfekta, men jag tycker att jag ser lite sämre på nära håll. Jag får väl använda dem ett tag och se om det är något man vänjer sig vid, annars får jag nog gå tillbaka och få det kollat.

Det är jättefint väder i dag, så när jag var färdig hos optikern tog jag en promenad genom stan i avsikt att gå till Botaniska trädgården och se hur läget är där den 15 februari.

Jag behöver klippa mig och ibland kan det vara ganska bra att gå till någon annan än den man jämt går till och på vägen till ”Botan” gick jag förbi en damfrisering och då gick in där för att höra om de hade någon ledig tid. En av frisörerna stod och pratade med någon bekant och jag ställde mig alldeles i närheten och väntade. Jag fick ögonkontakt med frisören, som nickade och sedan fortsatte de att prata och brydde sig inte alls om mig, så efter en stund gick jag. Där förlorade de en kund, för jag kände att jag helt klart inte var önskvärd på det stället.

Det var ganska vintrigt ännu i Botaniska trädgården, men visst fanns det ett och annat vårtecken. Bland annat har den stora japanska magnolian alldeles fullt av stora ludna knoppar. Jag tog ett foto av den, men lyckades radera det i stället för att föra över det till datorn, så det får du tänka dig. Trollhasseln är i alla fall väldigt fin, både den gula och den röda.
Sedan fortsatte jag till Almedalen och även där var det vintrigt med is på dammen och inte just några vårtecken alls. Så fort det var skugga var det isigt och rimfrostigt på gatstenarna och asfalten. Lite förrädiskt faktiskt!
När jag beundrat änderna tillräckligt länge funderade jag på att gå på Almedalsbiblioteket och ta en fika, men så fick jag se att jag hade en chans att hinna med 11.25-bussen hem, så jag tog långa benet före och spurtade upp till busstationen och jag hann precis.

Nu har jag ringt Ida och beställa en klipptid och jag fick en återbudstid, så jag blir klippt i dag i alla fall. En ska va trogen!

Trevlig onsdag!

Share on Facebook