Bläddrar bland inlägg i Känt

Mamma Runa

14 kommentarer

Det regnade hela dagen i går, men mätt i mm blev det inte så mycket. I dag är det mulet och grått, men än så länge uppehållsväder. Jag har varit på kyrkogården i Klintehamn med lite blommor, för i dag skulle mamma Runa fyllt år och jag har ju ännu så fina dahlior. Nu är det 15 år sedan mamma dog och hon är fortfarande saknad. Jag tänker nog på henne varje dag i olika sammanhang. Hon var så rolig och lättsam och ibland kan jag komma på mig själv med att jag använder ord och uttryck som var hennes.

I dag skulle mamma ha fyllt 104 år

Efter besöket hos mamma åkte jag till Suderviljan och köpte en ros, för i eftermiddag ska jag till Tofta kyrka för att vara med på vår SPF-ordförande Nils-Erik Jacobssons begravning.

Nu ska jag
ha lite lunch innan jag klär om mig och ger mig iväg.

Ha en fin måndag!

En sorgens dag

18 kommentarer

Vår glade, alltid lika engagerade ordförande i SPF Seniorerna Klinteorten,
Nils-Erik Jacobsson har lämnat oss.
Vi tänker på hans familj; hustrun Lena, barn och barnbarn

Där satt vi…..

16 kommentarer

… igår eftermiddag i godan ro och åt god mat, lyssnade på trevlig musikunderhållning och sjöng allsång, i total ovetskap om vad som hände i Stockholm just då.

Vill du se flera bilder från vår påsklunch finns de på föreningens hemsida. Om du klickar HÄR kommer du direkt dit.

Vi hade en riktigt trevlig eftermiddag, men på hemvägen fick en av medpassagerarna ett mobilsamtal. Det var en dotter som ringde och berättade vad som hänt och ville tala om att hon var oskadd.

Det blev en helt annan fredagskväll än beräknat och lördagen är inte heller sig lik. TV och radiotablåerna domineras helt av nyhetssändningar och de vanliga programmen har fått maka på sig.

Nu har även Stockholm och Sverige råkat ut för ett fasansfullt terrordåd i likhet med så många andra större städer; i London för bara ett par veckor sedan. Varje gång jag är i vår vackra huvudstad reagerar jag för hur mycket folk det är överallt och jag kan föreställa mig hur fruktansvärt det måste ha varit när den där lastbilen kom dånande i full fart mitt bland alla fredagsshoppande människor.

Ingenting kommer mera att bli sig likt och känsla av otrygghet förstärks, vilket väl är precis den avsikten terroristerna har, att sprida skräck och fruktan. Tankarna går också till de anhöriga till de fyra som avled vid dådet och till alla som skadades!

Vem står på tur?

26 kommentarer

Det är grått och ruggigt väder i dag, men stilla och 4-5 grader varmt. Ville bara molnen lätta och släppa fram solen vore det en riktigt fin dag, men det är nog inte något större hopp om det och utsikterna för morgondagen ser inte bättre ut.

Citronglanskaka

När jag rustade i köket på förmiddagen och höll på med att baka till morgondagens möte, kunde jag inte undgå att se att en ambulans stannade till vid en av mina grannar och ambulanspersonalen försvann in i lägenheten. Man vill ju inte vara nyfiken, men jag kunde ändå inte låta bli, att i skydd av mina pelargonior, titta till bilen då och då, men så kom personalen ut och den körde iväg. Skönt!

Nu får de snart inte plats i fönstret

Då var det inte så allvarligt tänkte jag, ändå tills jag kom ut i köket nu för en stund sedan och fick se Fonus bil framför samma uppfart. Man får sig verkligen en tankeställare, för det här är det fjärde dödsfallet i bekantskapskretsen på kort tid. Tre medlemmar från vår SPF:förening har lämnat oss och så nu en av grannarna här vid Odvalds. Det är inte utan att man börjar fundera på vems tur det är nästa gång?

Åke brukade alltid säga att det blir tre dödsfall åt gången och så fort det hände två sådana i släkt- eller bekantskapskretsen brukade han undra om det var han som skulle bli den tredje. Nu hade det ju varit tre redan och så kommer det ett fjärde. Undrar hur han skulle ha tolkat det?

Man känner sig lite avmodnes!

Fem år har gått

42 kommentarer

Jag vaknade redan strax efter tre i morse och kunde inte somna om, men ändå låg jag kvar tills mobilen pep till. Lusten att stiga upp var lika med noll och jag funderade på om jag kanske skulle ligga i dag? Givetvis gick jag upp! Så där kan man ju inte hålla på! Det var ljust och fint, i alla fall när man såg ut genom fönstret, men jag upptäckte snart att det blåste och var bitande kallt trots en blek sol.

I dag är det fem år sedan Åke lämnade oss och jag har varit lite låg de senaste dagarna. Jag saknar honom, jag saknar att ha någon vid min sida i sängen, någon på andra sidan köksbordet och någon att prata med. Men nu är det som det är och det är bara att göra det bästa av situationen och det tycker jag att jag lyckas relativt bra med.

Igår var det fullt upp, för på förmiddagen var jag i Sanda hos vår SPF-ordförande för ett konstituerande styrelsemöte och på eftermiddagen jobbade jag på Kupan. När jag kom hem däckade jag i soffan och ingen blogglust infann sig.

På förmiddagen i dag satt jag och ”daterade” och försökte rensa bland alla dokument jag samlat i mappen SPF och strukturera upp dem i någorlunda vettig ordning och sedan kopierade jag över dem på ett USB-minne tillsammans med alla bilder jag tagit på våra möten. Jag ska försöka uppdatera USB-minnet, så att det är aktuellt i fall någon ska ta över mina uppgifter.

Efter lunch åkte jag upp på kyrkogården och där blåste det konstigt nog inte så mycket som här vid Odvalds, men det var kallt ändå.

Födelsedagsrosorna lyser ännu röda och fina

Stunden ute vid graven blev inte lång, utan jag gick in i kyrkan och tände några ljus, skrev några rader i gästboken och satte mig i en bänk och mediterade en stund.
På hemvägen åkte jag in till Kupan för att ta en bild av ”kortoxarna” som samlas där varje onsdag eftermiddag. I dag var det åtta stycken som spelade Bondtolva och Brus.

Efter en kopp kaffe och en pratstund med ”tjejerna” som jobbade i dag körde jag hem och kände mig faktiskt lite lättare till sinnes.

Trevlig onsdag!

Soldyrkare

26 kommentarer

Solen flödar in i vardagsrummet denna tisdagmorgon och det är väldigt vackert ute med rimfrost på träd och buskar, för att inte tala om vägar. :wink:

Allnakku säger att det är Nygelhäntes dag i dag och nygelhänt är ett uttryck som vi använt och använder. Hu, vad jag är nygelhänt!

Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.

Min egen soldyrkare skulle ha fyllt 89 år i dag

Åke var aldrig nygelhänt, han var alltid varm och god om händerna och använde bara vantar när han jobbade i skogen. Han fick handskar i present, för att ha när han var finklädd, men dem använde han nästan aldrig. (Fast jag ser på föregående bild att han hade handskarna på när han kastede snåi.)

I eftermiddag är det jobb på Kupan som gäller. Hoppas att det kommer många kunder så att det känns meningsfullt, annars får det väl gå ändå. Januari är en månad då det inte är snurr på affärerna någonstans låter det som. Alla väntar på att få handla vårprylar.

Trevlig tisdag!

Snåikastningsdagen

20 kommentarer

Just nu finns det ingen snåi att kasta omkring med här på Gotland, men enligt Allnakku ska vi fira Snåikastningsdagen i dag.

Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.

Åkes sista snåkastning 15 januari 2012

Dagen efter fick han en stroke och den 8 februari är det fem år sedan han lämnade oss. Det är tre jobbiga veckor just nu! Jag tänker varje dag på hans kamp på lasarettet och våra fruktlösa förhoppningar om att han skulle repa sig och kunna komma hem igen. Sorgen har väl mattats men saknaden kommer alltid att finnas kvar.

Det är en grå och mulen måndag, men enligt SMHI ska det kunna klarna upp i eftermiddag, så jag satsar på att kunna ta en promenad efter lunch. Jag var ute vid soprummet för en stund sedan och det kändes ganska skapligt.

Väl använd

Bland annat skräp som jag hade med till soprummet fanns de här tulpanerna. De har stått så fint i 11 dagar, men nu dråsade kronbladen av så dem fort man rörde sig i närheten av vasen. Jag ska köpa mig en ny bukett så fort jag får tillfälle. Tulpaner är bäst den här tiden på året!

Trevlig måndag!

Så fort kan en livslåga slockna

31 kommentarer

Livet är förgängligt och man kan inte veta från den ena dagen till den andra om man får vakna upp och fortsätta det.

De dystra tankarna, denna gråa och mulna januaridag beror på att min kusin förlorat sin hustru utan någon som helst förvarning. Hon var frisk som en nötkärna, fick ont och kom till läkare efter ett par timmar. När de väl upptäckte vad det rörde sig om försökte de operera, men de kunde inte rädda henne. Ett pulsåderbråck tog hennes liv. Vilken chock för familjen! Hon blev ”bara” 75 år, en ålder som ur mitt perspektiv, inte alls är något som betyder att livet kan ta slut när som helst.

Tankarna har snurrat i natt och jag har tänkt mycket på Åke. Han blev nästan tio år äldre och även om det aldrig går att förbereda sig inför ett dödsfall, så begrep vi nog allihop, att den där vistelsen på sjukhuset efter stroken skulle innebära slutet för honom. Tre veckor av insikt om att jag snart skulle bli ensam.

Kusin Göran och Kia vi tänker på er!

Sitter vi ett gäng gotlänningar och pratar kommer samtalet nästan alltid förr eller senare in på släktskap och vi hittar väldigt ofta släktingar, nära eller avlägsna. I Allnakku kan man läsa att det den 6 januari är A-kusinars dag.

Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner.

Vi nöjer oss emellertid inte bara med bokstaven A, vi har också B- och C-kusiner osv, så i slutändan är vi nästan alla släkt på något sätt.

Nu är julen snart slut, så jag börjar fundera på att bita huvudet av tomten!

I dag har kylan gett med sig och termometern håller sig strax över nollan och det har varit lite lätt yrsnö hela dagen. Jag har precis varit ute och skottat min uppfart och det var inte speciellt mycket att ta vara på.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

I dag finns det en insändare och en artikel i GA om hur bedragare lurar godtrogna gamla. Tyvärr kan jag inte länka till den eftersom man måste vara inloggad för att kunna läsa den, men i korthet handlar det om att en äldre kvinna här på ön har blivit lurad på över en halv miljon kronor av skrupellösa engelsktalande bedragare.

Hon blev uppringd av en man som talade engelska och eftersom hon tyckte det var roligt att visa att hon kunde språket svarade hon honom. Hon fick då väldigt förmånliga erbjudanden att investera sina pengar i, men det gällde för henne att skaffa fram mer än det hon för tillfället hade tillgång till, för de 3.000:- hon hade räckte inte långt.

Det är en lång och väldigt tragisk historia, men kvinnan lånade pengar på olika håll för att kunna investera dem hos bedragarna som ringde både på hemtelefonen, mobilen och via Skype och till slut var skulden till olika lånegivare uppe i över en halv miljon och det finns nog inte mycket hopp om att hon någonsin kommer att få tillbaka dem. Till slut anförtrodde hon sig till sin dotter, som i sin förtvivlan gick ut i pressen med historien för att varna andra från att göra likadant.

Det enda sättet att få ett slut på de här bedrägerierna är ju att ingen går på deras försök att tillskansa sig pengar på oärligt sätt.

Följ Finansinspektionens råd:

Försäljarna är ofta pålästa, uthålliga och väldigt påstridiga.

Före detta anställda med lång erfarenhet från finansmarknaden är delaktiga.

De vet hur man övertygar kunder att investera.

Seriösa företag erbjuder sällan finansiella investeringar över telefon kvällstid.

Var skeptisk. Be att få se allt skriftligt.

Kontrollera att företaget har tillstånd för sin verksamhet och att det inte finns på FI:s varningslista.

Har företaget inget tillstånd ska du inte heller göra affärer med det.

Att drabbas är en smärtsam erfarenhet som kan leda till stor förtvivlan och skam.

Källa: Finansinspektionen

Nog blir man mer än förbannad!

En bedrövelsen dag

12 kommentarer

Det regnar idag, ett välbehövligt regn, som blomman för dagen säkert uppskattar, men givetvis ingen höjdare för ”turistar”. Jag var och handlade lite på förmiddagen och sen lämnade jag den lille Golfen ute, så att den skulle få sig en välbehövlig dusch. Man får ju passa på nu när man inte får tvätta bilen på grund av vattenbristen vi har här på ön.

Men vädret är verkligen en bagatell den här dagen då man möttes av nyheten om ännu ett terrordåd i Nice i Frankrike. Hela dagen har tv och radio rapporterat om den fruktansvärda händelsen då 84 människor, som var ute och firade sin nationaldag, mejades ner av en lastbil och siffran 84 kommer säkert att stiga under dagen. Man känner vanmakt, sorg och skräck över de här nidingsdåden! Vart är vi på väg? Det känns som om man snart inte vågar lämna hemmets trygga vrå. :evil:

Igår var jag och jobbade på Kupan i Klintehamn och när vi stängde åkte jag direkt till Valbyte i Sanda/Västergarn, där SPF hade årets sedvanliga grillkväll. Det var rätt många som var med, ca ett 30-tal. Det var en härlig kväll, Erling Lindvall hade dragspelet med och spelade en rad Evert Taube-låtar, vi hade en frågesport på gotländska sockennamn och det var lite olika lekar.

Kvällen avslutades med ett parti kubb

Kerstin o Hassine har varit här på lunch idag och sedan tog vi en liten biltur. Nu är de hemma på Sicklings och ”vilar middag”, men kommer tillbaka hit i kväll.

Ha en skön fredag!