Share on Facebook

…fototävlingen hos Freedomtravel, jag och min fjäril. Nu gäller det att bestämma vilket ramfoto jag ska välja som pris. Det är tur att jag har ett par månader på mig att fundera på saken.

Ännu har inga fjärilar vaknat till liv och det är fortfarande kallt. I morse var det alldeles vitt av frost. Den här bilden tog jag för några år sedan den 26 mars, men i år lär det nog dröja innan vi får se den fina citronfjärilen komma fladdrande.

Varmt tack till alla som röstade på mitt foto!

Gårdagens film Balladen om Marie Krøyer var faktiskt riktigt bra, maskineriet skötte sig exemplariskt och gjorde verkligen alla de vackra vyerna full rättvisa.

Nu ska jag gå iväg till en justeringskvinna och få ett protokoll godkänt (förhoppningsvis). Sen får vi se vad dagen bjuder.

Dagens ordspråk:

Från framgång till motgång är det ett litet steg, från motgång till framgång är det en lång väg att gå.

Share on Facebook

Jag har spelat på Lotto några veckor nu, inte något storspelande utan bara två enkelrader och idag hade jag turen med mig och prickade in fyra rätt.

Nu gäller det att försöka fundera ut vad jag ska göra för min vinst? Jag tror att jag återinvesterar den i ännu en lottorad.

Eller ska jag kanske rent av satsa dem på en resa till värmen? Det vore väl något det att få åka ifrån den här kylan och snön!

Jag har samma rader både onsdag och lördag och betalar bara för en vecka i taget. Det måste ju vara ganska korkat att betala för t ex tioveckor. Skulle man vinna på sin rad är ju chansen inte speciellt stor att man vinner på samma rad en gång till. Eller tänker jag helt fel? I så fall borde jag inte förnya den rad som gav vinst.

Gotländska Madeleine hade däremot inte turen med sig i kväll utan fick lämna sin plats bland de blivande Mästerkockarna.

Share on Facebook

Det får bli en bild till idag, för den här chokladasken kom med posten igår och visst är det ett härligt bevis på vänskap, när Eva på Åland tänker på mig och skickar mig chokladhjärtan till Alla Hjärtans dag.

♥ ♥ Tack Eva och ha en riktigt fin Alla Hjärtans dag, du och Tommy ♥ ♥

Det är mulet och grått idag och någon grad varmt, men det blåser i alla fall inte. Jag har varit på vårdcentralen på morgonen och det var riktigt behagligt ute, så nu ska jag nog ta broddarna på och ge mig ut på nya äventyr. Fast äventyr och äventyr, det är väl kanske att ta i en vända till Konsum tänkte jag mig.

Dagens ordspråk:

Tänk på att främlingar är vänner som man inte känner.

Share on Facebook

Så tror jag att en fåröbo skulle ha sagt, i alla fall om han kom till Gotland efter ett besök på Fårö. Jag har alltså varit på Fårö över helgen och firat Fårönatta. Det var två goda vänner här på Odvalds som frågade om jag inte hade lust att åka med dem och det tackade jag ju inte nej till. Och det har varit en fantastiskt trevlig helg.

Här lämnar vi Gotland med färjan för att ta oss till Fårö och när vi kom dit körde vi mot Sudersand, men stannade till vid Friggars där vi drack kaffe. Utsikten därifrån var bedårande vacker. Vi bodde i en liten campingstuga på Strandskogens camping. Det var lite trångt och lite kallt, men för en natt gick det ju jättebra.

När vi fått ordning i stugan åkte vi en sväng och rekognoserade och sedan beslutade vi att åka till Gåsemora för att äta middag där. De första bilderna är från Ebbas/Ebbes där ett stort gäng med mopedister parkerat sina dyrgripar, en del riktigt gamla exemplar. Vi var inne i Ebbes skinnbutik och kollade, men lyckades behärska oss. Tredje bilden är från terrassen på Gåsemora, där vi åt en härlig bufé. Vi satt ute när vi åt förrätterna, men sen flyttade vi in, för det blev lite kyligt när solen gick ner.

18.15 började det gå gratisbussar mellan Sudersand och Broa och då ställde vi bilen och åkte buss i stället. Första stoppet gjorde vi vid Kutens Bensin och där höll man på att rigga för kvällens rockkonsert. Sedan fortsatte vi med bussen till Bygdegården där det var underhållning med musik och dans av en grupp ungdomar. Nu började det bli mörkt, men det var upplyst överallt med marshaller, men det var mycket folk i farten.

Många gick på vägarna bland alla bilarna, det var fullt av cyklister och så då bussarna som gick i skytteltrafik. Alla som steg ombord på bussarna fick reflexband att fästa runt ankel eller handled, för att synas i all trafik och chaufförerna hade ett oändligt tålamod med att försöka uppmana folk att se sig för och vara rädda om sig.

Vi for fram och tillbaka med bussarna flera vändor. Vi var inne på Bergmancentret och på olika loppisar, men till slut lyckades vi slå oss in på Kutens Bensin och få ett bord, så att vi kunde får sitta där och njuta av stämningen. Det var trångt och slamrigt med både jukebox i restaurangen och rockmusik live i nattklubben, det var många mer eller mindre onyktra människor som försökte överrösta varandra, men det var en väldigt vänlig och trevlig stämning. På hela kvällen såg vi inte en enda antydan till bråk och i bussarna pratade alla med varandra, både bekanta och obekanta och alla var överens om att det var en fantastisk kväll.

En kväll som vi avslutade med en midnattsgudstjänst i Fårö kyrka. Det var en väldigt fin avslutning på dagen med mycket vacker sång av Bunge pastoratskör.

00.55 gick sista bussen hem till Sudersand och vi lyckades komma med den. När vi gick på var det inte så många i bussen, men den blev mer än ”knökfull” och knökfulla var många av passagerarna också. Gissa om det var gott att komma i säng i vår ganska kyliga stuga när vi äntligen kom hem.

Söndag morgon, soligt och vackert väder och när vi fixat till oss och städat av i vår stuga och lämnat tillbaka nyckeln åkte vi till Sylvis döttrar och åt frukost där. På deras toalett, där man måste betala 5 kr för att kunna komma in, fanns det här anslaget. När vi ätit färdigt åkte vi en sväng till Skär och så tillbaka till Kutens Bensin för att utforska stället lite närmare i dagsljus.

Nog är det märkligt att man kan bygga ett ställe med hjälp av gammal skrot och gamla skrotbilar, men det här konceptet verkar vara väldigt lyckat.

De här lammen var närmaste granne med Kutens, och visst måste det vara en bild på får när man är på Fårö.


Medan vi väntade på att det skulle bli lunchdags åkte vi och plockade lite lingon. Lingonplockning hör ju också Fårö till! Jag är en ganska dåligt bärplockare, men det fanns goda blåbär, som man kunde stoppa direkt i munnen. Lunch åt vi på Ebbas och sen åkte vi till Gåsemora och tog några kort där. Det är en imponerande gård och en riktigt fin restaurang.


På dagens program stod också ett besök i Fårö kyrka och Ingmar Bergmans grav. Tanken var att vi också skulle försöka hitta hans gård, men vi missade den. Och det känns faktiskt inte som det gjorde så mycket.

Nu lämnade vi Fårö och åkte en sväng över Lergrav och Rute, sedan till Lärbro och därifrån till Visby, där vi var och fikade på Norrgatt innan vi ställde kosan mot Klintehamn.

2012-09-16 17:05, Trafikkontroll, Gotlands län

En trafikkontroll har genomförts på Lv 140 (Toftavägen) strax söder om Visby. Där fick 35 personer lämna utandningsprov och alla dessa klarade det utan anmärkning.
Organisation
Polismyndigheten Gotland

Jodå! Chauffören fick visa körkortet och blåsa och givetvis fick han godkänt!
Tack Britt-Marie och Sven för en trevlig helg!

Share on Facebook

Raija, med bloggen Nitida, är arg och besviken på Telia idag och när jag läser hennes inlägg, Aldrig mer telia, förstår jag mer än väl hennes känslor. Det är inte roligt att bli utan telefon i flera veckor. Något som jag också var ute för när vi bytte abonnemang.

Samtidigt har jag haft ett supportärende hos Telia på förmiddagen, som verkligen var en positiv upplevelse. För det första var det inte någon telefonkö alls, utan jag blev kopplad direkt. Det har man inte varit bortskämd med tidigare! Att bli placerad i kö har snarare varit legio än undantag. För det andra tycker jag att supporten har trevliga och engagerade medarbetare.

Mannen jag pratade med var tvungen att fråga någon annan till råds, för han var lite osäker på en sak, så jag fick vänta en stund.

-Tack för att du väntade, sa han när han kom tillbaka, jag var tvungen att kolla med en kollega, men nu ska vi se om jag inte kan hjälpa dig, och hjälp fick jag.

Jag hade ännu en fråga som gällde en annan sak och då kopplande han mig vidare till kundtjänst och där blev jag omgående hjälpt med det ärendet också.

Snabbare och smidigare kan det inte gå. Det klankas mycket på Telia, men jag tycker att de ska ha credit för de gånger man är nöjd med deras service.

Vad gör jag mer den här regnvädersdagen än promenerar och ringer till Telia?

Jag har suttit och tittat på de två första avsnitten av Lilyhammer, på äldste sonens rekommendation, och det är en serie som jag absolut ska följa.

Steven Van Zandt har huvudrollen som Frank Tagliano, en före detta medlem av New York-maffian. Efter att han vittnat mot sin tidigare chef, blir Tagliano förflyttad till Lillehammer i Norge via FBI´s vittnesskyddsprogram.

Lilyhammer är en underbar parodi på alla filmer som gjorts om maffian och bra mycket roligare än Dallas och dessutom helt reklamfri.

Share on Facebook

…för vi har tagit studeenten, fy faaan va vi är bra……… Fast i år hörde jag en annan variant än den vanliga: det gjorde vi djääävligt bra.

Jag tog mig en promenad till biblioteket och apoteket efter lunch och på hemvägen hamnade jag mitt i studentfirandet på Donnergymnasiet och då kunde jag ju inte låta bli att gå in och se på vad de hade för sig. Lyckliga ungdomar skrek ut sin glädje över att ha tagit sin examen. Och inte kan man låta bli att glädjas med dem, även om de går ut till en oviss framtid, åtminstone de som inte tänker plugga vidare.

Lycka till alla studenter!

Share on Facebook

I juli 2004 var Åke och jag med Karlssons Buss på en resa till Norge (vill du läsa om den kan du göra det HÄR) och jag har alltid längtat efter att få åka dit igen, för jag tycker att Norge är ett helt fantastiskt land med så otroligt mycket vackert att titta på.

Igår kväll satt jag och tittade efter bussresor och då fick jag se att Karlsson kör till Norge i år igen. Och inte alls samma sträckning som den vi åkte sist. Anmälningstiden hade gått ut, men jag mailade till dem och efter ett par telefonsamtal fick jag bekräftelse på att jag har en plats i bussen.

Resan är på 7 dagar och presenteras i korthet så här:

En resa som bjuder på massor av härlig, vacker natur. En halvdag ombord på Hurtigrutens fartyg, vi får åka längs Atlanterhavsveien och besöka Trondheim och som avslutning ett besök i Sunne i Selma Lagerlöfs spår.

Jag ser verkligen fram mot det här, även om jag samtidigt känner mig lite orolig för hur det kommer att bli att åka ensam, men jag måste ju våga mig ut på egen hand och förhoppningsvis är det någon eller några med på bussen som jag känner sedan tidigare. Så har det i alla fall alltid varit förut när vi gjort bussresor.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Det blåsiga och lågtrycksbetonade vädret fortsätter, men vi har haft ganska soligt i alla fall. Jag tog mig en promenad till Stenstugu på förmiddagen, där Eva bjöd på lunch och sedan körde mig tillbaka till Klintehamn. Några säckar jord fick jag hjälp med också, som nu står i förrådet, så nu kan jag handla hem mera blommor

Dagens ordspråk är inte så pjåkigt:

En pessimist ser en svårighet i varje uppgift. Optimisten ser en uppgift i varje svårighet.

Share on Facebook

Med posten idag kom den här försändelsen med rosa liljekonvaljer.

Jag var med i en tävling hos Annelie i maj 2011 där hon lottade ut rosa liljekonvaljer, men där vann jag ingenting.

Nu har Inga C, skickat mig plantor. Problemet är att jag inte kan komma på vem Inga C är, men varmt tack Inga! Hör gärna av dig så att jag får tacka dig ordentligt.

Växterna var så fräscha och fina och nu har jag planterat ner dem i min ena rabatt och hoppas att de ska trivas där.

Här brukar liljekonvaljerna blomma lagom till Mors dag och när vi gick i skolan fick vi cykla upp till Klinteberget och plocka buketter till våra mammor.

På senare år har Åke, som annars aldrig plockar blommor eller bryr sig om blommor, brukat plocka en bukett till mig i största hemlighet till Mors Dag. Han hittade ett ställe på kyrkvägen mellan Övre och Nedre Fröjel där det växer massor av konvaljer.

När jag kommit ner i vardagsrummet på söndagsmorgonen har det brukat stå en bukett där och spridit sin underbara doft i hela rummet. Och min käre make har, med all rätt, sett mycket belåten ut med sig själv

Share on Facebook

När jag loggade in i morse fick jag se att Ingrid Christina lämnat den 19000:de kommentaren.

Klicka på bilden så blir den större och mera lättläst!

Det är i och för sig en sanning med modifikation att det rör sig om så många kommentarer, för systemet räknar alla, alltså även mina egna svar, så om man bortser från dem blir resultatet lite drygt hälften. Men ändå, det var Ingrid Christina som lämnade den nittontusende. Tack för den Ingrid!

26 augusti 2010 startade jag den här bloggen och det har varit så roligt med all respons jag fått från när och fjärran. Och nu, efter allt som hänt, blir det rena terapin att sätta sig här vid datorn. Här är jag inte ensam! Och alltid finns det något att dela med sig av, även om det oftast blir vardagliga händelser, men det är ju så livet är – mest vardagar – och de är viktiga nog. Kan man inte fylla vardagen med något vettigt och stimulerande blir livet nog ganska trist.

Jag vet ju att det är många som läser bloggen, men inte kommenterar och det är helt ok det med, men visst är det kommentarerna som är grädden på moset. Tänk om alla de ca 200 unika besökare, som statistiken påstår är inne på Livet efter 70 varje dag, skulle skriva kommentarer, då fick jag ett heltidsjobb med att läsa och besvara dem

Ha en fin torsdag!

Share on Facebook