…om sig och kring sig om man ska få något i sig och på sig.

Så lyder dagens ordspråk och det passar ju alldeles utmärkt idag med tanke på att jag varit på Kupan i Hemse och jobbat. Där kan man verkligen göra fynd om man vill få tag i något billigt och bra att ta på sig.

Jag kom sent! Alldeles för sent, för naturligtvis skulle det vara något krångel som gjorde att jag fick sitta och vänta i en halvtimme, för att få lämna det där blodprovet. Annars brukar det inte vara någon väntetid alls och jag satt nästan och surnade till, men jag blev glad igen när det var Sonja som skulle ta provet. Det finns ingen som gör det så bra och smärtfritt som hon.

Nu var ju förseningen ingenting som jag rådde över och jag blev väl mottagen när jag äntligen var på plats i Hemse. Kaffe och macka satt bra innan det var dags för dagens arbete. Jag slapp kassan och stod ute i sorteringsrummet och strök på förmiddagen och sorterade kläder och andra grejor på eftermiddagen.

När arbetspasset var slut var jag på Lantmännen och tankade bilen och sedan åkte jag hem till Stenstugu och pratade med Eva en stund och innan jag for hem till Odvalds fortsatte jag till kyrkogården där jag hade ett litet snack med Åke.

Det blev mycket hem här, men Stenstugu och Odvalds är hem båda två. Är jag på Stenstugu åker jag hem till Odvalds, är jag på Odvalds åker jag hem till Stenstugu.

I kväll är det ESC igen på SVT1 och på TV4 är det ishockey, det är tur att TNT ännu kör Cityakuten.

Ha en trevlig torsdagskväll!

Share on Facebook

Det har varit ett strålande vackert väder idag också och jag hade lite funderingar i morse över hur jag skulle lägga upp dagen, men jag började med att klippa gräset på min uteplats. Visserligen kommer vaktmästaren på onsdag och då kommer han säkert att klippa gräsmattorna, men det var så hemskt högt och så ville jag köra runt gullvivorna så att det lilla beståndet inte försvinner.

Sedan bestämde jag mig för att åka till Visby och där gick jag en promenad, bland annat var jag naturligtvis i Botaniska trädgården och beundrade det mäktiga magnoliaträdet.

Ibland kan man verkligen förundra sig över hur en del människor hamnar på totalt fel plats i tillvaron. Före mig i kön i en affär stod ett äldre par vid kassan. 174:- skulle de betala och de bläddra och räknade och letade förtvivlat i bådas plånböcker, men kom till slut fram till att de inte hade jämna pengar, utan lämnade fram en femhundring och frågade lite ödmjukt:

-Går det bra med den här?

-Visst, sa expediten, men finns det 4 kronor?

Det gamla paret tog fram sina plånböcker igen och började leta och efter mycken möda lyckades de få ihop 4 kronor.

Det kändes nästan som om expediten jäklades med dem. Hon måste ha haft en riktigt dålig dag!

Min dag blev i alla fall trevlig och efter lite shopping i Visby avslutade jag min måndagsutflykt med att åka till Endre och hälsade på Åkes syster Barbro, som blev änka för några månader sedan. Vi satt ute trädgården i solskenet och diskuterade hur våra liv gestaltar sig, nu när vi är ensamma båda två. Jag har i alla fall gått igenom sorgeåret, medan hon har många helger och märkesdagar att uppleva för första gången utan sin Bengt. Naturligtvis tar inte sorgen slut efter ett år, men jag känner ändå att tillvaron börjar stabilisera sig lite och att livet går vidare.

Avhaldningsdagen är det idag enligt allnakku och många goda kramar fick jag innan jag åkte hem.

Ti hald av någen var inte så vanligt förr. Det betyder att krama eller omfamna någon, och det kan man göra alla dagar på året och inte bara en. Men dagen får gärna bli en tradition, för visst finns det väl någon som du vill ge en kram på avhaldningsdagen?

Ha en skön måndagskväll!

Share on Facebook

…ett år av sorg och saknad, för idag är det ett år sedan Åke gick bort.

Sorgeåret är över, men definitivt inte sorgen och framför allt inte saknaden. Det är en märklig upplevelse att leva helt ensam för första gången när man är över 70 år. Vi var ju inte bara makar Åke och jag, utan också arbetskamrater under många år. Vi tillbringade i stort sett all tid tillsammans, både arbetstid och fritid.

Ibland kunde jag tycka att jag ville åka till Visby ensam, att få rå min tid utan att ha tanke på att någon väntade på mig och det hade Åke svårt att förstå. Han ville alltid åka med.

Nu kan jag åka vart jag vill, när jag vill och vara borta så länge jag vill och ingen väntar på mig här hemma. Inte anade jag att den friheten inte var så mycket att stå efter.

Jag har varit uppe på kyrkogården och tänt ett ljus på graven nu på förmiddagen och ljuset vid Åkes foto får brinna idag.

Share on Facebook

Share on Facebook

Ett yrväder, äurvädar, framkallar oftast negativa känslor och tankar på snöskottning hos vuxna personer. Men någon gång kan man också uppfatta det vackra i flingornas rörelser och därmed finna användning för det lite mer poetiska äurdans.

Vädret har varit helt strålande idag med sol som lyst från en klarblå himmel, det har varit alldeles still och fem/sex grader kallt. Så dagens ord i allnakku stämde väldigt dåligt idag.

Jag tog en sväng upp till Fröjel kyrkogård när jag handlat färdigt i förmiddags, så att bilen skulle få bli lite ordentligt uppvärmd, innan det var dags att sätta in den i garaget igen. Det är inte speciellt mycket snö faktiskt, så jag gick ner till graven och pratade med Åke en stund, borstade bort snön från elljuslyktan och sen gick jag in i kyrkan och tände ett ljus och satt där och mediterade en stund.

I eftermiddag har jag varit och uppvaktat Rut och nu känner jag att kvällens middag nog blir inställd. Det blir på sin höjd en macka och lite frukt, för Rut bjöd på underbart god smörgåstårta och sallad och sedan kaffe och tårta. Lägenheten var full av folk och massor av gäster har hon haft hela dagen. De första hade kommit redan klockan tio och sedan hade det strömmat in folk hela dagen. Jag undrar hur många gäster hon kan räkna in när dagen är slut?

Trevlig fortsättning på tisdagen!

Share on Facebook

I morse möttes vi av nyheten att Villa Muramaris stod i brand. Först trodde man att det var en intilliggande restaurangbyggnad som brann, men det visade sig vara värre än så.

Villa Muramaris, Johnny och Ellen Roosvals konstnärshem byggt i början av 1900-talet, totalförstördes på fredagsmorgonen i en brand. Villan strax norr om Visby hade stora kulturhistoriska värden och var ett populärt besöksmål för både gotlänningar och besökare.

Vi var och besökte Muramaris för några år sedan tillsammans med min syster Kerstin. Det var ett väldigt vackert ställe och det är tragiskt att det nu har brunnit och totalförstörts.

Det är oersättliga värden som gått till spillo i den här branden.

Share on Facebook

I ett år har den här motionscykeln stått oanvänd, för idag är det ett år sedan Åke fick sin stroke och lämnade mig ensam här på Odvalds för alltid. Jag trodde ju att han skulle bli frisk och komma hem igen, så cykeln stod på sin plats i vardagsrummet några veckor, men sedan ställde jag undan den i förrådet.

Nu har jag plockat fram den igen och ställt in den i en hörna i sovrummet, för jag tänker försöka ta något pass varje dag, medan jag lyssnar på ljudböcker. Jag fick en hel laddning böcker från elisabet och en ifrån Åsa, så det blir åtskilliga timmar jag kan sitta där, om jag nu orkar och har tålamod, för fy vad jobbigt det är. Jag hade tänkt att jag skulle cykla en skiva i taget, men så länge orkade jag inte idag i alla fall.

Jag har en portabel CD-spelare, som heter Denver DM-65 JOG, som jag inte använt på många år. Den har legat länge i en lådan sedan den sist var i bruk och när jag nu skulle starta den fungerade den inte, trots nya batterier och ett hysteriskt tryckande på alla knappar och rattar, inte ett liv.

Så retligt! Att lämna en sån här grej på lagning är ju ingen idé, för då kan man lika gärna köpa en ny. Nej jag måste göra ett försök att laga den själv! Full av självförtroende skruvade jag ur sex små skruvar ut bottenplattan, så att jag kunde lyfta bort det och ta en titt inne i spelare. Många små grejor och kablar fanns det där och jag petade, ryckte och tryckte lite här och var och så skruvade jag ihop den igen. Satte i den första skivan av Kajsa Ingemarssons Lyckans Hjul, tryckte på play och tro det eller ej, men den startade!

Idag är det en solig och fin dag, så när jag lyssnat färdigt på CD1 ska jag ta mig en promenad. Det har varit kallt på Gotland i natt, men nu är det bara en fyra/fem minusgrader och stilla, så det är säkert skönt ute.

Trevlig onsdag!

Share on Facebook

En otroligt varm skön roman med stort hjärta tyckte de i Go’kväll när de presenterade den. Och det kan jag väl hålla med om. Det är en snäll och oförarglig historia om att få en andra chans i livet, men den lämnade mig ganska oberörd. Jag kände det lite som om jag satt och läst Mitt livs novell i bokformat.

Underhållande är den, men inte mera.

Nu ska jag ta mig an Anne Holts bok Frukta inte.

För övrigt ringde läkaren och jag blir nog tvungen att krypa till korset och börja med de där små blå giftpillerna. Hon nekar att skriva ut något annat, typ Trombyl, hon hänvisar till att beslutet är mitt eget, men vill jag undvika en stroke så…

Det känns förfärligt trist och deprimerande, för nu vet jag att jag är fast i vårdsvängen för evigt

Förlåt alla som är och har varit beroende av sjukvården. Mitt uttryck om vårdsvängen är inte illa menat, men det är så jag känner det, för jag har ju varit van att se mig själv som en tämligen frisk person. Nu får jag väl ta och göra en omvärdering.

Share on Facebook

…men nu är den försvunnen igen och efter en ljus och vacker morgon är det snart dags att tända lyset igen för att kunna se inomhus.

Igår skulle jag åka till kyrkogårdarna och tända ljus, men jag hann inte innan jag skulle infinna mig i Församlingshemmet och efteråt var det för sent och mörkt, så jag har varit och gjort det idag på morgonen i stället. Det var högmässa i Fröjel kyrka idag och precis när jag tänt ljuset på Åkes grav började klockorna att ringa. Hade jag tänkt mig för kunde jag åkt lite tidigare och varit med i kyrkan.

Det börjar tändas adventsbelysningar lite här och var nu. Igår kväll hade grannen mitt emot en röd och fin adventsstjärna tänd i sitt fönster. Jag har kommit så långt att jag har tagit fram adventsljusen jag köpte på Ikea, fast jag tänder givetvis inte det första förrän den första advent, men i köksföntret har amaryllisarna jag också köpte i Kalmar gått händelserna i förväg och börjat blomma. De kommer väl knappast att vara någon prydnad till jul, men det är ju roligt att ha något vackert att titta på under advent också.

Idag ska en rådjurssadel tillagas och jag har hittat ett recept av Per Morberg och det borde väl bli bra. Sadeln ska stekas på en bädd av grönsaker i ugnen, tas ut och få vila, varefter man skär loss filéerna. Sedan kokar man en fond på benet och grönsakerna, så att man får en god sås. Till sadeln ska man servera en potatisgratäng och sallad. Blir det gott kommer jag att lägga ut receptet senare.

Ha en skön söndag!

Share on Facebook

Igår kväll, precis innan jag skulle stänga ner datorn och gå till sängs, fick jag se att jag fått en ny kommentar i min gamla blogg, Livet på Stenstugu. Det var en kommentar till mitt inlägg Nostalgi i kubik där jag skrivit om vår gamla lärarinna i italienska, Evy Lundahl. Jag hade hittat ett gammalt brev från henne och Evy var en väldigt spirituell och rolig person, så jag kunde inte låta bli att lägga ut delar av brevet i bloggen.

En brorson till Evy hade hittat min blogg och fått se brevet, som hon sänt till mig någon gång 1981, och nu talade han om att hon avlidit för några veckor sedan och att de läst upp brevet på hennes begravning.

Jag lyckades somna när jag väl kom i säng, men jag vaknade vid tre-tiden, alldeles uppfylld av nyheten och låg där och tänkte på alla roliga timmar när vi höll på med våra studier. Vi var en liten trevlig grupp som blev kvar efter att några hoppat av. Ja vi blev så få, så det gick inte att ha det som studiecirkel, men Evy undervisade oss privat och i gengäld hjälpte vi henne med fönsterputsning och vårstädning.

Vila i frid Evy!

Idag skiner solen och jag ser alldeles tydligt att det är dags att ta fram dammtrasan och dammsugaren. Jag får snabba på, så att jag hinner ta en promenad på förmiddagen också, för i eftermiddag ska jag till Kupan i Hemse och vara med på en träff där vi SPF-are som håller på med hemsidorna ska få information om en del nyheter.

Trevlig fredag!

Share on Facebook