Bläddrar bland inlägg i Kropp o Själ

Livscafé hos Märta´s

16 kommentarer

Jag vaknade till ännu en solig, men ack så blåsig torsdag. Först tänkte jag fortsätta mitt vårplanterande med att åka på kyrkogårdarna med penséer, men eftersom jag hade bestämt mig för att åka till Visby på eftermiddagen, så sköt jag upp det tills i morgon. Man ska ju inte jäkta i onödan!

Jag är med i Osteoporosföreningen och hade fått en inbjudan till ett Livscafé, det var anledningen till Visbyfärden. Det har varit flera såna här träffar, men det har alltid kolliderat med något annat, så det här var första gången för mig.

Jag hade ett par timmar att fördriva innan mötet, så då gick jag genom stan och ner till Almedalen och Botaniska trädgården. Det syns verkligen hur sen våren är i år, för det var inte mycket annat att se än krokus, snödroppar och scilla och det ser man ju överallt nu.

Plantering pågår

I Almedalen var det full fart, för en skolklass höll på och spelade kubb och en annan tyskspråkig klass gick runt med guide.

Fågelmatning

Livscaféet startade klockan två och vi var rätt många kvinnor, för det är ju huvudsakligen kvinnor som får den här sjukdomen. Några hade jag träffat tidigare på Osteoporosskolan och några var gamla bekanta, så det blev en trevlig träff i all enkelhet.

Vi fikade och när vi var klara med kaffedrickandet inledde ordförande för föreningen, Eva Tédenmyr, eftermiddagens diskussion och vi började med att gå igenom föregående nummer av OsteoporosNytt, men mest pratade vi om våra erfarenheter av den här krämpan och de olika behandlingar vi erbjudits. Kvinnan som satt mitt emot mig, berättade att hon krympt 14 cm och jag kontrade med att jag ”bara” blivit 10 cm kortare. Vi var båda överens om att det var förfärligt tråkigt att har råkat ut för det här!

Jag missade precis en buss när jag skulle åka hem och fick vänta ett tag tills nästa gick, men det gjorde ingenting, för när jag stod där och väntade kom Eva, så jag hade trevligt sällskap på hemvägen.

Trevlig torsdagskväll!

Minne från Funchal 1989

14 kommentarer

Första veckan i februari 1989 åkte Åke och jag till Madeira och hade en underbar vecka där. Vi bodde på ett hotell inne i Funchal där vi trivdes väldigt bra. Hotellet hade en takterrass med pool där vi låg och solade. Ibland fick vi en kall dusch från en i stort sett klarblå himmel, men det gjorde ingenting, för då blev vi lite avsvalkade och slapp gå i poolen.

Hotellet hade en liten trevlig matsal där vi åt frukost och även en och annan lunch. Bland annat serverade de estepada, dolkfisk, med stekt banan och stekt potatis. Det var otroligt gott, så det åt vi flera gånger.

Här står vi och spanar ut över havet.
Det är Rune eller Hulda som tagit kortet och sedan sänt det till oss.

Det fanns inte så mycket att göra på kvällarna annat än att samlas i baren och prata och där träffade vi bland annat Rune och Hulda, som sedan varit här på Gotland och hälsat på flera gånger. Jag trodde först att Rune skojade när han presenterade Hulda, men den tuffa och ärtiga tjejen hette faktiskt så.

Jag kom att tänka på den här resan i dag när jag plockade fram min korg och gjort mig beredd för att åka och handla. När jag kom ut regnade det, så jag gick in igen och ställde ifrån mig korgen i hallen. Lite senare, när jag tittade till på den dök minnet från resan upp!

Korgen köpte jag under en utflykt på Madeira och det var nog ett bra köp, för den har varit mycket använd under de 29 år jag haft den och se så fin den ännu är. Jag var lite fundersam över hur jag skulle få hem den och Åke var väldigt bekymrad, men korgen gick precis ner i min resväska om jag packade den full med kläder, så det var väldigt lätt att få med den hem och den blev ett utmärkt minne från resan.

Ha en skön fortsättning på torsdagen!

Lill-Babs R.I.P

12 kommentarer

Precis när jag uppdaterat gårdagens inlägg och skulle stänga av datorn fick jag se nyheten att Lill-Babs avlidit. Hon har ju funnits hela mitt liv och jag är uppvuxen med hennes låtar. I måndagskväll satt jag och såg på Bonusfamiljen, där hon hade en roll. Vem ska nu ta över rollen som Gugge när nästa säsong av programmet ska spelas in? Radio, tv och tidningar är fulla av minneskrönikor över henne, så jag ska inte orda mera om det, men nog känns det sorgligt. Jerry Williams förra veckan och så nu Lill-Babs, två ikoner i svenskt nöjesliv är borta.

Solen lyser lite svagt i dag också och det blåser som vanligt, men det är lite varmare och igår när jag gick till Kupan var det riktigt behagligt. Det kanske är vår på gång i alla fall.

Eftermiddagen på Kupan var trevlig, men det var inte så många kunder som förra veckan. Jag tror att de också går och väntar på våren, för inte vill man köpa vinterkläder nu. Nästa vecka ska vi skifta; ut med vinterjackor och stövlar och in med sommarkläder och sandaler.

Det blev bara en pellis som överlevde övervintringen

På förmiddagen har jag suttit och förberett Bosses deklaration och om en stund ska jag in till en granne och ”datera” ett tag, så i dag blir det ingen promenad.

Trevlig onsdag!

Jaugasis dag – Blåmåndagen

14 kommentarer

I Allakku kan man läsa: Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.

30 april 2015 skrev jag en historia om när Bosse hittade några mystiska ägg i ladugården: Historien om ett par ägg

I dag är det Blåmåndagen i Stilla veckan, men den kan också kallas Svarta måndagen. Färgen grå stämmer dock bäst när man tittar ut, för grått är det verkligen i dag. Om ett par timmar ska jag infinna mig på Kupan för den här veckans insats för Röda Korset.

Trevlig Blåmåndag!

Det sved riktigt ordentligt

14 kommentarer

Mulet och grått och bara ett par grader varmt är det i dag, inte speciellt vårlikt väder, men trots det har några gula krokusar kämpad sig upp i rabatten under mitt vardagsrumsfönster. Tyvärr har rabatten fungerat som katt-toalett och där ligger stora bamsiga kattskitar, för trots att de har grävt så att krokuslökarna ligger ute på gräsmattan, har de inte lyckats täcka över eländet.

Så gjorde aldrig Grållen och Svarten! Det fanns aldrig några kattlortar i rabatterna eller i trädgårdslandet. Men de var ju speciella på alla sätt och vis. Åh så jag saknar dem, speciellt Grållen!

I dag har jag varit hos tandläkaren för att få den där lösa plomben utbytt. Jag tog bussen och kom till stan en timme innan jag skulle infinna mig på mottagningen, så jag gick in på bokhandeln på Adelsgatan och fick då se att de hade Elena Ferrantes sista bok i Neapelkvartetten till nedsatt pris.

De tre första sträckläste jag i somras och då höll man ännu på med översättningen av Det förlorade barnet. Nu passade jag på att köpa den och gick upp till tandläkarmottagningen och satte mig där och började läsa. Det var så isande kalla vindar, så de där funderingarna jag haft om att gå ner i Botaniska trädgården skrotade jag direkt när jag klev ur bussen.

Jag kom omgående in i boken och det var inga problem att det var så länge sedan jag läst de andra. Väntan på tandläkare blev inte speciellt lång, för de hade tydligen fått tid över, så jag kom in i förtid. Snabbt och smärtfritt blev tanden lagad, men attan vad det sved i plånboken :cry: 2400:- för besöket hos tandhygenisten och den här lagningen. Varför ska det vara så dyrt!

När jag betalat och rättat till anletsdragen igen och fått på mig ytterkläderna var det tio minuter tills nästa buss till Klintehamn skulle gå, så jag snabbade mig och hann med den. Bussförbindelsera mellan Klintehamn och Visby är verkligen bra!

Trevlig fortsättning på onsdagen!

Ada har namnsdag

14 kommentarer

Ada stöter man ofta på i korsord, men jag har träffat några Ador i verkligheten också. Den första kallade vi för ”Hatt-Ada”.

När jag var barn hade Ada Jacobsson en modeaffär i Klintehamn, granne med min kusin Göran, där hon sålde bland annat hattar och kallades av den anledningen givetvis för Hatt-Ada. Jag vet egentligen inte om hon var modist och gjorde hattar själv, men hon sålde hattar, mössor, handskar, vantar och halsdukar och i hennes butik fanns det, förutom alla de vackra hattarna, massor av små lådor fulla av fantastiska och fantasieggande saker. Vackra band, fjädrar, spännen, konstgjorda blommor, pärlor och allt upptänkligt som man kan tänka sig att dekorera en hatt med. Det var väldigt spännande för en liten tös att få gå in till tant Ada titta på alla de vackra sakerna.

Adas man var vagnmakare och firman drev dessutom fullständig begravningsbyrå och sedan 1917 innehar Jacobssons maka en välsorterad modeaffär, så kan man läsa i Gutar Förr.

Ada nr två fick jag lära känna när jag träffade Åke och det var Ada Block, som var släkt med Levanders. Ada föddes med efternamnet Pettersson 1895 vid Mulde i Fröjel och hon visade sig vara läsbegåvad, gick i flickskola i Södertälje, tog studenten i Uppsala 1915, blev farm. kand. 1918 och tog apotekarexamen 1930. Hon arbetade på flera apotek på fastlandet, men så kom hon tillbaka till Gotland och hon var den första kvinnliga apotekaren på Gotland då hon drev Hemse apotek och filialen i Klintehamn och den femte kvinnliga apotekaren i Sverige.

Det finns mycket att skriva om Ada Block. Efternamnet Block fick hon genom att hon 1923 gifte sig med civilingenjören Victor Block, men det blev ett kortvarigt äktenskap. Ada blev med barn, men blev sjuk och 1924 födde hon ensam ett dödfött barn och under tiden hon låg på sjukhuset gav Victor sig iväg till Amerika och kom aldrig tillbaka. Äktenskapet upplöstes 1940. Jag har dock kvar den här boken med Victors namnteckning.

Ada hade en syster som hette Fredrika och hon var gift med Gunnar Jacobsson vid Mulde i Fröjel och när Gunnar, som varit änkeman i många år, dog fick Åke ärva gården efter honom och då hittade jag den här boken. Boken är skriven av pseudonymen ”Au revoir”, Artur Möller, och utgiven på Dahlbergs Förlag år 1917. Victor Block var helt klart inte någon gentleman, men boken är ganska rolig.

Nutidens gotlänningar känner nog bäst till Adas Blocks stora intresse för medeltida byggnader. Hon köpte in Petesgården i Hablingbo och under 15 år restaurerade hon gården och samlade in så mycket som möjligt av den gamla tidens föremål, möbler, textilier och husgeråd som tidigare funnits på gården. Sedan skänkte hon gården till Fornvännerna som driver de som en museigård. Jag har varit där tillsammans med min syster Kerstin och hennes man, men då var Ada sedan länge borta, men vi fick en guidad tur trots att det egentligen inte var öppet.

Trevlig helg!

Besiktning

22 kommentarer

I dag har jag varit i Visby på årets kontrollbesiktning hos tandhygenisten och jag fick i stort sett godkänt, förut en lagning som satt och vickade, så det blir ett nytt besök.

Alla som känner mig vet hur illa jag tycker om de här besöken, men om man skulle bli alltför nervös när man sitter i väntrummet hos min tandläkare/tandhygenist kan man sticka några varv, för att lugna nerverna. Jag föredrog dock att bläddra i dagens Gotlands Tidningar medan jag väntade. Trots att tandhygnisten hittade den där bristfälliga lagningen, så var det med lätt hjärta jag gick ut därifrån och då satte jag kursen mot Östercentrum, för jag hade inte ätit någon frukost innan jag åkte hemifrån.

Det snöade i morse, så jag tog bussen, men nu är det ordentligt blidväder och vägen såg riktigt skaplig ut. När jag kom till Öster gick jag till Siesta och åt en räkmacka och drack en kopp kaffe och medan jag satt där kom det fram en dam till mig och talade om att jag ju inte kände henne, men att hon kände till en hel del om mig. Hon brukar läsa min blogg! Så glad jag blev, för jag funderar ofta på vilka det är som läser det jag skriver. Jag ser ju att jag har mellan två- och trehundra besökare om dagen, men det är ett fåtal av dem som kommenterar eller som jag känner till. Tack för att just DU gav dig tillkänna!

Egentligen hade jag tänkt stanna i Visby några timmar, men när jag såg att jag hann med 11.35-bussen skyndade jag mig att dricka upp kaffet och åkte hem. Det var väldigt moddigt på gatorna och trottoarerna i Visby, så det lockade inte till några längre promenader i alla fall. Nu ska jag på återbesök till tandläkaren i mitten på mars och då hoppas jag att det är trevligare förhållanden.

Igår hade jag fullt upp med balansträning på Vallemo på förmiddagen och jobb på Kupan på eftermiddagen och när jag kom hem och hade fått i mig lite mat, hamnade jag framför tv:n och där blev jag sittande tills det var dags för sängen, så gårdagens blogg uteblev.

Trevlig tisdag!

Igår eftermiddag gick jag ut på en promenad, men den blev inte så långvarig för det började regna efter en stund, men några kort hann jag ta innan jag skyndade hem. Det är så vackert här, så jag formligen frossar i blommor, träd och vackra välskötta anläggningar.

Vilken port!!


Och vilka vackra grästuvor


När jag kom hem satte jag mig och såg ett avsnitt av The Crown innan det var dags att tvätta håret och snygga till sig inför kvällen. Jag hade ett trevligt finskt par som bordsgrannar, så jag hade någon att prata lite med.

Det var kallt i natt också, men jag hade min extrafilt redo, så jag hade det varmt och gott i sängen. Det är stilla och tyst här på nätterna, så jag sover väldigt gott och i dag gick jag inte ner och åt frukost förrän starx efter nio. Tillbaka på rummet satt jag och såg ett avsnitt av Bonusfamiljen på mobilen. Det går bra att se svensk tv och lyssna på radio om man använder mobildata och inte wifi.

Molnen började lätta, så då gick jag ut, för jag hade tänkt besöka orkidéträdgården Sitio Litre som ligger här i närheten. Det är en anläggning som byggdes år 1730 av en engelsman och har ägts av engelska familjer sedan dess. Det är verkligen en helt fantastisk anläggning och jag tog så många bilder, så det får bli ett bildspe.

2.1.19


Det var varmt och skönt och när jag kom hem igen vid tolvtiden kollade jag poolen och minsann, det låg några lättklädda turister där och såg ut att ha det ganska skönt, så jag skyndade mig upp på rummet och bytte om och gick ut och la mig där jag också.

10 minuter senare regnade det!

I dag är det 6 år sedan Åke gick bort. Han skulle ha varit med mig här, eller kanske inte. Hans tålamod med vädret hade nog inte varit lika stort som mitt. Hade jag varit hemma skulle jag givetvis åkt upp till graven med blommor, men jag tror att han förlåter mig och jag vet att Eva har tänkt på sin far.

Tack Eva!!

Recept på Kytsneipå

13 kommentarer

Många temadagar finns det och den 4 februari har Gotland ett alldeles eget tema, i dag är det enligt Allnakku Kytsneipås dag .

Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.

Den här soppan som vi ofta gjorde på Stenstugu, är ett exempel på husmanskost när den är som bäst. När vi slaktade saltades stekfläsk, fläsklägg och annat ner i salttunnan, för att hålla sig under vintern och det här var ett utmärkt sätt att tillaga till exempel fläsklägg.

Ingredienser
En urbenad saltad fläsklägg eller något annat saltat kött.
Det är säkert jättegott med rimmad oxbringa också.
3-4 morötter
1 stor eller 2 mindre palsternackor
1 bit rotselleri
1 purjolök
6-7 små potatisar
mjölk, salt o peppar

Börja med att koka köttet i kort spad, skumma av den när den kokat upp och salta sedan om vattnet inte smakar ordentligt salt och lägg i några vitpeppar och kryddpepparkorn.

När köttet börjar bli färdig (efter ett par timmar) ansar man grönsakerna och skär dem i mindre bitar. Lägg grönsakerna i en stor gryta, häll på lite vatten och häll sedan i köttspadet som läggen kokat i. Låt grönsakerna koka färdiga, skär upp köttet och häll i det i grytan.

När allt är varmt igen smakar man av soppa och häller i ca ½ l mjölk så att smaken blir lagom salt och så reder man av den, så att den blir lite simmig.

Garnera gärna lite hackad persilja när du serverar den.

Det här blir en stor sats som räcker till åtminstone fyra personer.

I dag blir det knappast av att koka någon soppa, även om det är soppväder, men jag blev verkligen inspirerad när jag såg dagens tema i Allnakku, så det ska inte dröja alltför länge innan jag gör en omgång. Den går säkert jättebra att frysa in i lagom stora portioner.

Trevlig söndag!

En helt vanlig tisdag

20 kommentarer

Egentligen skulle jag ha åkt till Visby i dag och träffat Ann-Marie och min tandhygenist, men båda har blivit sjuka, så det blev en helledig dag i stället. Igår var det ju jobb på Kupan och i morgon är det ett sammanträde igen, så en ledig tisdag känns faktiskt inte helt fel.

Det har varit grått och kyslaget i dag, men nu har molnen lättat lite och solen tittar faktiskt fram då och då. Jag satt länge och läste tidningen i morse, men till slut gjorde jag mig i ordning och gav mig iväg ut på samhället för att levererade de sista breven för SPF. Inte var det speciellt skönt ute, det blåste och då och då kom det en by med någon typ av nederbörd, så det var bara att öka farten så man höll värmen.

Den här baddaren har jag inte sett förut

Den här tyngdlyftarstatyn står utanför Klinteskolans idrottshall och trots att jag gått förbi där många gånger har jag inte tänkt på att den finns, men i dag fick jag se den.

Lite drygt en och en halv timme tog min brevbärarrunda och innan jag gick hem gick jag in på Konsum och köpte makaroner, för jag ville göra en makaronipudding.

Jag pratade med Krister härom kvällen och frågade vad de ätit till middag.
-Makronipudding, sa han.
-Makaronipudding som är så gott, sa jag. Det måste jag också göra!

Dagen efter var jag på Konsum och då köpte jag hem lök och bacon. Falukorv hade jag i frysen, så det behövde jag inte köpa och ägg och mjölk hade jag också hemma. Vad jag glömde att kolla var om jag hade några makaroner i skåpet och givetvis var de slut när jag skulle sätta igång, men i dag blev det av och sex små formar med makaronipudding har jag gjort. En äter jag upp i kväll (om jag kan vänta så länge?) och de andra hamnar i frysen.

Väl använda, i dag åkte de ut

Trevlig tisdag!