Bläddrar bland inlägg i Kropp o Själ

Redo för Lucia

16 kommentarer

Igår var jag på Kupan och jobbade på eftermiddagen och när jag kom hem gjorde jag julkorten färdiga, satte på porto och la dem på brevlådan, så nu ska de förhoppningsvis vara på väg. Någon bloggning blev det inte, för lusten saknades och jag däckade framför tn:n tills det var dags för sängen.

Jag vaknade i dag till en grå och regnig novembertisdag, där man måste ha lyset tänt inomhus för att kunna se. Ute lyser gräsmattorna gröna igen, för den lilla snö som kom i söndags töade bort redan igår.

Redo för Lucia

I morgon är det Lucia och då måste man ju få en lussekatt till morgonkaffet, så julens bullbak går av stapel i dag. Inte är det något större bak det rör sig om, men ett par plåtar blir det i alla fall. Nu är det bara Amorerna kvar, men dem gör jag nästa vecka, så att de är alldeles nybakade till julafton.

Nu har jag provsmakat en lussekatt och de blev riktigt bra, trots att jag nog egentligen fick för lite smör i dem. Det ska jag komma ihåg till nästa gång. Hälften så mycket smör ger dubbelt så goda bullar. :D

Trevlig tisdag!

Anna-dagen

16 kommentarer

Anna-dagen är en betydelsefull dag för då händer det mycket; det är Pepparkakans dag, Lutfisken ska läggas i blöt och det är Anna-med kanna.

Nu är det många år sedan jag bakade pepparkakor själv. Jag är inte särskilt förtjust i dem, så jag nöjer mig med att köpa en liten förpackning, bara för att det så ska vara. Förr var det dock självklart och man skulle baka massor av dem. Mamma brukade baka en stor burk som räckte hela våren. Pappa, som väl annars inte var så delaktig i hushållsarbetet, brukade hjälpa till med gräddningen och då satte han sig framför spisluckan med stora trenchcoaten på som skydd mot värmen.

Mina finaste minnen av pepparkaksbak har jag dock inte hemifrån, utan det var när jag fick gå till faster Nanny och hjälpa henne med pepparkaksbaket. Vi hade mallar i smörpapper av hundar, katter, fåglar, tomtar och annat som vi la på degen och skar ut stora ganska tjocka pepparkakor av. När de var gräddade fick de kallna och dagen efter skulle de garneras med kristyr, precis som på bilden. Åh, så vackra det blev!

Sen fick jag egna barn att baka pepparkakor tillsammans med och det var ju också en stor glädje, men när jag tänker på pepparkakor, så är det förknippat med faster Nanny och de fina konstverken vi åstadkom.

Lutfisken ska läggas i blöt just på Anna-dagen för att bli lagom urvattnad till julafton. När vi var nygifta höll svärmor noga på den traditionen, men sedan köpte vi färdig lutfisk i butiken i stället och slapp den där illaluktande processen. Numera äter vi inte lutfisk på julafton, för alla tycker inte om det. Barnen lärde sig att äta det när de var små under hot om att de inte skulle få några julklappar annars. Till och med Carina föll för det trycket när hon kom till Stenstugu och både hon och barnen lärde sig inte bara att äta det, utan att tycka om det också. Bilden härintill fick jag i ett mms från Bosse igår kväll med en bild på kvällens middag – Lutfisk serverad precis som den ska med gröna ärtor, potatis och bechamelsås och massor av kryddpeppar.

I dag ska julölet vara färdigt också och på sina håll kallas den 9 december för Anna-med-kanna. Vi bryggde gotlandsdricke på Stenstugu, men det där att den skulle vara färdig för avsmakning på Anna-dagen kände jag inte till förrän jag fick läsa det i Allnakku, så just den traditionen fanns inte hos oss. Gotlandsdricke är för övrigt någonting som jag aldrig lärde mig tycka om, men det var Åkes förtjusning.

Så grattis Anna på din namnsdag!

Jaulgreisns dag

18 kommentarer

Julen närmar sig och jag kan inte låta bli att tänka på vilket slit det var förr i tiden när det skulle slaktas innan jul och inte bara gris, utan nöt också. Vi gjorde flera olika sorters korv, leverpastej, syltor, blodpalt och kött skulle lämnas till rökning och det skulle saltas in. Tänk så bra jag har det nu när det bara är att gå till butiken och köpa det jag vill ha.

I dag är det enligt Allnakku Jaulgreisns dag:

Jaulgreisar är grisar som slaktas till julmat. Det fanns också en sorts julbullar som kallades för jaulgreisar. De var nog inte lika överallt, men somliga var avlånga med degen lagd i spiral, och kallades annars herrar.

De där julbullarna har jag aldrig hört talas om. Min svärmor bakade mycket, men något bröd som kallades jaulgreiser eller herrar kan jag inte påminna mig.

Vi hade ett par suggor och de producerade fina smågrisar, men en del, som föddes alltför små eller kom på efterkälken av någon anledning, måste få tillskott för att överleva. När man ser den där lilla magra griskultingen som Åke matar kan man nästan inte förstå, att den några månader senare är en stor präktig jaulgreis.

Jag skulle önska att jag varit lite flitigare med kameran på den tiden, men den där rullen skulle räcka länge och inte ville man slösa film på vardagsbilder, så det finns bara ett fåtal.

Det har varit en grå och regnig dag och på förmiddagen satt jag vid datorn ett tag och skrev ett protokoll från ett styrelsemöte och lite annat och efter lunch åkte jag och handlade och fick då också hem julkort, så nu är de färdiga. Det fattas bara några stycken, men ännu är det ju gott om tid.

Ha en skön fortsättning på torsdagen!

Nostalgi

16 kommentarer

Gårdagens fina väder är utbytt mot regn och rusk den här första söndagen i advent. Nog är det märkligt att det bara blir någon enstaka fin dag. Jag har varit vid Skolgården i Fröjel i eftermiddag och när jag körde dit vräkte regnet ner och jag skänkte en tacksamhetens tanke över att inte all den här nederbörden har kommit i form av snö. Hur skulle vi haft det då??

Igår träffade jag en fröjelbo på Rondo som berättade att det finns en utställning med gamla skolkort i Skolgården och att Åke var med på några av dem. Folkskolan fyller 175 år i år och det är anledningen till att man ordnat den här utställningen. I Skolgården, som i dag ägs av Fröjel Hembygdsföreningen, bedrevs det skola ändå fram till 1963. Han erbjöd sig att följa med mig dit i dag och visa foton och givetvis tackade jag ja till det.

Åke längst till höger

Det var roligt att få se alla skolfotona, även om jag inte kände igen så många av barnen. Jag blev ju inte fröjelbo förrän 1961 och då var alla på fotona vuxna, men Åke kände jag igen.

Åke är två från höger i övre raden (med mössan på)

Tack Ukka, för att du gav dig tid att visa mig utställningen.

Nu har decembermörkret sänkt sig över Odvalds, men i fönster och på balkonger lyser adventsljus, ljusslingor och granar så vackert. Jag ska åka upp till Stenstugu om ett par timmar och fira mina två förstfödda decemberbarn, Eva fyllde igår och Bosse fyller i morgon. Smörgåstårta ska det bjudas på och så ska vi lägga upp planerna inför julen, så att var och en vet vad man ska bistå med. Barnen har ärvt sin fars organisationsförmåga!

Trevlig kväll!

Kommer du ihåg?

18 kommentarer

December
Nu vill jag leva i ljuvlighet,
och slakta till jul en oxe fet,
och nu vill jag mig varm hålla,
hoppandes att överleva vintern den kalla.

/Tioårskalendern 1993-2002

December månad inleds med regn och rusk och mörkret rådde långt fram på förmiddagen, men när det ljusnade lite satte jag igång och städade bokhyllan i vardagsrummet. När fotografierna högst upp blivit befriade från damm och böckerna fått sig en omgång med dammsugaren var det lådornas tur och där hittade jag lite av varje smått och gott, bland annat ett fodral med en massa plastkort. Förr hade jag dem i plånboken, men man behöver ju inte ha dem med sig, utan det räcker med id/körkort, så därför har de legat och skräpat i skrivbordslådan i stället.

Bland alla andra kort hittade jag ett telefonkort. Jag undrar hur gammalt det är? Det ingick i en serie på tre stycken med motiv av kända svenska konstnärer, så står det på baksidan och det här är Kål-Margit av Anders Zorn. Minns du när man köpte såna här telefonkort och använde dem eller kreditkort i telefonautomaterna?

Jag kollade hur länge automaterna fanns kvar och 2015 tog Telia den sista ur drift, vilket förvånade mig lite, för jag trodde att de försvann mycket tidigare. Utvecklingen har gått framåt med sån fart, så när man tänker på telefonkiosker och telefonautomater känns det som rena stenåldern. Tilläggas kan att myntautomaterna, som ersattes av kortautomater, försvann någon gång på 1990-talet.

Trevlig fredag!

Tillfällig permanent långtidslösning

12 kommentarer

I dag har vi haft en riktigt skönt novemberväder med en aning av sol och 8-9 plusgrader. När jag morgonpysslat färdigt samlade jag ihop skräp som skulle på återvinningen, för även om vi har ett bra soprum här på Odvalds blir det mycket man måste åka iväg med. Sen hade jag tänkt mig att städa badrummet när jag kom hem igen, men det blev något helt annat.

När jag satt i bilen på väg dit ut var det något som skavde på insidan av kinden och när tungan gled runt i munnen upptäckte jag att en bit av tanden längst bak ramlat bort. Inte nu igen! Jag fortsatte ut på Återvinningsstationen och körde runt och försökte få var sak på rätt plats och sedan fortsatte jag till Konsum, för när jag städade skåpen igår såg jag att det fattades en hel del.

Men det där med tanden gnagde, så innan jag gick in i affären ringde jag till tandläkaren och de kunde ordna en tid redan kl 13 i dag. Så passande och bra en sån här dag när väglaget var perfekt, så det är klart att jag tackade ja till det. Det var bara att gå in och handla och sedan köra hem med handeln, plocka undan den, borsta tänderna en extra gång och så iväg till Visby.

En fin amaryllis köpte jag på Konsum

Det var inte lätt för Eva att komma åt den där tanduschlingen och jag gapade så jag trodde munnen skulle spricka, för att hon skulle komma åt. Nu är det bara att hoppas att den där tillfälliga permanenta långtidslösningen håller. Det finna inga garantier för det, men skulle den spricka igen hittar de säkert en annan lösning, fast då lär jag inte slippa så lindringt undan som i dag. 500:- tog Eva och då höll hon på bra mycket längre än Jonas gjorde förra gången.

Jag hade lite funderingar på att ta en vända till Östercentrum och gå på Siesta och äta en räkmacka när jag var färdig. Jag hade ju inte hunnit äta någon lunch innan jag åkte, så jag började bli hungrig, men jag åkte hem i stället. Så det var verkligen ett snabbt Visbybesök.

Ha en fin fortsättning på torsdagen!

Ledig onsdag

18 kommentarer

Den här onsdagen är en dag när jag inte haft någonting inplanerat. Ganska skönt faktiskt! Egentligen skulle det varit ett styrelsemöte i kväll, men det är uppskjutet tills i morgon. Jag känner att jag borde varit lite flitig i dag och börjat julstäda och hade vissa funderingar på köksskåpen, men lyckades skjuta de tankarna åt sidan. Jag skyller på min högerarm som stört mig i natt. Jag var faktiskt uppe vid 3-tiden och tog en Alvedon, för då hade jag värk. Kan det vara något på Kupan? Jag tycker att jag har försökt hålla mig från datorn och inte suttit där i onödan och lagt patiense, som jag annars har brukat avsluta kvällarna med.

I dag har det varit skapligt väder även om det blåst som vanligt och det har varit ganska varmt, hela 8° har vi haft. Även om jag lyckades slingra mig i från julstädningen tog jag i alla fall hand om en liten strykhög och sen tog jag en biltur och åkte och handlade. Efter lunch blev det en promenad. Nog är det novembergrått alltid och det är svårt att hitta något vackert i naturen nu.

Igår var jag på Kupan på eftermiddagen precis som vanligt på tisdagarna och blogglusten var det inte mycket med när jag väl kom hem och hamnade framför tv:n. Jag brukar inte ta bilen när jag ska dit, men igår gjorde jag det och det var tur, för när jag skulle hem regnade det igen. Vi hade rätt många kunder och nu går julsaker, juldukar och adventsstakar som smör i solsken.

Trevlig fortsättning på onsdagen!

Nu är det dags

20 kommentarer

I dag har det varit riktigt novembergrått och på förmiddagen hängde regnet i luften, men det är alldeles stilla. Ingen blåst! Det känns nästan onaturligt. Jag tog mig en promenad på förmiddagen och den blev lite längre än jag tänkt. Jag gick in på Konsum och handlade lite och på hemvägen kände jag att jag började frysa om händerna och började leta efter handskarna. De var borta! Det var bara att vända och gå tillbaka och till min glädje hade Eva i kassan tagit hand om dem. Det man inte har i huvudet får man ha i benen.

Nu är det dags för året influensaspruta och den vågar jag inte avstå ifrån. Jag har tagit den vartenda år sedan starten och sluppit bli sjuk. Äldre man blir, svårare är det att återhämta sig efter en riktigt influensa, så nu är det viktigare än någonsin.

Man kan ju
faktiskt också se det som att man visar hänsyn mot sin omgivning genom att ta sprutan. Ju fler som vaccinerar sig, ju mindre blir risken att bli smittad. Efter lunch kollade jag upp öppettider och Unicare i Klintehamn hade öppet hus i dag, så då gick jag dit. Det var mycket folk i väntrummet, men det gick kvickt och en väldigt trevlig sjuksköterska tog hand om mig.

-Gå nu hem och ta det lite lugnt i dag så att vaccinet får verka i lugn och ro, sa hon.

Det har jag aldrig hört förut, att man ska vila efter influensasprutan, men det är klart att jag lyder henne. Jag är så gärna lite lat och ska sanningen fram hade jag ändå inte tänkt göra något särskilt i eftermiddag.

En liten bloggvandring är alldeles lagom motion!

3 Nåvembar…

20 kommentarer

…är det enligt allnakku sleiars dag.

Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom.

Jag har druckit hemgjord slånbärslikör och det är jättegott, men jag har aldrig provat att göra det själv, trots att det finns gott om slån överallt.

Solen skiner så fint den här ”nåvembardagen” och det passar mig bra, för jag ska ta en tur till Visby. En tröja ska lämnas tillbaka till Lindex och så ska jag göra ett besök på Hansahälsan för att kolla min hörsel. Jag tycker att jag börjar höra dåligt och till hörcentralen i Visby är det 11-12 månaders kö, så om läkaren på vårdcentralen tycker att det finns fog för en remiss dit, vill jag vara ute i god tid. En sak kan man ju vara säker på, det blir inte bättre. Jag har ju tinnitus också och det gör inte hörseln bättre precis.

Det är lite pinsamt
när man ideligen måste säga: ”Va! Förlåt vad sa du? Ursäkta jag hörde inte!” För att inte tala om när man sitter på möten och inte hör vad folk säger. Ska man dessutom skriva ett protokoll sedan kan det bli rena gissningsleken.

Jag kollade hörseln på lasarettet 1988 när jag jobbade på Gotlandsflis. Hela personalstyrkan var på undersökning och inte bara karlarna som jobbade ute i produktionen utan vi på kontoret också. Då konstaterades att jag hade en lätt hörselnedsättning när det gällde dova ljud. Kan det vara därför jag har svårt att höra när folk sitter och mumlar i skägget? Det ska bli spännande att se vad dagens test utvisar!

Förfallet fortskrider!

Träningsvärk

20 kommentarer

Jag har haft lite ont i höger arm då och då och i tisdags var det riktigt besvärligt. Inte värre än att jag kunde jobba på Kupan, men jag kände av armen så fort jag skulle lyfta någonting. Det onda satt mest i axeln, men även nere i armen. Jag har ju märkt att med stigande ålder får man träningsvärk så fort man gör något extra, men det tycker jag inte att jag har gjort.

När jag kom hem från Kupan satte jag mig vid datorn ett tag och sen skulle jag se tv. Jag var lite trött i ryggen, så jag la mig i soffan som jag brukar göra. Det är så skönt att ligga där, speciellt när man ser på någon av reklamkanalerna. Då blundar jag och småslumrar under reklaminslagen och sen gäller det bara att vakna i tid. När jag låg där kände jag av armen, men vred och vände på mig lite och så gick det bra igen. När jag sen skulle ta mig upp ur soffan och stänga av tv:n och släcka för att gå och lägga mig var armen totalt utslagen. Jag höll på att inte kunna få av mig kläderna och fick använda vänsterhanden när jag borstade tänderna, för jag kunde inte lyfta den högra.

Jag har intagit ryggläge!

Jag tänkte faktiskt ta en Alvedon, men gjorde det inte och när jag väl kom i säng kändes det rätt bra, även om jag kände av armen så fort jag skulle vända mig i sängen. På morgonen kändes den rätt skaplig och jag hade inga större problem med den. Gårdagen var ju fin och jag var på kyrkogårdarna, grävde i rabatterna här hemma och räfsade och det gick bra.

Igår kväll vågade jag för säkerhets skull inte lägga mig i soffan, utan satt rakt upp och ner i fåtöljen, även om jag längtade efter att inta ryggläge, så jag kom nog ovanligt tidigt i säng. Jag somnade och sov som en stock tills mobilen väckte mig och i dag har armen uppfört sig helt perfekt och jag har inte känt av den alls. Nog är det konstigt!

Kan man verkligen få träningsvärk av att ligga i en soffa?