…om sig och kring sig om man ska få något i sig och på sig.
Så lyder dagens ordspråk och det passar ju alldeles utmärkt idag med tanke på att jag varit på Kupan i Hemse och jobbat. Där kan man verkligen göra fynd om man vill få tag i något billigt och bra att ta på sig.
Jag kom sent! Alldeles för sent, för naturligtvis skulle det vara något krångel som gjorde att jag fick sitta och vänta i en halvtimme, för att få lämna det där blodprovet. Annars brukar det inte vara någon väntetid alls och jag satt nästan och surnade till, men jag blev glad igen när det var Sonja som skulle ta provet. Det finns ingen som gör det så bra och smärtfritt som hon.
Nu var ju förseningen ingenting som jag rådde över och jag blev väl mottagen när jag äntligen var på plats i Hemse. Kaffe och macka satt bra innan det var dags för dagens arbete. Jag slapp kassan och stod ute i sorteringsrummet och strök på förmiddagen och sorterade kläder och andra grejor på eftermiddagen.
När arbetspasset var slut var jag på Lantmännen och tankade bilen och sedan åkte jag hem till Stenstugu och pratade med Eva en stund och innan jag for hem till Odvalds fortsatte jag till kyrkogården där jag hade ett litet snack med Åke.
Det blev mycket hem här, men Stenstugu och Odvalds är hem båda två. Är jag på Stenstugu åker jag hem till Odvalds, är jag på Odvalds åker jag hem till Stenstugu.
I kväll är det ESC igen på SVT1 och på TV4 är det ishockey, det är tur att TNT ännu kör Cityakuten.
Ha en trevlig torsdagskväll!
Lådan är fylld med jord, penséerna jag köpte i lördags är planterade och Eva håller på att ge dem en skvätt vatten. Det var gott att få hjälp och det passade ju bra att det blev gjort just på Åkedagen! Nu ser det bra ut inför morgondagens sångkonsert från kyrktrappan.





Det visade sig vara en trevlig app som man kan ladda ner till mobilen. 

Var jag hamnade medan optikern bytte glasen framgår nog av bilden. Lite tröst måste man ju ha i bedrövligheterna. 
Förra året den här tiden hittade jag den här växten på en ödetomt här i Vallekvior. Jag gick förbi där för några dagar sedan och då tittade jag efter blomman som heter Gotländsk Nunneört, men den syntes inte till. Igår fick jag se att det kommit upp massor av dem bland alla bruna löv och vissnande krokusar. Nog är det ett naturens under.
Tänk att man skulle bli en sån pillerkärring! Fast jag inser att det kunde vara betydligt värre.




