Bläddrar bland inlägg i Humor

Vilse på Säve

20 kommentarer

Igår åkte jag in till Visby på eftermiddagen och hälsade på hos Krister och Thomas. Det är länge sedan jag var där och jag var nyfiken på det nya badrummet som de håller på att bygga och på trädgården. Vi drack kaffe med en god äppelkaka till och satt och pratade.

Sedan skulle jag till Wisbygymnasiet och se en film ”BIANCA COME IL LATTE, ROSSA COME IL SANGUE” ”vit som mjölk röd som blod” för att tillsammans med andra italienvänner runt om i landet fira ”La settimana della lingua italiana nel mondo”. När jag gav mig iväg vid halvfyra-tiden hade jag ännu inte bestämt mig för om jag skulle gå på filmvisningen, eller om jag skulle åka hem.

-Jag bestämmer mig när jag kommer till avtagsvägen till gymnasiet. Antingen svänger jag höger, eller också fortsätter jag rakt fram, sa jag till Krister. Jag gillar ju inte att köra i mörker, speciellt när det regnar och visste ju att när det var dags för hemfärd skulle det vara mörkt och det blev senare än jag beräknat.

Solen sken och vädret var ännu fint, så jag svängde höger och sedan in på den stora parkeringen där det bara stod en 10-15 bilar, så jag hade lite svårt att bestämma mig för vart jag skulle ställa den lille Golfen. Jag körde rätt långt fram i en rad där den fick stå i ensamt majestät.

Vart skulle jag nu ta vägen? Det är cirka trettio år sedan jag var där senast och allt är om/till- och nybyggt, men jag visste att vi skulle vara i Steffenhuset, så det tittade jag efter. Då kom det en dam på cykel och hon visste var det låg och hon skulle också med på filmvisningen, så vi följdes åt. Vi gick in, men kom bara in i en tambur, sedan var det låst, men där fanns en trappa upp och den tog vi. Vi kom upp i en tom korridor och gick där och tittade och vi hittade hörsalen, men den var låst. Vi fortsatte fram mot biblioteket och där mötte vi en dam, som inte visste någonting alls om någon filmvisning.

-Var kom ni in? frågade hon.

-På södergaveln, sa mitt sällskap, som tydligen hade koll på väderstrecken.

-Ni måste ner igen, men ni kan gå ner här, sa hon och pekade på en trappa, så där gick vi ner och kom ut igen.

Längre bort, vid ett annat hus öppnades en dörr och det kom ut någon som stod och tittade sig omkring, så då gick vi dit. Det var en man från föreningen. Man hade ändra lokal från Steffenhuset till Hansahuset, för när de skulle gå in i Steffenhuset hade larmet gått. Inte undra på att vi inte hittade dem. Puh, vi var äntligen på plats!

Två ungdomar från gymnasiet presenterade filmen och sedan började den. Den var ganska bra, man jag förstod inte så mycket av italienskan, så det var tur att det fanns engelsk text också. När filmen var slut fick vi cider och snacks och så pratade vi om vad vi tyckt om filmen. Det hela drog ut lite på tiden, men när klockan var sju började vi avsluta och jag var ganska snabbt iväg.

När jag kom ut ur salen kändes det som om jag ville gå till vänster, men en man som gick före mig tog till höger, så jag tog rygg på honom – och kom ut på ett ställe där jag aldrig varit förut. Det var mörkt och det blåste, men som tur var var det uppehållsväder, för parkeringen var borta. Var är parkeringen?

Det stod rader med bilar här och det stod rader med bilar där, men jag såg ingen stor parkering. Jag gick och gick och precis som när man går vilse kom jag tillbaka till utgångsläget igen. Nu får jag ringa efter Krister! Neeej, då blir jag utskrattad! Och diskussionen om demens och alzheimer skulle ta fart.

Jag tänkte till lite! Jag hade ju ingen karta och kompass, men jag hörde ju trafiken från Allégatan, så jag tog en gata som gick åt det hållet och kom ut på den. Ska jag gå till höger eller vänster för att hitta rätt avtagsväg där parkeringen är? Jag tog till vänster, men insåg ganska snabbt att det var fel och vände och bara några hundra meter längre fram stod skylten – Wisbygymnasiet – och där var parkeringen. Parkeringen, som var tom när jag kom dit var nu smockfull av bilar. Var kunde Golfen befinna sig? Jag har ju inget sån där fiffigt lås, så att man kan öppna på avstånd, så det var bara att leta. Jag gick rad upp och rad ner en gång och en gång till, men ingen Golf. Tredje gången fick jag dock se den!

-Det var hemskt vad det var besvärligt att hitta dig, sa jag till den och gav den en spark innan jag låste upp och satte mig vid ratten och körde hem.

Jag som tycker att jag har bra lokalsinne!

Vad tänker katten?

20 kommentarer

Solen skiner och även om det blåser så ser det riktigt skönt ut. Jag ska ta en tur till Visby i eftermiddag, för osteoporosföreningen har årsmöte och information om nya mediciner och det låter intressant.

Jag satt och lyssnade på Gotlandsradion i morse, men bara med ett halvt öra, så jag missade namnet på en person som de intervjuade, men det handlade om att han skrivit en bok om katter och jag tror att titeln var Vad tänker katten? och nu var han på gång med en bok om hundar. Jag skulle kanske kunna bidra med lite inspiration:


HUNDENS DAGBOK:

07.00 – Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!

08.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

09.00 – Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!

12.00 – Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!

14.00 – Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!

15.00 – Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!

16.00 – Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!

17.00 – Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!

18.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!

20.00 – Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!

22.00 – Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!


KATTENS DAGBOK:

783:e dagen i fångenskap…

Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.

Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.

I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj.

Kom ihåg: lägg en på deras säng.

Fångade en mus som jag bet huvudet av.
Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.

Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ”allergi”. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.

Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.

Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.

Men jag kan vänta.

Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias….

Hunden och kattens dagbok är ett fynd från mailboxen, men tyvärr har jag slarvat och inte antecknat vem som sänt det till mig.

Trevlig torsdag!

Sex köttbullar räcker inte…

26 kommentarer

…till nio personer. Det begriper ju vem som helst, men jag fattar inte att det bara blev sex köttbullar av två paket köttfärs. Jag funderade på att åka till Konsum och köpa en förpackning färdiga köttbullar, men satte igång med efterrätten i stället. Jag skulle göra en skål med jordgubbar och sockerkaka, men det var snålt med jordgubbar också och ännu sämre med sockerkaka. Någon hade skurit bort stora bitar av den, så jag tog fram några vanliga bullar och smulade sönder dem och blandade i skålen, men det såg inte speciellt gott ut…. Sen vaknade jag som tur var!

På förmiddagen fredagsstädade jag och när jag var klar gav jag mig iväg ut på en promenad. Det var några protokoll som skulle levereras till datorlösa styrelsemedlemmar och så ville jag titta in på en fotoutställning. Det är Folkans fotolinje som varit och fotograferat i Klintehamn och visade sina bilder idag. Döm om min förvåning när jag fick se mig själv på en stor bild från Kupan. Det hade jag ingen aning om!

Visserligen har det varit soligt och fint idag, men ganska kallt och blåsigt, så den där hängmattan verkar lite malplacerad nu.

I köksfönstret har den första amaryllisstänglen slagit ut. Klockorna är inte så stora, men vackra ändå.

Nu ska jag sätta igång och skriva julkort. Jag köpte en bunt på Kupan igår. Det var inte secondhandkort utan alldeles nya fräscha och fina. :wink: Jag såg i tidningen att ca 50 000 julkort aldrig kommer fram och då räknar man bara de som ligger i kuvert. Orsaken till att de inte kommit fram till adressaten kan bero på felaktig adress eller att man glömt sätta på ett frimärke. Om det bara skulle bero på felaktig adress så har alltså svenska folket lagt ut 325 000:- på frimärken till julkort som inte posten lyckats leverera. Sen tillkommer ju en massa vanliga julkort (utan kuvert). Det är stora värden som går tillspillo! Det gäller alltså att vara noga med att adressen blir rätt. Jag får väl ta och dubbelkolla med Hitta.se så att det blir rätt.

Ha en trevlig helg med Luciasånger, lussekatter och pepparkakor!

Rödlistade arter

35 kommentarer

Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet rapporterar att både björnen och staren finns med på den senaste rödlistan över arter som minskar. Sälarten vikare och jordugglan däremot går mot bättre tider. Det kan man läsa på helagotland.se, där man också kan se att även hussvalan och gulsparven tråkigt nog minskar i antal.  Speciellt saknar jag stararna som man inte alls ser så ofta nu som tidigare.

Hur det är med den rödnäbbade ankan skriver de dock ingenting om och inte heller finns det någon information om flamingon.

Någon rödnäbbad anka har jag inte upptäckt ännu i vår, men den kanske kommer senare, när badsäsongen börjar. Det är  dock glädjande att konstatera, att det finns åtminstone två olika arter av flamingo i Klintehamn, den ena mer rosa än den andra. Det kunde jag konstatera när jag tog mig en promenad nu på förmiddagen. En promenad som inte blev riktigt så lång som jag tänkt mig. Det började regna, så jag fick snabba mig på hem igen!

Trevlig måndag!

April, april….

16 kommentarer

Äntligen är mars passerad och vi går in i gräsmånaden april och den börjar bra, för det är en solig och fin dag och gräset är verkligen grönt och fint, men det finns en hel del moln som lurar på himlen och april är ju inte att lita på vädermässigt. I min 10-årskalender från 1983 kan man läsa följande:

April
Nu börjar man vänta på värmen
och ingen patiens går ut dom här dagarna
och strumporna vill aldrig torka.
De smärtsamma världshändelserna plågar en om natten
och mitt på dagen blir det hagel.

/Vem det är som tänkt de tankar framgår inte.

Första april och dags för att leta aprilskämt. I Gotlands Allehanda har det dykt upp en nyhet som berör alla gotlänningar. I rätttvisans namn ska det nu placeras ut parkeringsautomater över hela ön, det meddelar Tomas A Krutapering på teknikförvaltningen.

-Varför ska människor på landet få parkera hur som helst, när man inte får göra det i Visby, säger han.

Redan till sommaren kommer Stenkyrka, Katthammarsvik och Stånga att få parkeringsautomater och på sikt ska varje socken på ön få en sådan.

April, april…..

Det blir ingen ny regiondirektör, det kan man läsa på helagotland.se. Konsultfirman, som fått uppdraget att rekrytera en ny person till den posten, anser att de 127 000 i månaden som betalades ut till den förre regiondirektören kan användas på bättre sätt. Man anser att det är bättre att låta förvaltningscheferna ta större ansvar och se till att personalen trivs och kan göra ett bra jobb.

Konsultfirman skriver att man exempelvis skulle kunna köpa blommor och saft för en del av pengarna för att höja trivseln, och att man skulle kunna införa en ”pysselfredag” en gång i månaden.

– I en platt organisation är de viktigt att alla kan arbeta mot samma mål. Vi jobbar mycket med papiermaché och flirtkulor, och det är ett bra sätt för personalen att öva samarbete. Man får mycket pysselmaterial för 127 000 i månaden.

April, april….

Ett gott skratt…

12 kommentarer

…förlänger livet, sägs det och ett gott skratt fick jag verkligen i kväll när jag kollade mailen. Bland skräpposten fanns det här meddelandet:

Jag undrar om de använder sig av Google Translation?
Nej, jag klickade inte på länken för att uppdatera min porta!

Godnatt!

Efter en mulen morgon börjar solen ny bryta genom molnen och det ser ut att bli en ganska fin dag. Jag vaknade väldigt tidigt idag och eftersom det inte var bekvämt i sängen gick jag upp redan vid halvsjutiden, så jag har haft en lång och skön morgon vid köksbordet med min tidning och kaffekoppen.

Det har dykt upp några uppseendeväckande nyheter i Gotlands Allehanda och på Radio Gotland idag och de är av stor betydelse för alla turister som tänker sig hit till ön i sommar och kanske främst för de som ska besöka Almedalsveckan, så det vill jag givetvis tipsa om här i bloggen.

Almedalsveckan blir nämligen inte alls i Almedalen i år, utan kommer att flyttas till Slite. Orsaken är att det blivit för trångt i Visby och att man ser regionalpolitiska fördelar med en flytt. Från och med 2015 kommer veckan också att byta namn, eventuellt till Heidelbergveckan, eftersom man hoppas på sponsorpengar från Slite Cements ägare Heidelberg Cement.

Slite ligger på Gotlands östra sida, ca tre mil norr om Visby och för att underlätta för besökarna kommer man att ordna med gratisbussar som ska gå i skytteltrafik dygnet runt. Det blir säkert jättebra!

Parkeringseländet i Visby har jag skrivit om flera gånger. Sedan man skaffat parkeringsautomater har det varit ett ständigt ändrande på avgifterna. Ibland ska man betala och ibland inte. Ibland gäller parkeringskorten, ibland gäller de inte. Folk står och plockar pengar i de där automaterna helt i onödan vintertid då det inte kostar någonting och stolparna med skyltar, som ska visa vad som gäller, sträcker sig långt upp mot himlen.

Nu har Tommy Gardell, ordförande i Tekniska nämnden, tagit ett radikalt grepp i saken och bestämt, att man från och med i sommar när Almedalsveckan börjar, själv får avgöra hur mycket man ska betala. Han hoppas att folk blir så glada över att hitta en parkeringsplats, att man är villig att lägga en bra slant i automaterna. Själv skulle han kunna tänka sig att betala en femtiolapp. Slår det här väl ut kommer han att införa systemet i Slite, Klintehamn och Hemse också. Vi får väl se hur länge han står fast vid det här beslutet? Han brukar ändra sig titt som tätt.

Har du blivit lurad ännu idag? Det är ju den 1 april och då ska det ju luras. Jag tror att jag har klarat mig hitintills i alla fall. :wink:

Ha en riktigt trevlig tisdag!

April, april…2.4.2014

Andre teidar

8 kommentarer

Nu är det dags att boka in sig för Bottarveteaterns pjäs sommaren 2013, som heter Andre Teidar och idag har jag ringt och beställt biljetter, för det brukar vara trevliga föreställningar och det är så vackert vid Bottarve. Om pjäsen kan man läsa att:

..i tre akter med rejäla tidshopp mellan får vi titta in i en gotländsk socken och se hur saker och ting förändras. Samtidigt ser vi att en del ting överlever.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

I natt kom det cirka 12 mm regn i min regnmätare och det var åska och dunder på sina håll på ön. Jag hörde dock ingenting av åskan här, men jag är ju lite lomhörd, speciellt när det gäller dova ljud.

Strömavbrott har det också varit både här och där på ön och ganska långvariga på en del ställen. Avbrottet här vid Odvalds var dock väldigt kortvarigt, jag tror inte att det varade mer än någon minut.

Det var skönt med ett uppfriskande regn som sköljt bort en massa frömjöl och damm. Jag passade på att städa av på uteplatsen på eftermiddagen och det var inte måttligt så mycket pollen det fanns där överallt.

Annars har dagen förflutit med småpysslande, en vända till Konsum för att köpa frimärken (jag måste ju få iväg GA-krysset :wink: ), gräsklippning av plättarna och ändring av en klänning är väl det enda vettiga jag uträttat. Annars har det varit solning och läsning på programmet.

Dagens ordspråk:

Den är sannolikt att något osannolikt kommer att inträffa

…är lite konstigt tycker jag, men så kom jag att tänka på Tages Danielsson monolog om sannolikhet.

Trevlig måndagskväll!

När bilen ändå går….

26 kommentarer

…sa min svärmor. Skulle vi åka någonstans ville hon alltid åka med, eftersom hon såg det som en ren besparingsåtgärd. När bilen ändå skulle gå kunde det ju lika gärna var en person till i den. Och visst hade hon rätt i det på sätt och vis. Åke ärvde det där tankesättet och tyckte alltid att det var rent resursslöseri om han inte fick åka med, när bilen ändå skulle gå.

Jag åkte upp till Eva ett tag efter lunch. Hon höll på och jobbade i trädgården, krattade fjolårslöv och klippte bort förra årets blomstänglar. Jag fick en kul annons av henne: Vilken härlig meny! På lördagen serverade man bland annat lax och laxen får man på tallrik. Kan det vara något unikt? Hur serverar man den annars?

På söndagen kunde den som var väldigt sugen på citron nog få sitt lystmäte. Man kan ju fundera lite på hur den där citronen är tillagad, den är ju uppenbarligen huvudnumret.

När bilen ändå var ute och gick :wink: passade jag på att svängde förbi Suderviljan och köpte ett gäng penséer. Sedan jag lastat av hemma och bestämt mig för vilka jag skulle ha vart, tog jag med mig en påse jord och en kasse med blommor och åkte upp till Klinte kyrkgård och planterade i lådan på mammas och pappas grav, så nu är det vårfint där. Det är en sån där modern och fin självvattnade låda, så den är väldigt lättskött.

Det ser ju ut som om det ska fortsätta att vara skapligt vårväder, så snart kan man nog plantera på gravarna i Fröjel också.

Ha en skön onsdagskväll!

Matskutes dag

26 kommentarer

En regnig måndag är det idag, men det ska bli bättre lite längre fram på dagen. Det är märkligt att det måste skvätta lite varenda dag. :(

Jag har planterat om mina orkidéer nu på förmiddagen, så får vi se om de vill piggna till lite. Det är väl kanske inte riktigt rätt tid att göra det, men det kan väl i alla fall inte skada. Fyra stycken har jag som står och vilar sig i mitt sovrumsfönster.

Sovrum förresten! Ännu har jag inte fått någon ny säng, men den är beställd och nu påstår man att den ska komma den här veckan. Det är länge sedan jag gjorde beställningen, så jag börjar nästan bli lite otålig. Jag har köpt samma sorts säng som jag låg i när jag bodde hos Carina och Bosse, för den var väldigt skön.

Du blir kanske trött på alla konstiga gutamålsord, men kring dagens ord matskute har jag en ganska rolig historia att berätta. Nu kanske jag har berättat den tidigare? Jag har svårt att komma ihåg vad jag har skrivit om och inte. :wink:

Matskute definierar i alla fall allnakku på följande sätt:

Matskute betyder numera matsäcken eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en extra portion när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, så är ett matskut färdigt.

När vi var nygifta Åke och jag, fick jag en del saker med mig hemifrån, bland annat några stycken gula emaljerade burkar. Jag har ännu några kvar och en av dem kan du se till vänster på bilden, tagen idag från mitt frysskåp.

Åke jobbade extra som stuveriarbetare i hamnarna på Gotland och naturligtvis skulle han ha matsäck med sig. Innan jag och mina gula emaljerade burkar kom till Stenstugu använde han en mattermos, men när matbodarna i hamnarna installerade värmeskåp började vi lägga hans lunchmat i en sån där burk i stället.

En dag, när han var iväg och jobbade, skulle jag baka bullar. I kylskåpet hade jag en sån där gul emaljerad burk med ister och tänkte att jag skulle dryga ut matfettet med en klick, men när jag tog fram istret, fick jag till min fasa se, att i burken fanns det inte alls något ister, utan där låg Åkes lunch.

Det var bara att ringa till Stuveriet och be dem meddela honom att han skulle ta ut sin matlåda ur värmeskåpet, för att den inte alls innehöll det den skulle. Smält ister luktar dessutom ganska illa och vad skulle jobbarkompisarna tänka, när han tog fram sin matskute och lyfte på locket. Som tur var hade han smörgåsar med sig också, så han fick klara sig på dem tills han kom hem.

Sen gick jag och köpte en vanlig matlåda till honom. :wink:

Dagens ordspråk :

Göm när du har, så har du när du behöver.