Bläddrar bland inlägg i Böcker

Härlig förmiddag

14 kommentarer

Det har varit strålande solsken hela dagen och i förmiddags lyxade jag till det riktigt och satt ute och läste. Jag tycker faktiskt att det är riktigt lyxigt att mitt på en vardag bara kunna sätta sig ner och läsa.

Jag har alltid läst och när jag var barn och ungdom var biblioteket ett ställe som vi ofta besökte och jag lämnade tidigt barn och ungdomsböckerna och gick över till vuxenlitteraturen.

När jag gifte mig med Åke och flyttade upp till Stenstugu och hans familj fortsatte jag att läsa, men det var inte lika självklart att bara ta en bok och sätta sig ner. Nej jag smög upp på rummet och satt på sängkanten och läste och snabbt som attan gömde jag undan boken om någon kom.

Jag tror egentligen inte att det var någon i familjen som irriterade sig på att jag satt och läste, men mitt dåliga samvete över att jag inte var igång och jobbade, när alla andra höll på med en massa saker, fick mig att känna att det var fel.

Hur som helst, jag tycker om även den här boken trots att det inte händer så mycket och egentligen bara beskriver ungdomars besvärliga kamp för att hitta sin personlighet och försöka utröna vilka de är. Jag hade en riktigt härlig förmiddag!

Eftermiddagen har det inte heller varit något fel på och vi hade många trevliga kunder på Kupan som både handlade och fikade. Nu får vi se om kvällen också blir bra, för om en halvtimme ska vi ha ett styrelsemöte i bostadsrättsföreningen. Årsstämman närmar sig!

Trevlig kväll!

Primavera – Lördagen

14 kommentarer

I strålande solsken körde jag till Visby och parkerade nere på hamnen och sen gick jag direkt till Almedalsbiblioteket, där Eva stod och delade ut broschyrer och information till besökarna.

Nu har de tryckt upp jättefina medlemskort till de ca 130 medlemmarna i föreningen och när jag hämtat ut mitt kort gick jag till hörsalen där man skulle prata om Elena Ferrante och hennes böcker.

Johanna Hedenberg, översättare och Margareta Johansson, gymnasielärare

När jag kom höll Virginia Piombo, direktör för Italienska kulturinstitutet i Stockholm på och pratade om institutets verksamhet, men sedan tog Johanna och Margareta vid och berättade om Elena Ferrante och hennes böcker. Johanna Hedenberg sitter för övrigt på Översättar- och författarcentrum i Visby och översätter den fjärde boken nu. Den heter Una bambina perduta, på svenska kommer den att få titeln Det förlorde barnet.

Det var mycket folk som strosade runt i Almedalen. Solen sken, men det var lite kyligt

Jag gick innan föredraget var slut, för jag hade bestämt mig för att gå och se en italiensk film på Folkets Bio. Det var Fula, Skitiga och Elaka, en film av Ettore Scola och nog var de precis just det; fula, skitiga och elaka. Filmen utspelade sig i en kåkstad utanför någon storstad, ovisst vilken, och var en riktig burlesk. Först tänkte jag nästan gå, men jag blev kvar och hade faktiskt ett par trevliga timmar i fulingarna sällskap.

Commedia del’ arte

När filmen var slut gick jag tillbaka till biblioteket där höll ett teatersällskap, Teater Wåga från Kulturskolan, redan på med sin föreställning, så jag fick bara se slutet.

Claudio vid flygeln

Smakprover

Under tiden som Claudio underhöll fick de som så önskade prova på olivolja och andra godsaker från Apulien och jag, som inte hunnit få i mig något eftermiddagskaffe, lät mig väl smaka.

Nu började det mörkna och jag körde hem till Klinte igen och väl hemma hamnade jag givetvis i tv-soffan och det blev en lång kväll, för inte nog med Melodifestivalen och Hotel Halcyon, sen började den underbara filmen Untoutchable, så det blev verkligen senafte.

Trots den sena kvällen kom jag upp i skaplig tid i dag, för det var en solig och fin morgon och efter frukosten gick jag ut på en promenad. Det blåste lite snålt, inte såg jag några blåsippor och inte hörde jag några lärkor, men det var trots allt skönt att röra på sig lite.

I eftermiddag blir det en tur till Visby igen, för visst vill jag var med på Gran Finale. Först hade jag tänkt strunta i det, men Claudio och Alessia ska åka in, så då åker jag med dem. Det ska bli roligt att få se de där pizzicadanserna.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Torsdagen i Neapel

12 kommentarer

Det är mulet och regnigt väder i dag, men just nu är det uppehållsväder och det ser ut att kunna klarna upp. Jag ska åka och handla om en stund, för i morgon ska vi koka kroppkakor på Stenstugu och då ska jag bidra med fyllningen. Redig husmanskost blir det alltså den här helgen och jag har just varit och tagit ut en kålpuddning ur ugnen. Den ska jag ha till lunch och det som inte går åt i dag hamnar i lagom porionstbitar i frysen. Det är bra att ha som reserv när lusten att laga mat tryter.

Igår blev det ingen bloggning, för jag tillbringade större delen av dagen i Neapel. Ja, inte fysiskt förstås men mentalt, för efter förmiddagspysslet satte jag mig och läste om Elena och Lily och deras vänskap, som Elena Ferrante beskriver så målande i boken Min fantastiska väninna.

Det är så roligt att se på den här kartbilden (den är klickbar), för i Neapel (Napoli) har jag varit tre gånger och på Capri och Pompei också. Det har i och för sig bara varit kortare utflykter, men den senaste gången jag var i det här området var när vi firade min 60-årsdag tillsammans med barn och barnbarn i Sorrento.

Där satt jag alltså i fåtöljen igår och lät mig trollbindas av allt som hände mellan flickorna och deras kamrater i Neapel och fick även följa med på en tur till Ischia där Elena tillbringade några sommarveckor som barnflicka. Beskrivningen av hennes osäkerhet och vånda över att inte vara tillräckligt vacker, populär bland de andra ungdomarna och duktig i skolan, känner nog alla som minns sin tonårstid igen.

Vid tvåtiden kom min ”vice” från SPF hit och vi gick igenom vad jag håller på med och hur bokföring och annat fungerar. Det känns bra att ha en ersättare som är lite informerad och kan ta vid om jag vill åka bort eller (Gud förbjude!) skulle bli sjuk och inte kunna fortsätta som kassör.

När vi var klara med genomgången och fått oss en kopp kaffe åkte hon hem och då fortsatte jag att läsa och missade både Antikrundan och vad det nu var som surrade på TV:n. En del böcker kan man ”slarvläsa”, men det gick inte med den här. Det fick ta den tid det gjorde! Nu är den i alla fall utläst och jag kan lämna den vidare till Eva.

Fortsättningen Hennes nya namn, som väl syftar på att Lily på de sista sidorna i Min fantastiska väninna gifter sig, är det ingen brådska med, den ska jag njuta av när solen och värmen tillåter att man kan sitta ute och läsa.

Trevlig fredag!

Postcrossing

22 kommentarer

Det är mulet och grått i dag, det såg jag redan tidigt i morse när jag var uppe en vända, så jag la mig och sussade ett tag till, så jag kom med andra ord sent upp, men det kan man väl unna sig någon gång då och då. Sen blev jag sittande vid köksbordet med det sista av GA-kryssen och när jag var klar med dem var det nästan dags för lunch, men först satte jag på datorn, för det var en sak jag skulle göra.

För ett tag sedan läste jag hos Carita om Postcrossing och det lät väldigt spännande, så i dag har jag registrerat mig och väntar på det första vykortet, eller om jag först kommer att få en adress att sända ett vykort till? Jag vet inte riktigt hur det här fungerar, men det lär jag väl komma på med tiden. Titeln på Caritas inlägg är Postcrossing förenar världen och kanske är det så. Det här med postcrossing är tydligen ingenting som är nytt, utan det har förekommit i flera år, men det är inte så många i Sverige som anslutit sig. På deras hemsida kan man läsa att vi är 1.526 deltagare i Sverige och därmed ligger på plats 40. Nu har jag gjort mitt för att bättra på de siffrorna.

Efter lunch parkerade jag i en av fåtöljerna i vardagsrummet och började läsa Min fantastiska väninna och har tagit mig genom barndomen och allt som hände Elena och hennes vän Lila under de åren och är nu redo att starta med tonåren, men tar en liten bloggpaus först. Jag måste säga att jag är imponerad av Elena Ferrantes berättarteknik. Spelet mellan de två barnen är beskrivet på ett fantastiskt sätt och miljöskildringen från ett fattigkvarter i Neapels utkanter gör att man känner sig delaktig i det som händer.

Nu ska jag ha mig en kopp kaffe innan jag fortsätter med tonåren och sen blir det tv. I kväll väntar ännu ett avsnitt av Innan vi dör, en av de få serier som är så spännande att jag bara längtar efter att avsnittet ska ta slut.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Bokrean – Elena Ferrante

14 kommentarer

Solen lyser i dag också och det blåser lika kallt som igår. Det kände jag när jag var en vända till soprummet.

Det är ju bokrea nu och förr passade jag alltid på att köpa en trave böcker då, men hyllorna är fulla och jag har upptäckt hur behändigt det är att ladda ner e-böcker från biblioteket, så inköpen blir inte så många numera, men i torsdags, när jag var i Visby, tog jag en sväng in på Åhléns och fick se att de hade Elena Ferrantes romansvit Min fantastiska väninna och Hennes nya namn på rean. Jag har inte läst något av henne tidigare, men jag vet att hon är lovprisad för de här böckerna och jag har flera bloggvänner som läst dem och tyckt om dem. Jag kollade med Eva och hon hade inte köpt någon av böckerna, så jag slog till på direkten.

Dessutom kommer översättaren, Johanna Hedenberg, till Visby under den italienska helgen 10-12 mars. I samarbete med Italienska Kulturinstitutet kommer hon, lördagen den 11 mars kl 14.00, att hålla ett föredrag med rubriken: Att översätta Elena Ferrante och platsen är Almedalsbibliotekets hörsal E22.

Elena Ferrante är en pseudonym och efter många år som doldis tror man sig ha upptäckt att hon med stor sannolikhet är en 63-årig översättare bosatt i Rom. Det ska bli spännande att höra vad Johanna Hedenberg har att berätta.

Efter en vecka inne i värmen är forsythian fullt utslagen

Trevlig lördag!

Fortsatt höstrusk

12 kommentarer

Väderläget är likadant i dag som igår, det upptäckte jag när jag öppnade persiennerna i morse. Jag låg och tryckte ett tag i goa sängvärmen innan jag steg upp, för det är lite kyligt i lägenheten nu. Det är som om den här utetemperaturen på 7-8° inte kompenseras tillräckligt av värmesystemet. Elementen är knappt ”fisljumma”. På kvällarna är det extra tröja och en pläd över benen som gäller för att det ska vara behagligt, men det brukar faktiskt bli varmare inne när det blir lite kallare utomhus.

När jag tittade ut fick jag se att jag missat att ta in solstolen när jag var ute och röjde i måndags, så efter frukosten tog jag på mig min varma sköna vardagsjacka och gick ut och tog in den och de sista plaststolarna, för nu ger jag definitivt upp hoppet om fler solstunder på terrassen. Jag rensade upp i kökshörnan också och tog in hörnhyllan, så nu är jag i stort sett klar med höstbruket. Det är bara kärleksörten som ska klippas ner, men de blommar ännu, så det får vara tills de inte är någon prydnad längre.

Jag tog mig en promenad efter lunch, men det blev bara Konsum tur och retur, för det duggregnade och jag ville inte bli alltför våt. Fördelen med att gå ut även om det är lite ruggigt, är att det är skönt att komma in igen. :wink:

Nu ska jag koka mig en kopp kaffe och fortsätta läsa boken jag håller på med. Det är Alla kan se dig av Anna Jansson och den är riktigt bra.

I sin nya kriminalroman tar Anna Jansson upp högst aktuella teman. Med ett enda sänd på datorn kan en bild nå tusentals anhängare i ett nätverk. Vad händer när vi aningslöst lägger ut bilder ur våra liv på Facebook? Vem får tillgång till dem? I fel händer kan våra mest privata bilder vara ute i offentligheten. Och vad är vi beredda att göra för att slippa skammen?

Det är ett ämne som verkligen röner till eftertanke. Nätet är bra, Facebook är bra, men det ska användas med förstånd och eftertanke. Som vapen är det hur farligt som helst och kan vara rent förödande.

Trevlig onsdag!

Lättläst

14 kommentarer

Det har varit lite halvmulet i dag och i morse regnade det några stänk, men det har i alla fall inte varit kallt. På förmiddagen satt jag ock läste ett tag, för jag hade laddat hem en ny bok som jag var nyfiken på:

Jag upptäckte i ett inlägg hos Gerd att Camilla Davidsson kommit ut med den tredje boken i serien om Emma, en kvinna mitt i karriären med ett ganska komplicerat förhållande till män. Eftersom jag tyckte bra om de första två böckerna, Vintergatans alla stjärnor och Pensionatet vid världen ände laddade jag hem även Änglarna dansar i gryningen häromdagen och har hunnit läsa några kapitel i den och den är lovande, även om det känns som om jag sitter och läser Mitt Livs Novell i bokform, men inget ont i det. Den är lättläst och innehåller ganska läckra sexskildringar, vilket ju kan vara trevligt som ombyte till deckarnas frossande i våld.

I sitt tidigare yrkesliv arbetade Camilla Davidsson med marknadsföring på en rad internationella företag, men 2012 lämnade hon storstaden med sin familj för att leva ett lugnare liv nära naturen i Åre. På somrarna driver hon ett Bed & Breakfast på Fårö, Fårögårdens Bed & Breakfast, och boken Pensionatet vid världens ände utspelar sig på Fårö, vilket gjorde mig lite extra intresserad av just den. Den första boken utspelade sig i Spanien där Emma gick pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela och miljön i den tredje är från Stockholm. Vill du ha något lättläst kan jag verkligen rekommendera de här böckerna.

Så blev det dags för lunch och då åkte jag till Stenstugu medförande grytan med äppelmos. Kåldolmarna var jättegoda och jag åt hur många som helst, vilket jag får sota lite för nu när jag sitter här med kålrapar. ;)

Trevlig söndagskväll!

Poolhäng

10 kommentarer

I dag har vi hållit oss i trädgården på Villa Giardini, för det har blåst rätt mycket, men ändå varit varmt.

Det har varit runt 30 grader i luften och lika varmt i poolen, fast ingen av oss badade i dag. Det var precis lagom och behagligt varmt, när man låg i skuggan. Jag fick en ny pocket av Eva, Kristina Appelqvists Den svarta löparen och den har jag fördrivit tiden med.

När det blev dags för lunch gick vi ner till strandpromenaden där vi åt god risotto på restaurang La Romantica. Vi beställde två olika sorter. En med ruccola och räkor och den andra med kräftstjärtar och hackade nötter. Båda var jättegoda!

Nu sitter jag här på balkongen och har just ätit en Magnum Classico och druckit en kopp kaffe. Jag får se om jag blir kvar här eller om jag ska ge mig iväg ut på en promenad när det blir lite svalare?

Igår kväll var jag på La Conchiglia och åt deras underbara tortellini. Den var precis lika god i år som jag kom ihåg den från förra året.

Nu ska jag fortsätta läsningen!

8 timmar på stranden

16 kommentarer

I dag har det varit en härlig dag med solsken, ett och annat svalkande moln och lite lagom vindfläktar. Redan 9.30 träffades Eva och jag på Recanati och där blev vi kvar hela dagen. 

Dagens lunch intog vi på Sikelia och det blev en tallrik med blandade godsaker. Mycket gott och härliga vindruvor fick vi till efterrätt.

När man ligger så länge på stranden måste man ju ha något att sysselsätta sig med och jag har läst Camilla Läckbergs Lejontämjaren i dag. Jag började på den redan igår, så när Eva var tvungen att gå vid femtiden, för att ta bussen hem till Gaggi, var boken nästan utläst. Därför blev  jag  kvar en timme till. Jag ville ju se hur upplösningen skulle bli. Det var en faslig historia hon fått ihop och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om boken, men den var utan tvekan spännande.

Så här vackert blommar det utanför Hilton

Nu har jag duschat och sitter här på balkongen och mår gott. Tänk att man kan få ha det så här bra!

Augusti sviker solälskarna och idag har det regnat hela morgonen. Inte mycket, men det var så mörkt i morse att jag var tvungen att tända taklampan för att kunna läsa tidningen.

Det var mulet och disigt på morgonen igår också, men varmt och skönt och fram på eftermiddagen blev det riktigt soligt!

Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra igår när morgonpysslandet var avklarat, så jag laddade hem en ny bok, som jag satte mig ute på terrassen och läste och när jag behövde en paus gick jag en ut på promenad. När det var dags för Sommar i P1 la jag mig i solstolen och lyssnade på Kerstin Ekman. Sommar i P1 är ju egentligen slut för säsongen, men jag har många program att lyssna på i efterhand, så jag ligger väl där i solstolen klockan ett som vanligt ett tag till.

Kerstin Ekman var trevlig att lyssna på och hon berättade om hur musiken påverkat hennes uppväxt och hon hade ett annorlunda musikval. Hon spelade nästan bara klassisk musik uppblandat med en och annan gammal evergreen. Det musikvalet hade jag ingenting emot. Hellre det än dunkadunka!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Boken jag börjat läsa heter Sanningen om fallet Harry Quebert och den är skriven av Joël Dicker. Jag har aldrig läst något av honom förut och boktipset hittade jag hos en av mina facebookvänner.

Det är en strålande sommardag i Aurora, New Hampshire 1975, solen dallrar och allt är ljuvt grönt. Men snart slås småstadsidyllen i bitar då den blott 15 år unga Nola Kellergan förvinner spårlöst. Jakten går över hela New Hampshire, men Nola förblir ett olöst mysterium.

Trettiotre år senare hittas hennes förmultnade kropp nedgrävd i Harry Queberts trädgård. Quebert är Amerikas litteräre älskling, vår tids store författare. Ryktet om liket och i vems trädgård det låg drabbar hela USA med en löpelds hastighet. Harry Quebert fängslas och anklagas för mordet, han nekar dock och förstår inte hur Nola hamnat under hans gräsmatta. Det var han själv som beställt en grävmaskin för att gräva en ny rabatt just där. Varför skulle han göra det om han grävt ner Nola där?

Till sin hjälp att nysta i fallet får han sin förre elev och numera själv stjärnförfattare, Marcus Goldman, som också är romanens berättare. Marcus Goldman har arbetat på sin roman nr 2, men drabbats av skrivkramp. Nu får han tipset av sin förläggare att berätta Harry Queberts historia.

Så långt kom jag igår och det tar nog ett bra tag innan jag kommer till slutet av romanen, för den är på 700 sidor. En riktig tegelsten alltså, men som e-bok blir den stenen hanterbar.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Nyhetskommentar I den här artikeln på helagotland.se kan man läsa att Tidigare lärare söker tjejer till en sexsajt. Finns det ingen som kan stoppa den här mannen, som tydligen anser sig vara Guds gåva till den feminina delen av mänskligheten.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

I dag har SMHI lovat att det ska klarna upp och bli soligt och varmt på eftermiddagen precis som igår och jag hoppas att det stämmer, så jag kan sitta ute och läsa en stund och eventuellt ta ett pass i solstolen också.

Nu kom solen!!