Det är lite svalare i dag än det varit på senaste tiden och det har varit mulet då och då. Efter en runda med vattenkannan satt jag ute och läste ett tag på förmiddagen och det var precis lagom varmt.

Öppnas i händelse av min död heter boken jag bytte till mig av Eva och precis som hon sa är den lite trög i början, men nu har jag kommit in i den och det är verkligen en spännande historia.

Den påminner lite om serien jag senast såg på Netflix. Safe heter den och precis som i boken, går serien ut på att ungdomsförsyndelser, som gömts undan i det fördolda, på olika sätt kommer upp i dagen och vänder upp och ner på förövarnas tillvaro många år senare. I Safe leder det till flera dödsfall i försöken att dölja sanningen.

Det ska bli intressant att ser vad som kommer att hända med John-Paul och Cecilias förhållande, nu när hon har hittat och läst hans brev alldeles för tidigt. John-Paul, som hela livet försökt sona brottet han begick som tonåring genom försakelser och välgärningar. Ska Cecilia kunna förlåta, glömma och gå vidare, trots det hon fått reda på? Vad gör John-Paul om hon går till polisen?

I eftermiddag har jag varit i Sicklingsparken och spelat kubb tillsammans med ett gäng SPF:are. Det var inte helt lätt faktiskt, för det är så hårt i backen så pinnarna beter sig inte som de brukar göra. Jag är inte speciellt bra på kubb och har inte varit med och spelat så många gånger, men det är rätt roligt ändå. Varje måndag eftermiddag kl 14.00 ska vi träffas i fortsättningen och givetvis har vi kaffekorg med oss.

Vi hade några åskådare som gick hem för att se fotboll och de är nog glada nu när Sverige vann sin första WM-match 2018 mot Sydkorea med 1-0.

Trevlig fortsättning på midsommarveckan!

Share on Facebook

Redan när jag släckte och gick och la mig igår kväll såg jag att det börjat snöa och när jag vaknade i morse var det gröna gräset vitt igen, men solen lyste så vackert och himlen såg blå ut, så jag tänkte att det skulle bli en fin dag, men pytt vad jag bedrog mig. I dag har den ena snökanonen efter den andra dundrat in över oss och kallt är det också. I förmiddags hade vi -5°.

I Allnakku står det att det är Staräurns dag så det kanske inte är så underligt att det snöat.

Sex staräurar ska det vara innan våren är här på allvar, så har i alla fall jag lärt mig och om man kan få räkna alla snöbyar som har rasat ner över oss i dag så borde det antalet vara nått med råge. Problemet är bara att jag inte har sett någon stare.

När nu vädret är som det är, så har jag hållit mig inomhus och roat mig med lite strykning och sedan har jag suttit och läst i boken jag köpte i onsdags, Elena Ferrantes Det förlorade barnet. Egentligen hade jag tänkt spara den tills det går att sitta ute, men kunde inte låta bli den, för den är väldigt fängslande. Tänk vilken lyx att få sitta och läsa mitt på vardagen! Att få lata sig! Att inte göra någon nytta!

Trevlig fredag!

Share on Facebook

Jag var väldigt bekymrad i morse när jag vaknade, för två kor hade kalvat under natten och de hade fått fem kalvar var, hur det nu kunde ha gått till.

I två kättar med halm på golvet gick de tio kalvarna, små var de, men väldigt fina.
Bekymret var att jag tappat bort korna, så jag visste inte hur jag skulle få tag i mjölk till de små liven.

Jag kan tydligen inte släppa bonderiet helt ännu!

Det var ganska skönt att få vakna

Nästa -8 har vi haft i natt, men i dag är det bara ett par minusgrader, alldeles stilla och solsken. Inte kan man sitta inne och trycka då, så jag gav mig iväg ut på en promenad redan på förmiddagen. Man vet ju aldrig när vädret slår om.

Jag gick ut på hamnen och hade funderingar på att gå runt Warfsholmen, men jag ångrade mig och vände hemåt igen.

Jag var minsann inte ensam om att gilla dagens väder, för i skogen mötte jag flera stycken motionärer med både hundar och barn. Barkan är ett uppskattat område!

Nu har jag ätit en god lunch (fläskkotlett) och tror att jag ska ta och sätta mig och läsa ett tag. Jag laddade ner Anna Janssons bok Rädslans fångar för ett tag sedan och det har inte blivit mycket läst i den och snart går lånetiden tid, men den går ju att låna om

Trevlig lördag!

Share on Facebook

Det är bara ett par grader varmt ute och det strilar ner någon typ av nederbörd. Det är mest regn, men rätt vad det är kommer det en skur med hagel och snö och det börjar bli vitt i gräset. Man får hålla sig inne och adventsmysa!

I går kväll var jag på Suderbys och åt julbord tillsammans med barnen och deras familjer. Vi var nio personer och saknade bara Gaetano som är i Sundsvall och inte kommer hem förrän närmare jul. Suderbys serverade ett väldigt rikligt och gott julbord och där fanns allt man kunde önska sig och lite till. Brasan var tänd och lite senare på kvällen var det en trubadur som sjöng och spelade. Det blev en riktigt trevlig kväll och Suderbys julbord kan jag verkligen rekommendera!

På torsdag ska jag med SPF och äta julbord nr 2 på Toftagården, men där har vi bara beställt det lilla julbordet och det räcker bra, för mätt lär man bli i alla fall.

När jag kom hem hann jag lagom se slutet på Grantchester och sedan började Återstoden av dagen med Emma Thompson och Anthony Hopkins, så det blev riktigt senafte. Jag tror att det är första gången jag ser den här filmen från början till slut. Den har ju gått många, många gånger på tv, men jag har alltid hamnat mitt i, eller mot slutet. Kazuo Ishiguro, författaren till boken som filmen bygger på, mottar Nobelpriset i dag. Det var förmodligen anledningen till att SVT sände filmen igår kväll.

Ha en trevlig Nobeldag!

Share on Facebook

Dagens ordspråk stämmer bra, man har absolut inte roligare än man gör sig och det enklaste sättet att bli på gott humör är att ta på sig och gå ut på en promenad. Speciellt en sån här dag när man anar solen och det nästan är 10° varmt.
Efter en stunds daterande och en välbehövlig fredagsstädning, kände jag att jag var i behov av frisk luft och tog stigen genom skogen ner till samhället. Det var riktigt behagligt och jag stod ganska länge och tittade efter öringar i ån, men i dag syntes ingen till.

Nu ska jag sätta mig och läsa några kapitel i Bosse Lidéns bok Minnen som stannat kvar. Det består av korta kåserier, väldigt trevliga och lättlästa.

Trevlig fredag!

Share on Facebook

Igår kväll skulle jag bara äta lite lätt och hällde upp youghurt i en tallrik och toppade den med Paulúns suppernyttiga supermüsli. Även om jag oftast tänker på att äta nyttigt slarvar jag lite, men efter att ha gått på osteoprosskolan där det hela tiden poängterades hur viktigt det är med kosten, så har jag försökt skärpa till mig. Hur nyttig den där müslin är vet jag inte, men den är knaprig och god i alla fall och jag åt med god aptit, tills det dök upp en extra knaprig bit. Den var så knaprig så den gick inte att tugga sönder och när jag lyckats sortera ut den med tungan och fick ut den ur munnen visade det sig vara en tandbit.

Jag ringde tandläkaren i morse och de tyckte sååå synd om mig, som råkat så illa ut när jag åt något så nyttigt. På måndag morgon ska de ta sig en titt på min kraschade tand. Jag har inte ont av den, för det är en gammal amalgamlagning som sitter kvar, men hela baksidan av tanden är borta. Hoppas att den går att laga, för måste det sättas dit en krona blir det en dyrbar kvällsmat.

I dag har jag städat och det behövdes upptäckte jag när jag stod och ruskade mattorna och damm och hår yrde runt mig. Nu är det lite uppsnyggat i alla fall och nu ska jag sätta mig vid köksbordet och läsa i min nya italienska bok, Scarabeo – En Florentinsk Fälla. Nej, den är inte på italienska, men den är skriven av en italiensk författare, Michele Giuttari.

Boken är inte helt lättläst, för jag har bara kommit till sidan 35 och har redan fått googla ett par gånger; monstrans, pyxis, konsekrerad och effeminerad var ord som jag inte kände till. Handlingen utspelar sig i Florens och meningen är sedan att vi som läser boken ska träffas och diskutera den och kanske även staden Florens, där jag varit på besök ett par gånger. ”Vi” det är vi från Italiens vänner Gotland som anmält oss till höstens bok/språkcirkel.

Trevlig fortsättning på fredagen!

Share on Facebook

…ligger den här boken, som kom med posten för några dagar sedan. Ännu har jag inte läst någonting i den, så jag kan inte säga något om innehållet, men Bosses förra bok, Mitt fotsteg i ditt hjärta, tyckte jag mycket om, så jag ser fram emot att läsa även denna.

Jag läser regelbundet Bosses blogg, Bloggäventyr med Bosse Lidén, och även om han säger sig vara Sveriges minst lästa författare har han många bloggläsare och ordnar en massa roliga tävlingar. Nu är jag av det lata slaget, så jag hoppar över tävlingsinslagen, men det finns mycket annat trevligt att läsa hos Bosse.

Därmed till det viktiga ämnet VÄDRET: Vädret i dag lämnar en hel del i övrigt att önska och jag skulle nog stått på lite bättre igår, för i dag är det grått och regnigt igen. Efter frukosten tog jag på mig gummistövlarna och gick ut och bar in en del krukor och annat och tog in stolsdynorna, sen regnade det för mycket för att vara ute. Kvar att ta in i förrådet är krukorna med pellisarna och så står dahlieknölarna fortfarande kvar i jorden, men det är nog lugnt, för det ser inte ut att bli frost i alla fall. Fredag och lördag ska det också regna, men sen ser det lite hoppfullare ut. 10 mm tömde jag ur regnmätaren nu på morgonen (de måste ha kommit under måndag/tisdag) och nu får vi se hur mycket det blir tills det är dags för nästa tömning.

Åter till läsningen: Italiens vänner Gotland har startat en bok/språk-cirkel där vi ska läsa en bok och sedan försöka prata om den. De som kan gör det på italienska, annars får man ta till svenskan. Det lär bli svenska för min del, för jag kan inte mer italienska än att jag klarar mig på restauranger och i affärer. Där går min gräns!

Man läser boken på vilket språk man vill, men jag har beställt mitt exemplar på svenska från Bokbörsen.se . En hel månad har man på sig att läsa den, så det ska jag nog klara.

Nu ska jag gå ut i köket och se om jag kan baka lite kakor. Det är tomt i burkarna och det känns fattigt. Det kan väl vara en lämplig sysselsättning en sån här grå regndag.

Trevlig torsdag!

Share on Facebook

Gårdagens blåsväder lade sig under natten och i dag har det varit helt ljuvligt väder. Jag har dock hållit mig i skuggan eller inomhus för att försöka vårda min förkylning på bästa sätt. Ännu är halsen lika svidig och öm och den här natten blev också orolig. Hoppas att det ger sig inför morgondagen. Det är inte lätt att få tag i vikarier och då är alternativet att stänga butiken och det vill man ju undvika.

Igår satt jag och läste och det kändes nästa lite skämmigt, för den här boken är som en enda lång Mitt Livets Novell. Jag tänkte sluta läsa och försöka ladda hem något annat, men hur det var så blev jag ju trots allt lite nyfiken på hur det skulle gå för Katie o Ross, Joanne o Greg, Lauren o Cris, Bridget o Frank och så förstås den lite mystiska danslärarinnan Angelica. Nej, den här boken var inte lika bra som den förra jag läste. Nu får jag nog ta och välja någon annan författare nästa gång jag blir lässugen.

I förmiddags gjorde jag en lätt fredagsstädning och så ringde vår SPF-ordförande och jag fick några uppdrag som gällde uppdateringar av hemsidan, så sen fastnade jag vid datorn ett bra tag.

Dagens sommarvärd var krigskorrespondenten Magda Gad och henne lyssnade jag på medan jag donade i köket och precis som jag misstänkte var det ingenting som man blev glad av precis. Hur mycket ondska finns det i världen?!? Hon har sett en hel del och tycker att det är hennes plikt att berätta för oss om alla hemskheter hon upplevt vid de krigshärdar hon besökt. Jag orkade inte med det! Beskyll mig gärna för att sticka huvudet i sanden, men till slut stängde jag öronen och lyssnade bara på musiken, som var vanlig populärmusik, fullt njutbar.
Prat: ….. Musik: ♪♪♪♪

Trevlig fortsättning på torsdagen!

Share on Facebook

Det har varit rätt mulet i dag, men solen har tittat fram och värmt gott då och då. I dag har Eva bjudit på lunch på Stenstugu och det har varit en härlig söndag tillsammans med henne och Claudio, Bosse och Krister o Thomas.
Gott grillat kött, goda såser, parmigiana, ugnsstekt potatis o sallad och en helt enormt god efterrätt med maränger, vaniljkräm, vispad grädde, jordgubbar och chokladsås. Till kaffet hade Bosse med sig knapriga och goda flarn som han bakat själv.

Jag tog en promenad till Stenstugu på förmiddagen och det var nog tur att jag fick den motionen, för det var en väldigt näringsrik måltid. Hem åkte jag med Krister o Thomas. En mycket trevlig söndag!

Förra veckan laddade jag hem Lucy Dillon’s bok När livet börjar om, en rikgit feelgoodroman och den har jag läst ut nu och kan verkligen rekommendera den. En mycket trevlig bok att sitta ute i skuggan och läsa en lat sommardag.

Libby och Jason har lämnat London för att ta över ett gammalt familjehotell på landet. De ska förverkliga sin dröm och förvandla det till en lyxig tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Men projektet bjuder på fler svårigheter än de anat. Snart börjar Libby undra om det verkligen är den nystart för henne och Jason som hon hoppats på.
En dag inträffar en otäck händelse precis utanför huset. En okänd kvinna blir påkörd och tappar minnet till följd av olyckan. När Libby erbjuder kvinnan att återhämta sig på hotellet sätter det igång en kedja av positiva händelser som kommer att förändra livet för många – och förverkliga mer än en dröm.

Jag har läst några böcker av henne förut och eftersom jag älskar hundar gillar jag hennes beskrivning av huvudpersonernas förhållanden till hundarna. Eller det kanske till och med är hundarna som är huvudpersonerna. I alla fall har de en stor betydelse i sammanhanget.

I morgon är det den sista dagen i juli månad och nog känns det lite vemodigt att vi nu går mot höst. Jag tycker att man redan börjar märka att man behöver tända lamporna på kvällarna allt tidigare och tidigare.

Ha en skön söndagskväll!

Share on Facebook

Där låg jag i godan ro i solstolen när det plötsligt hördes ett kraftig Bang. Jag for upp, ”vad i hela friden var det där”? Då kom det ett Bang till och så hörde jag ljudet av flygplan på väldigt långt avstånd.

När jag tittade upp mot himlen och såg de här k-strimmorna förstod jag vad explosionerna kom från. Det var ljudbangar! Det händer inte så ofta och det brukar stå i tidningen och på helagotland.se när det inträffat.

Kraftiga smällar hördes på Gotland: "Väggen skakade" kunde man läsa några minuter senare på just helagotland.se. Jag kan tänka mig att våra asylsökande blev ordentligt skrämda, när till och med vi gotlänningar blev så upprörda att vi tog kontakt med media.

Vid hastigheter över ljudets skapas en tryckvåg kring det föremål som färdas fortare än den naturliga vågutbredningshastigheten i mediet det färdas i. Tryckstegringen framför flygplanet ger upphov till en stötvåg, som när den når marken uppfattas som en kraftig och plötslig explosion, en så kallad ljudbang.

/Wikipedia

Det är med andra ord en fin sommarsöndag och jag har latat mig nästan hela dagen. Jag har suttit ute och läst färdigt Elena Ferrantes tredje bok; Den som stannar, den som går:

Lila och Elena försöker var och en på sitt sätt navigera genom det italienska 70-talet med all dess politiska oro, sexuella frigjordhet och sociala förändringar. Båda känner sig vilsna i den moderna världen och söker sig till varandra. Elena befinner sig i ett vägskäl i sitt äktenskap och Lila blir på nytt hennes förtrogna.

Boken slutar med en riktigt cliffhanger, som jag givetvis inte vill avslöja, men nu måste jag få tag i nästa bok; Det förlorade barnet.

Trevlig söndag!

Share on Facebook