Bläddrar bland inlägg i Seder o bruk

Staintäunsdagen & Kroppkakssöndag

10 kommentarer

När jag vaknade i dag upptäckte jag att det var mulet, men det har varit uppehållsväder i alla fall. Det känns nästan som om det skulle behövas ett livgivande vårregn nu för att få fart på växtligheten.

Staintäunsdagen är det i dag enligt Allnakku:

Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar.

Det här är stainvastar från Sudret

Kroppkakor måste man ju göra så här på vårkanten innan den färska potatisen kommer, för de går ju inte att använda till det. Jag hade bjudit Eva och hennes familj på lunch i dag och igår frågade Eva om jag inte kunde göra kroppkakor och givetvis sa jag ja och bjöd in Bosse o Carina också.

När jag kom hem igår efter biltvätten satte jag alltså igång med att skala, koka och pressa potatis och fixa till fyllningen. När allt det är klart går det snabbt och enkelt när det blir dags för tillagningen. Det värsta är saneringen av alla kladdiga och mjöliga bunkar och skärbräden.

39 kroppkakor gjorde jag och Eva och Bosse med respektive har varit här och ätit lunch och det vi inte orkade sätta i oss blir bra matlådor till kommande dagar. Nu har var och en åkt hem till sitt, disken är bortplockad, potatisskalen har hamnat i komposten och jag ska gå och koka mig en kopp kaffe.

Trevlig söndag!

Marsgaisten

2 kommentarer

I dag är det blidväder på allvar, så nu får vi hoppas att det är slut med marsgaisten för den här gången, men jag tänkte att jag skulle bjuda på en liten språkövning, för om marsgaisten har vi en gotlandsvisa på melodin Vårvindar friska:

Det är dålig bildkvalité på den här videon och visan börjar vid 1,15 ungefär, så gå direkt dit om du inte vill höra inledningen.

Marsgaisten veinar, slängar u peinar augu u åiru fulle mä snåi Kyldi ei teiar hatar u kleiar leiktånnar värkar dei moudar tåi. Nasar bleir raude åirsnapar bla, fingrar jär steiv fast hanklar jär pa. Vaim kund nå ane att en sleik mane vöir skudde fa av mars.

Hynsi di streikar, häur vöir än keikar hittar vöir int’ ett aindeste ägg. Konar bleir seine, minstingen meine kogubben gar mä eis ei sitt skägg. Kyldi inträngar värmen gar äut, källingar klagar: “vid’n jär släut”. Sitar u spinnar, snoren han rinnar snortappen fraus till eis.

Bani ei stäuu kräupar till gräuu tråistar int’ äut för marsgaistens kald äurvädre rasar, snåien sum pasar störtar fran himlen. Päukar ei vald ynskes ma snåi u mysslingen fäul sum vöir har drats mä ända sein jaul Marsgaisten keilar aldri han veilar mysslingen gär så mä.

Mycket nöje!

Langg nati

14 kommentarer

På årets kortaste dag följer langg nati, årets längsta natt, men sedan vänder det ju faktiskt och går mot ljusare tider. Tänd adventsljusen och gläds åt dem.

Det är med andra ord vintersolståndet i dag och nu blir det inte mörkare. Det märks inte så mycket den närmaste tiden, men en bit in i januari brukar man upptäcka att dagarna blir en aning längre. Det finns hopp!

Har man sett! Där kommer nr 3

Jag fick inga röda ljus till jul och jag fick ingen blommande amaryllis heller, för de två första stänglarna har blommat över och eftersom de inte var någon prydnad längre skar jag av dem i dag. Nu står hoppet till den fina knoppen, men den lär det inte bli något av på länge.

Trevlig torsdag!

Tredje advent – Svart sundagen

19 kommentarer

I morse såg jag faktiskt att det finns en blå himmel bakom molnen, men det var inte så stor stund så försvann den vackra blåa färgen och himlen blev lika grå som vanligt. Däremot är det nästan vindstilla och det är vi inte bortskämda med.



Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna

Enligt Allnakkku är det traditionella namnet på den sista söndagen före jul svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan. Jag hade lite funderingar över hur det skulle bli i år när det är fjärde advent och julafton på samma dag, men givetvis är det så att det är i dag som det är svartsöndagen.

Jag var på kyrkogården i morse och tände ljus och jag fick verkligen köra försiktigt, för det var fruktansvärt halt. Det var till och med halt på gräsmattorna upptäckte jag när jag försiktigt tassade ut till garaget. På hemvägen svängde jag in till Stenstugu och pratade med Eva en stund.

När det nu är svartsöndag ska jag utnyttja den och baka det sista – Amorer – som Edoardo gillar. Juletid är det nötter och mandel i det mesta och det kan han inte äta, men Amorer går bra.

Trevlig svart sundag!

Gaimaldus dag

18 kommentarer

På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde.


Många konstig ord
finns det i gutamålet, men det här är ett som vi använt mycket, fast mest i böjningen gaimaldit (gaimaldigt), för hemma på Stenstugu är det väldigt gaimalit med öppna åkrar som tillåter vinden att dra in med full kraft. Värst är det när den kommer från norr.

Åke brukade påstå, att när det blåste som värst, hade vi det varmast på läsidan utanför. Jag måste ju säga och att det var en lätt överdrift, men visst påverkar gaimalde värmen inomhus.

Visst blåser det lite i dag, men det är ganska skönt ute och man kan ana en sol bakom molnslöjorna.

Jag har varit inne hos min granne och ”daterat” ett tag på förmiddagen och sedan åkte jag och handlade de där tunga grejorna, som jag inte fick med mig hem igår. Senare i eftermiddag ska jag köra upp till Stenstugu för vårens kroppkakskalas. Eva har kokat och pressat massor av potatis, så nu gäller det att min fyllning räcker.

Trevlig lördag!

I dag gäller det….

18 kommentarer

…att solen skiner så länge, så att man hinner sadla en häst.

Den 25 januari har Paul och Pål namnsdag och det är ännu en av de där viktiga dagarna när man enligt Åke och Bondepraktikan kunde förutse hur året skulle bli.

Enligt Åke ska det bli ett bra år om solen skiner så länge att man hinner sadla en häst. I lördags hade Edoardo inga problem med att sadla Mr Faroway i solskenet, men i dag vete rackar´n om det kommer att gå, för det är väldigt grått och genommulet.

Sen har vi Bondepraktikan:

Skin solen S Pauli dag klar,
Det betyder visst ett fruktsamt år,
Men bliver det regn eller snö,
Då får vi ett medelmåttigt år att se,
Men ser du mycket mörkt den dag,
Då må du hjärteligt till Gud ropa,
Och bedja honom om hjälp av all din nöd,
Att bevara dig från den hårda död,
Förty döden skall då mången förfära,
Att man skall och mången till kyrkogården bära.



Det är bara att hoppas att det klarnar upp längre fram på dagen. Död och elände har vi mer än nog av utan såna här otäcka spådomar.

Nu ska jag åka och handla, för i kväll ska vi ha ett medlemsmöte med de boende i Lokalen här på Odvalds och då ska det serveras kaffe. Alla andra i styrelsen jobbar, så jag som är dagledig har åtagit mig att fixa det.

Trevlig onsdag!

Gummilstövlar och hemskt slå slabbigt och blött... Så skrev jag i gårdagens inlägg (jag har rättat till det) och jag måste säga att det inte är slarv. Jag läser allting många gånger innan jag publicerar, men ändå slinker såna här skrivfel igenom den ena gången efter den andra och jag ser dem ofta inte förrän någon eller några dagar senare. Det kanske är dags att sluta blogga och dra sig tillbaka från offentligheten? Eller behöver jag kanske nya glasögon? Alternativet vore att skaffa en korrekturläsare, men det verkar som om inte ens tidningarna har råd med det längre, för i pressen kan man läsa många konstigheter.

I dag borde jag ju egentligen helt avstå från att skriva något, för den här Tjugondedag Knut är det inte bara den sista juldagen, utan dessutom fredagen den 13:de. Nu är jag inte speciellt skrockfull, men Åke ville aldrig göra någonting speciellt just de här dagarna på året. Då kunde det gå illa! Det är ju tur att de inte infaller så många gånger under ett år. Det kan röra sig om 1-3 ggr och 2017 blir det 2 gånger, i dag och fredagen den 13 oktober.

Att det är många som är skrockfulla och lite extra försiktiga den här dagen skvallrar kanske Trygg-Hansas statisk om: Enligt en omfattande olycksgranskning inträffar nästan sju procent färre skador under fredagen den 13:de än under en genomsnittlig dag och tre procent färre skador fredagen den 13:de än under en genomsnittlig fredag.

Nu ska jag se om jag kan lyckas kasta ut mattorna och dammsuga utan att olyckas. Det är en dag med en blek januarisol och det blåser inte så mycket, så sen tar jag mig kanske en promenad. Om jag nu vågar för halkan!

Trevlig fredag!

Vad gör man inte….

10 kommentarer

…för att förbättra ekonomin!

Vid ett-tiden i nättres (gutamål för den gångna natten) bänkade vi oss vid köksbordet på Stenstugu för nattamat enligt siciliansk sed. Det serverades linssoppa och det måste man äta på nyårsnatten om man ska få ordning på finanserna på det nya året. Jag tvivlar på att det har någon effekt, men det var riktigt gott som avslutning på en mycket trevlig kväll.

Vi hade knytis och Bosse bidrog med gratinerad hummer och sallad, Eva med lammsadel, potatisgratäng och caponata och jag med misslyckad sockerkaka enligt mammas gamla recept. Hon hade alltså misslyckats med en sockerkaka och för att den ändå skulle komma till nytta, skar hon ner den i bitar i en skål och hällde över jordgubbar och jordgubbsspad så att den blev ordentligt saftig och så vispad grädde över alltihop. Sedan dess har det serverats misslyckad sockerkaka många gånger i familjen!

Vi började äta sent och när vi var mätta satt vi och pratade och såg på tv och vid tolvslaget såg vi när Pernilla August läste Nyårsklockan. Hon startade lite tidigt, så hon var färdig i god tid och det uppstod nästan en aning förvirring innan det var dags för publiken på Skansen att räkna ner. Sen bröt jublet loss!

Halv två var jag hemma, så jag låg och tryckte en timme extra i dag, den här första dagen på det nya året 2017. Jag känner alltid förhoppningar inför ett nytt år, men jag avger inga nyårslöften varken offentligt eller ens för mig själv.

2017 börjar som 2016 slutade med mulet, småregnigt, blåsigt och väldigt milt väder, vi har +7° i dag också, så klarnar det upp senare ska jag nog försöka ta mig en nyårspromenad. Det vore intressant att se om Birres kejsarolvon blommar ännu?

God fortsättning på det nya året!

Yvarväntnesdagen

24 kommentarer

Åtminstone barnen är yvarväntnes, otåligt väntande, den här dagen. De vuxna har väl som vanligt inte tid att känna efter, för de skall ännu hinna göra allting färdigt till jul.

Jag har inte så mycket kvar att göra och inte känner jag mig väl direkt yvarväntnes, men visst finns det ett visst mått av spänning inför vad de kommande juldagarna ska bjuda på. I dag har jag kokat in laxen som vi ska ha på juldagen och så har jag dammat och dammsugit av och varit och handlat det sista. Det känns som om jag är ganska färdig med förberedelserna.

Årets julgrupp från Bosse

Igår fick jag den här fina julgruppen, som är planterad i en väldigt vacker skål. Jag hoppas att den är glaserad och fin invändigt också, för då blir den en perfekt soppskål. Visst har jag några soppskålar, men ingen som är snygg, så den här skulle verkligen passa.

Nu tar jag julledigt från datorn och bloggen några dagar och återkommer på annandagen någon gång.

Svartsöndagen…

22 kommentarer

…är det i dag, och det innebär att det är den enda söndagen på året när det är ok att arbeta, för annars ska ju vilodagen helgas. I Allnakku kan man läsa:

Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan.

Svärmor och svärfar var baptister och speciellt svärmor var djupt religiös och att helga vilodagen var självklart, så det var inte ens populärt om jag tog fram en stickning eller ett broderi på en söndag. På en gård finns det ju mycket som måste göras varje dag oavsett om den är röd eller svart i almanackan. Djuren måste ju få sitt och sådd och skörd måste även det skötas på söndagarna om det är nödvändigt, men annars skulle det vara lugnt och stilla.

Nu är det bara 6 dagar kvar att skrapa, så rent statistiskt ligger jag risigt till. För att vara garanterad en vinst skulle jag behövt 9 dagar.

Svartsöndagen kom därför som en välkommen extra arbetsdag så där inför julen och jag brukade ofta baka pepparkakor den dagen. Nu har jag inget behov av några extradagar längre, för vardagarna räcker mer än väl till för det jag har att sysselsätta mig med.

Det är mulet och grått i dag, men jag ska nog ändå ta mig en promenad på förmiddagen. Igår blev det bara bilåkning, så jag har lite dåligt samvete.

Orkidén jag fick av Margaretha förra sommaren blommar så vackert igen.

Först var jag på kyrkogårdarna och ”när bilen ändå gick” åkte jag till Hemse och handlade och senare på kvällen var jag bjuden till Stenstugu på kvällsmat. Eva bjöd på härliga revbensspjäll och jag fick önska ungdomarna God Jul, för de åker till Sicilien på semester på onsdag och blir borta i nästan tre veckor.

Ha en vilsam Svart sundag!