Bläddrar bland inlägg i Seder o bruk

Staintäunsdagen & Kroppkakssöndag

10 kommentarer

När jag vaknade i dag upptäckte jag att det var mulet, men det har varit uppehållsväder i alla fall. Det känns nästan som om det skulle behövas ett livgivande vårregn nu för att få fart på växtligheten.

Staintäunsdagen är det i dag enligt Allnakku:

Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar.

Det här är stainvastar från Sudret

Kroppkakor måste man ju göra så här på vårkanten innan den färska potatisen kommer, för de går ju inte att använda till det. Jag hade bjudit Eva och hennes familj på lunch i dag och igår frågade Eva om jag inte kunde göra kroppkakor och givetvis sa jag ja och bjöd in Bosse o Carina också.

När jag kom hem igår efter biltvätten satte jag alltså igång med att skala, koka och pressa potatis och fixa till fyllningen. När allt det är klart går det snabbt och enkelt när det blir dags för tillagningen. Det värsta är saneringen av alla kladdiga och mjöliga bunkar och skärbräden.

39 kroppkakor gjorde jag och Eva och Bosse med respektive har varit här och ätit lunch och det vi inte orkade sätta i oss blir bra matlådor till kommande dagar. Nu har var och en åkt hem till sitt, disken är bortplockad, potatisskalen har hamnat i komposten och jag ska gå och koka mig en kopp kaffe.

Trevlig söndag!

Marsgaisten

2 kommentarer

I dag är det blidväder på allvar, så nu får vi hoppas att det är slut med marsgaisten för den här gången, men jag tänkte att jag skulle bjuda på en liten språkövning, för om marsgaisten har vi en gotlandsvisa på melodin Vårvindar friska:

Det är dålig bildkvalité på den här videon och visan börjar vid 1,15 ungefär, så gå direkt dit om du inte vill höra inledningen.

Marsgaisten veinar, slängar u peinar augu u åiru fulle mä snåi Kyldi ei teiar hatar u kleiar leiktånnar värkar dei moudar tåi. Nasar bleir raude åirsnapar bla, fingrar jär steiv fast hanklar jär pa. Vaim kund nå ane att en sleik mane vöir skudde fa av mars.

Hynsi di streikar, häur vöir än keikar hittar vöir int’ ett aindeste ägg. Konar bleir seine, minstingen meine kogubben gar mä eis ei sitt skägg. Kyldi inträngar värmen gar äut, källingar klagar: “vid’n jär släut”. Sitar u spinnar, snoren han rinnar snortappen fraus till eis.

Bani ei stäuu kräupar till gräuu tråistar int’ äut för marsgaistens kald äurvädre rasar, snåien sum pasar störtar fran himlen. Päukar ei vald ynskes ma snåi u mysslingen fäul sum vöir har drats mä ända sein jaul Marsgaisten keilar aldri han veilar mysslingen gär så mä.

Mycket nöje!

Langg nati

14 kommentarer

På årets kortaste dag följer langg nati, årets längsta natt, men sedan vänder det ju faktiskt och går mot ljusare tider. Tänd adventsljusen och gläds åt dem.

Det är med andra ord vintersolståndet i dag och nu blir det inte mörkare. Det märks inte så mycket den närmaste tiden, men en bit in i januari brukar man upptäcka att dagarna blir en aning längre. Det finns hopp!

Har man sett! Där kommer nr 3

Jag fick inga röda ljus till jul och jag fick ingen blommande amaryllis heller, för de två första stänglarna har blommat över och eftersom de inte var någon prydnad längre skar jag av dem i dag. Nu står hoppet till den fina knoppen, men den lär det inte bli något av på länge.

Trevlig torsdag!

Tredje advent – Svart sundagen

19 kommentarer

I morse såg jag faktiskt att det finns en blå himmel bakom molnen, men det var inte så stor stund så försvann den vackra blåa färgen och himlen blev lika grå som vanligt. Däremot är det nästan vindstilla och det är vi inte bortskämda med.



Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna

Enligt Allnakkku är det traditionella namnet på den sista söndagen före jul svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan. Jag hade lite funderingar över hur det skulle bli i år när det är fjärde advent och julafton på samma dag, men givetvis är det så att det är i dag som det är svartsöndagen.

Jag var på kyrkogården i morse och tände ljus och jag fick verkligen köra försiktigt, för det var fruktansvärt halt. Det var till och med halt på gräsmattorna upptäckte jag när jag försiktigt tassade ut till garaget. På hemvägen svängde jag in till Stenstugu och pratade med Eva en stund.

När det nu är svartsöndag ska jag utnyttja den och baka det sista – Amorer – som Edoardo gillar. Juletid är det nötter och mandel i det mesta och det kan han inte äta, men Amorer går bra.

Trevlig svart sundag!