Jag har just kommit hem efter ett svettigt pass på Kupan. Vi har haft upp mot 30° i dag igen och hade vi inte haft en fläkt i närheten av kassaapparaten hade jag nog inte orkat. Turisterna måste ha tröttnat på solen och stranden, för många var de som handlade på Kupan i dag.

Vi har 50% rabatt den här veckan på de redan förut låga priserna och det lockar givetvis. De som jobbade förmiddag hade inte ens kunna pausa så mycket att de kunde ta sig en kopp kaffe och vi hade det nästan likadant. Men tiden går fort när man har roligt, så timmarna försvann i ett huj och det var riktigt trevligt att stämma av dagskassan.

Fast i förmiddags trodde jag nästan att jag inte skulle orka jobba i dag. Jag mådde inte alls bra och la mig faktiskt och vilade en stund efter frukosten.

Det blev sent igår kväll, men det var väldigt trevligt. Vi åt på Celine och när vi var färdiga var det dags att gå till Länsteatern. Det var en fantastisk föreställning där Marie Nilsson är helt magnifik i sina monologer och Lennart Bäck, Lee Gotvik och de andra är inte dåliga de heller. Sången och musiken var också bra och Benny Andersson hade bidragit med musiken till ett par av Maries texter.

Föreställningen handlar om problematiken med landsbygdens utarmning, Marie dissekerar den gotländska folksjälen och det hela landar till slut i den sorgliga dagen för lite drygt två år sedan då hennes älskade syster Josefine drog sitt sista andetag.

Jag skrattade så tårarna rann och jag rördes så att tårarna rann och rann inte de så rann svetten, för varmt var det i den fullsatta lokalen. I pausen köpte vi vatten, men det var precis som om det inte förslog.

Jag kom i säng vid halv tolv-tiden och elva/halvtolv går jag och lägger mig i vanliga fall också, så det var ju rätt sovtid, men jag hade väldigt svårt att somna. Jag borde väl ha satt på tv:n och slappat där en stund, för det var mycket som snurrade i huvudet och jag var uppe ett par vändor innan jag kom till ro. När mobilen larmade vid halvåttatiden kände jag inte alls för att gå upp, men Luther stod där och drog i lakanet, så det var bara att svänga benen över sängkanten och sätta igång. Så det satt bra med en vilostund innan det var dags att gå till Kupan. Jag gick förresten inte utan jag tog bilen, för jag kände inte för att gå i solgasset och i bilen kan man i alla fall få svalka.

Man kanske skulle ta sig en biltur i morgon!

Share on Facebook

Jag klarade gårdagen på Kupan utan att få värmeslag och det är nog tack vare fläkten, som stod och blåste lite lagom på mig när jag stod vid kassan. Det var inte så många kunder som handlade heller igår, jämfört med förra veckan. Många kom in och gick en vända och tittade och gick ut igen. De kanske tyckte att det var för varmt helt enkelt.

Strax efter sex kom Eva och hennes kompis och hämtade mig och så åkte vi iväg till Romateatern. Det var ett perfekt väder för utomhusteater, för ingen av oss behövde använda de lite varmare kläder vi hade med oss. När jag kom hem var det ännu 26° och lika varmt var det när jag gick och la mig vid elvatiden.

I morse blev jag besviken, för jag hade inte fått någon tidning! Jag ringde och beklagade mig och vi kom överens om att jag skulle köpa mig en på Konsum och så skulle jag få kompensation av GA vid nästa prenumerationstillfälle. Efter frukost gick jag runt med vattenkannan och vattnade krukor och lådor, för det hann jag ju inte igår kväll och det är hett som attan i dag också. 29° hade jag i skuggan på framsidan redan vid 10-tiden. Sedan tog jag en sväng till kyrkogårdarna och fyllde på vatten i blomlådorna och så till Konsum (där det rådde rena kaoset) för inköp av tidningen. Jag ångrade att jag inte gick till kiosken i stället, men det var lite annat jag skulle handla också.

Johan Waltelius var dagens värd i Sommar i P1 och medan jag satt i köket och lyssnade på honom passade jag på att göra lite pedikyr och manikyr. Nagellacket började se avflaget ut och naglarna behövde kortas av lite.

Det var en gripande berättelse vi fick ta del av när 33-årige Johan Waltelius berättade om när hela livet förändrades för honom och hans omgivning. Han bröt nacken under sin svensexa och fick en ryggmärgsskada som gjorde honom totalförlamad från bröstvårtorna och ner.

Man kan tycka att han skulle var bitter på livet som har behandlat honom så illa, men det verkar han inte vara. Han har accepterat det som hänt, han har gift sig med sin Line och de har genomgått en fertilitetsbehandling, som resulterat i att de nu har en dotter på 1,5 år och han jobbar som SO-läraren. Om sin dotter säger han, att hon är hans allra största lycka, men också hans största sorg, genom att det är så mycket han aldrig kommer att kunna gör med henne och för henne.

Johan Waltelius är absolut värd att lyssna på och inte bara för det han berättade, utan dessutom spelade han musik som var till 100% njutbar.

Trevlig onsdag!

Share on Facebook

Det har varit en lika fin vinterdag den här söndagen som det var igår. Solen har strålat från en klarblå himmel och det har varit alldeles vindstilla. Kallt har det varit, men det gör ingenting när det är stilla. Just nu har vi nästan -7° och i morse var det snudd på -10°.

Jag borde ha gått ut på en promenad i förmiddags, men jag fastnade i Anna Janssons bok och trodde att jag skulle hinna läsa den färdig innan lunch, men jag har ännu tjugo sidor kvar.

Inte blev det någon promenad i eftermiddag heller, för vi har varit på Rondo och sett på årets upplaga av Gotlandsrevyn, Knallhattar och Frostslipsar. Det var ett par riktigt trevliga timmar och jag skrattade så att tårarna rann.

Knallhattar syftar givetvis på upprustningen av försvaret på Gotland och Frostslipsar är något som äpplena kan få när det är kallt på våren och det blir frost just när äppelträden ska blomma. Då kan äpplet få en skada som ser ut som en slips.

Jag hade aldrig hört talas om det förut, men när jag hade mina grannar här på julkaffe kom vi att prata om revyn och Rut gick hem och hämtade det här äpplet, så att jag skulle få se hur en frostslips ser ut.

Nu ska jag gå och sätta på några potatisar, för jag tog bara en macka till lunch, och medan de kokar ska jag läsa färdigt Rädslans fångar.

Trevlig söndagskväll!

Share on Facebook

Regn, regn, regn! Det fyller på i regnmätaren i en takt som jag inte vet mig varit med om. Det är lite trist faktiskt och jag har suttit inne och häckat hela dagen, men i kväll ska jag ut och förlusta mig. Jag var just ute och kollade läget och just nu är det uppehållsväder och blåser det inte allt för mycket kan man ju alltid använda paraplyet.

Jag ska gå på Rondo och se Länsteaterns bygdegårdsturné Bättre Begagnat. En show, en kabaré, en föreställning framförd av de tre vilsne männen Lennart Bäck, Thomas Sundström och Ulf Grönhagen.

De har så rätt! Varför leta efter ungt när det finns Bättre Begagnat.

Jag ser fram emot en trevlig tv-befriad kväll med många skratt.

Trevlig lördag!

Share on Facebook