Nu är jag färdig med den här blanketten!

Egentligen använder jag den inte alls, för jag lämnar in deklarationen på skatteverkets hemsida. Det är hur behändigt som helst och nu återstår det bara att betala in restskatten. Och så är det ju Åkes deklaration förstås, den blanketten måste skickas in med posten.

Nu är det hög tid för lunch och sen ska jag köra till Visby. Jag är bjuden på Sound of Musical på Visby Strand i eftermiddag.

Share on Facebook

Idag har vi varit på Rondo och sett årets upplaga av Gotlandsrevyn och det blev verkligen en trevlig eftermiddag. Salongen var fullsatt och jag, som på grund av sjukdomsfall i familjen, stod med en biljett för mycket hade inga problem alls att bli av med den. Folk stod i kö för att få biljetter.

Biljetterna kostade 250:-, men en man bjöd mig 600:-, om jag haft två stycken. Nu hade jag ju inte det, man han hade tur, för det kom en till som ville bli av med en biljett, så mannen och hans fru fick varsin. De fick inte sitta tillsammans, men det var inte nödvändigt.

Bra musiker, tre nya unga tjejer som både sjöng och dansade alldeles utmärkt och alla de andra duktiga artisterna gjorde den här eftermiddagen till en riktigt trevlig upplevelse. Jag skrattade så att tårarna rann. Tur att jag inte hade brytt mig om någon mascara, för den har bara runnit bort.

Föreställningen började klockan ett och jag var inte hemma förrän efter fyra. Jag måste säga att jag beundrar den här ensemblen, som drar igång en ny föreställning nu klockan sex.

Ha en trevlig söndagskväll!

Share on Facebook

Ett nästan fullsatt Rondo jublade när Ronny Eriksson och hans duktiga musiker spelat sista numret. Det blev två extranummer och efter en massa applåder, stampningar och visslingar även ett tredje – Faster Aina.

Musikerna ikväll var inte gruppen Euskefeurat, utan bestod av Benneth Fagerlund (piano) och Martin Tallström (gitarr). Jätteduktiga var de, även om Ronny Eriksson beskyllde dem för att spela fel när han kom av sig.

Share on Facebook

Jag har köpt mig en årsdagspresent! Vi har varit och sett Ronny Eriksson på Rondo i Klintehamn en gång tidigare, för hemskt många år sedan och då var han jättebra. Jag gillar honom och är övertygad om att det här också är en bra föreställning.

Ronny Eriksson är tillbaka med en helt ny förställning. Som vanligt blir det en show där han ser på världen ur sitt eget perspektiv, ett landsortsperspektiv.

Förutom nya, skarpa texter kommer det att vara en hel del musik i föreställningen. På scenen finns ständige vapendragaren Benneth Fagerlund på piano och den här gången får han dessutom sällskap av Martin Tallström på gitarr.

- Det blir skrönor, ljug, sanningar och nya låtar, utlovar Ronny Eriksson.

Ha en fin fortsättning på tisdagen!

Share on Facebook

Himlen var så vacker för några minuter sedan, så jag kunde inte motstå att ta ett foto av den.
Några minuter senare gick solen ner bakom träden och mellan molnen dök en stor måne upp.

Månen visade sig bara en liten stund och har nu försvunnit helt bakom molnen. jag tror att det är fullmåne i kväll. Schersminhäcken blommar för fullt och den doftar underbart, speciellt så här på kvällen

I kväll blev den annan form av kultur än gårdagens biobesök. Jag har varit på cirkus! Jag vet, man ska ha ett litet barn med sig om man ska gå dit, men jag är ju så barnslig själv, så jag behöver ingen ursäkt för att gå på cirkus.

Det var en riktigt fin föreställning med väldigt duktiga artister och hundar, hästar och en stor flock getter. Getterna tyckte jag var jätteroliga och väldigt charmiga. De flesta var bara med som dekoration, men några hade lärt sig en del konster. En klättrade högt upp på en flera meter hög ställning, men har man sett getter högt uppe i ett träd vet man att det nog inte är någon större konst att lära dem den konsten.

Hästar ska det ju vara på cirkus

Stämningen var hög och det applåderades och tjoades livligt och högt åt rullskridskoartister, två cowboys som gjorde konster med lasso och smällande piskor, luftakrobatik och så höjdpunkten med de två duktiga spanska systrarna Azzario som utförde ett kraftfullt och mäktigt akrobatiknummer. Och så de pruttande och pajkastande clownerna förstås. Jag tycker att de är måttligt roliga, men barnen jublade.

I pausen fick barnen rida på shetlandsponnys, det åts varm korv, popcorn och sockervadd så det stod härliga till och alla var rörande eniga om att det här var den bästa cirkusföreställningen på länge.

Imponerande är det att se hur effektiva cirkusarbetarna är. Alla åskådare hade inte en hunnit lämna tältet innan en lastbil var uppbackad och man började riva ner. Jag vet sedan tidigare år att en timme senare passerade de Stentugu på väg söderut. I morgon har de en föreställning i Burgsvik.

I natt och i morgon ska det bli en massa regn sägs det. Vi får väl se hur det blir med det. Idag har det i alla fall varit helt underbart och den där sommarprataren som jag var tveksam till, Amirzai Sangin 63 årig it-minister från Kabul, var riktigt intressant och jag gillade hans musikval också.

Share on Facebook

Jag har nyligen läst Mari Jungstedts bok Den sista akten, där en del av handlingen utspelar sig på Romateater, Klosterruinen i Roma där man sedan mer än 20 år tillbaka varje sommar sätter upp skådespel av William Shakespeare.

Premiären var 1989 och då gav man En midsommarnattsdröm. I år sätter man upp Othello för andra gången. Jag såg den när den gavs förra gången år 2000.

Allan Svensson spelar Jago, pjäsens ärkeskurk, och jag måste säga att jag har lite svårt att tänka mig ”Gustav” i den rollen, men det kanske blir alldeles utmärkt, Allan Svensson är en väldigt duktig skådespelare. När jag såg pjäsen 2000 var det en skådespelare som heter Peter Järn som spelade Jago.

Foto Wolfgang Sauber

När jag jobbade på Payex blev vi flera år i rad bjudna av företaget på generalrepetionen av föreställningarna, så jag har suttit där på friluftsteatern och fascinerats av den vackra miljön med de trolska valvbågarna, svalorna som svirrat runt i luften och lågmälda råmanden från kor och kalvar i närheten och så ett spännande skådespel att ta del av. Det kan knappast bli bättre!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Bättre skulle vädret kunna vara, för nu är sommarvärmen defintivt borta. Det är bara 10-11 grader varmt och det blåser. Jag ska ta mig en vända till möbelaffären och köpa en tunn gardin, som jag ska ha framför terrassdörren för att förhindra flugor och andra insekter från att komma in. Förhoppningsvis ska det bli varmt igen, så att man kan ha dörren öppen!

Dagens ordspråk:

Människor är som fallskärmar. Först när de utvecklas förstår man deras rätta värde.

Share on Facebook

Det är underrubriken till pjäsen Blåvingar som jag skrivit om tidigare och i kväll har vi varit och sett den på Rondo i Klintehamn och den var verkligen sevärd. Den lockade till många skratt och den var spännande och dramatisk.

Medverkande: Veronica Björnstrand, Maria Selbing och Chatarina Larsson
Manus: Gertrud Larsson
Regi: Michaela Granberg

Den enda av skådespelerskorna som jag kände igen var Chatarina Larsson, men alla tre har medverkat i filmer och i olika föreställningar på TV.

Maria Selbing tyckte jag gjorde en otroligt bra insats i kväll och hennes tolkning av den arbetslösa baginboxalkisen Monika var både rolig och rörande.

Kommer pjäsen till en plats nära dig – gå och se den! Jag tror inte att du ångrar dig.

Share on Facebook

Anita, Monika och Ellen är blåvingar. Åtminstone var de blåvingar en gång i tiden. Nu träffas väninnorna för att återuppleva härliga minnen från 50-talet och den gemensamma tiden som flickscouter. Tillsammans ger de sig ut i skogen på hajk. Men den ljuva drömmen om att spendera en skön avkopplande helg i naturen spricker snabbare än någon kunnat ana och förvandlas istället till en mardröm.

Blåvingar är en absurd och komisk berättelse om vänskapens villkor. Varför fortsätter vi att umgås med människor vi inte längre tycker om? Varar ärlighet verkligen längst? Och varför pratar Anita hela tiden om smörgåstårta?

Låter inte det här spännande? Det är Sudrets teaterförening som fortsätter höstens teatersäsong med pjäsen Blåvingar den 15 november på Rondo i Klintehamn, dit vi nu har gångavstånd. Jag ska gå och köpa biljetter idag när jag ändå ska ut på samhället, för klockan 11 har jag ett möte med sjukgymnasten på Klinte VC.

Ha en fin måndag!

Share on Facebook

Vi fick en riktigt trevlig söndagseftermiddag och revyn var jättebra. Man skojade med och om allt möjligt. Våra kommunalpolitiker fick sig givetvis en känga, man tog upp ämnet bredband via fiber, som i stort sett alla hembygdsföreningar på Gotland kämpar med nu, och man skojade om gotlänningarna som åker till Turkiet på semester. Musikerna var jätteduktiga och fick några egna nummer i klädbytespauserna.

Gott kaffe fick vi i pausen, men inte den GustavAdolf-bakelsen som jag hoppats på.

Straxt efter fem var vi hemma igen, lite senare än beräknat, eftersom jag körde lite vilse i vägkorsningarna.

-Hittar du hem nu? undrade maken.

-Givetvis, svarade jag självsäkert.

Det blev en extrasväng över Alva, men vad gör det, bilen var ju nytankad

Share on Facebook

Mulet och regn på gång, så kan man väl säga att väderläget är så här på morgonen. Natten har varit lugn och idag är inget särskilt inplanerat annat än att vi ska och klippa oss, både maken och jag, sen får vi se vad vi hittar på.

Idag är det enligt Gutamålsgillets allnakku Viklesintes dag.

Aftonbladet eller Expressen? En del människor är ständigt viklesinte, det vill säga har svårt för att bestämma sig. Och alla lider vi väl någon gång av denna åkomma.

Någon mera viklesint än Gösta Ekman kan man väl knappast tänka sig!

Ordet viklesint har jag aldrig hört förut, så det måste vara speciellt för just gutamålet och används nog inte i ”vanlig” gotländska.

Share on Facebook