Bläddrar bland inlägg i Promenader

Söndag – Stig Björkman

20 kommentarer

Det var ett lämpligt väder för att ta en söndagspromenad på förmiddagen och efter lite velande bestämde jag mig för att ta Vallerundan. Mina dahlior börjar blomma, så jag gjorde en bukett och tog med mig upp till graven på Klinte kyrkogård.

När jag kom hem var klockan nästan ett, så efter en tallrik yoghurt med blåbärssylt la jag mig i solstolen för att lyssna på dagens sommarvärd, Stig Björkman. Molnen tätnade då och då och till slut blev det för kallt att ligga där, så därför gick jag in och fortsatte lyssna medan jag laddade upp några bilder från min promenad. Dikesrenarna är som de finaste rabatter och nu är det cikorian som dominerar, men det finns mycket annat också.

Vackra kungsljus vid infarten till Valleängsvägen

Familjegraven

Cikoria

Ännu blommar vallmon på sina ställen

De vackra husen vid Valle

Gulmåra

Pållen ignorerade mig fullständigt

Cikoria i Vallekvior

Vacker himmel över Klintebys åkrar

En okänd skönhet

Stig Björkman var en behaglig bekantskap och han spelade bra musik. Han berättade om hur kärleken till filmen väcktes redan i 10-årsåldern, om sin kärlek till Sun Axelsson, som han levde tillsammans med i många år och om det spända förhållandet mellan honom och Ingmar Bergman. Han talade även om hur det kom sig att det var han som regisserade dokumentären om Ingrid Bergman, Jag är Ingrid.
Prat: ♥♥♥♥
Musik: ♪♪♪♪

Nu ska jag dricka en kopp kaffe och sen ta mig en dusch och snygga till mig lite, för om inte vädret blir alltför uselt ska jag gå och vara med på Allsång i Parken i kväll.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Jag behöver hjälp!

32 kommentarer

Semestern fortsätter, så det blir bara en semesterdagbok den här veckan också, men jag behöver hjälp med att artbestämma en växt. Vi var på Klinteberget i måndags och där var det alldeles fullt av vita skira blommor som vi inte kände igen. Bladen är ett mörkgrönt ganska hårt gräs och jag har sökt på starrgräs, men lyckas inte hitta blomman.

Bilden blev lite suddig, men den är klickbar

Frågar man i bloggen brukar man få svar.
Uppdatering kl 12.00: Svar fick jag från Ann-Marie; Sandlilja säger hon att det nog är och när jag googlar på det ser det ut att stämma. Det är absolut sandliljor vi såg  på Klinteberget.
Tack Ann-Marie!


Trevlig onsdag!

Söndagspromenad

10 kommentarer

Jag vaknade tidigt i morse mitt i en väldigt vimsig dröm; i mobilen fanns det tre mejl med fakturor som skulle betalas. Jag gick upp på toa en vända, gick till köket och drack lite vatten (varför kan jag inte dricka vatten i badrummet?) och så i säng igen. Jag slumrade in och drömmen fortsatte och jag kunde inte komma på vad det var jag hade köpt och till vem jag skulle betala. Var räkningarna på tusentals kronor, eller bara på några hundralappar?

Det slutade med att jag tvingade mig till att vakna igen och gick upp och kollade mobilen. Puh! Inte fanns det några mejl där inte. Var kommer sånt där larv ifrån?

Nu var klockan nästan åtta, så jag stannade uppe, drack mitt morgonkaffe och gick och pysslade en stund både ute och inne och sen gick jag ut på en promenad och jag tog rundan över Bönders och Klinte kyrka. Det var solsken, men det blåser hemskt i dag och jag fick hålla god fart för att inte frysa i mina shorts och min kortärmade tröja.

Vallmo i kornåkrar är väldigt vackert

Pukvete

Prästkragsäng vid Klinte kyrka

Malva

Snart hemma igen

Nu ska jag se vad jag hittar på till lunch och sen hoppas jag att vädermakterna är nådiga, så att jag kan få ta mig en middagsslummer i solstolen och samtidigt lyssna på Sara Sjöström. Det blir jobbigt för henne om hon ska lyckas hålla mig vaken. :wink:

Trevlig söndag!

Det blommar på min runda

24 kommentarer

Juni – Midsommarmånaden börjar med lite kyliga vindar, men strålande solsken som värmer gott och naturen är rentvättad och fin efter gårdagens regn. Det fortsatte regna igår kväll, så totalt fick vi 16 mm och det var välbehövligt.

Jag tog mig en promenad efter lunchvilan i solstolen och gick och njöt av all blomsterprakt.

Skogsnäva – Valleskogen

Nu blommar syrenerna i alla möjliga färgställningar – Djurgårdslundsvägen

Det är svårt att odla rhododendron på Gotland, men här är ett riktigt praktexemplar – Ekvägen

Paradisäppelträd – Garvaregaten

Blommande lönn – Sicklingsvägen
Jag tror att det är första gången jag observerat den lilla fina blomman.

Pärlbuske – Odvaldsvägen

Trevlig fortsättning på torsdagen!

I dag avlöstes gårdagens regn av en riktigt härlig sommardag. Vid lunchtid hade vi nästan 22° i skuggan. Värmen ska förhoppningsvis sätta fart på växtligheten, men jag tror ändå inte att det gamla talesättet ”om Erik ger ax, ger Olof kaka”, kommer att stämma i år. I dag är det Erik eller enligt Allnakku Airik:

När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sankt Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas.

I morse toppade jag mina dahlior. Jag har inte den blekaste aning om jag gjort rätt eller fel, men de var så höga och rangliga, så jag tycker inte att jag kan plantera ut dem som de var. Nu har jag vissa förhoppningar om att toppskotten ska slå rot, så att jag kan plantera dem också så småningom. Jag googlade givetvis för att se hur jag skulle göra och enda felet ska nog i så fall vara att de var för stora. Det ska bli spännande att se om det går! I morgon planerar jag att plantera ut de förgrodda knölarna.

Sen kom Ann-Marie och Baxter ut från Visby och vi träffades och gick en promenad med Ann-Maries skyddsling Tage. Han vill alltid gå ut till hamnen, så dit satte vi kursen och då fick Baxter ta sig ett bad också. Det var varmt för honom i dag!

När vi lämnat av Tage på hans boende åkte vi in till Suderviljan och kollade deras sortiment. De hade en hel del sommarblommor på gång och Ann-Marie handlade några plantor och jag ska nog gå tillbaka dit i nästa vecka, om värmen håller i sig, och köpa mig några tomatplantor. Förra året hade jag inga och det var så saknesamt. Sedan följde Ann-Marie och Baxter med hem till mig, så jag fick lite trevligt sällskap till lunchen. Efter en kopp kaffe på maten har de nu åkt tillbaka till civilisationen igen.

Trevlig fortsättning på dagen!!

Det blev lite sovmorgon i dag, för jag kom sent i säng igår kväll, för jag hamnade i tv-soffan och där blev jag kvar till ESC var klart. Jag hade egentligen bestämt mig för att jag inte skulle se det alls, men så började titta och det var faktiskt ganska underhållande även om det var på tok för många ballader. Jag måste säga att jag har lite svårt för de där balladtjejerna. Hur håller deras röster? Ett tag tänkte jag gå och lägga mig, men röstningen är ju så spännande, för allt kan hända. Vann rätt låt? Förmodligen, för Portugal vann verkligen stort. Själv hade jag fastnat för Cyperns bidrag och för dem gick det ju inte alls bra.

När jag ätit min sena frukost och klarat av söndagskrysset tog jag på mig shortsen och gick ut på en promenad. Det är mest mulet i dag, men varmt och skönt 16-17 grader och bara svaga vindar.

Jag bestämde mig för att gå Böndersrundan, för det är ett bra tag sedan jag gick den och så kände jag att jag borde titta till familjegraven på kyrkogården. Det är ju så torrt, så jag var rädd att vattnet i lådan behövde fyllas på.

Tynnet blommar

I Vallekvior var det som vanligt den här tiden en helt otroligt vacker fågelkonsert. Annars märks det att det är torrt och att det varit kallt. Växtligheten ser inte särskilt välmående ut och jag inbillar mig att det brukar var mycket mera blommor och mer utslaget så här i mitten av maj.

Ängena prunkar i vitt och gult men det är lite tråkigt att se att det är så torrt redan. Den lilla bäcken är nästan uttorkad. Där finns bara en och annan vattenpuss.

Bönders lanthandel

Jag vet inte när den här gamla lanthandeln lades ner, men jag minns att jag var inne där någon gång när jag var barn. Vi var ju ofta på Klinteberget och åkte skidor på vintrarna och så gick jag i Kyrkskolan ett år och då misstänker jag att vi var där på besök.

Bokstigen på Klinteberget – Det är så vackert nu med den skira grönskan

Det var tur att jag gick in på kyrkogården, för det var snustorrt i vattenmagasinet, men som tur var hade plantorna inte lidit någon nöd utan såg fina och fräscha ut. På kyrkogården var det annars nyansat och fint och jag räfsade noga bort min fotspår i jorden där jag gått, precis som mamma alltid sa att man skulle göra. Det var hon jättenoga med!

Sedan gick jag runt och tittade på de gamla gravarna och helt plötsligt fick jag se den här. Det är gravstenen över prosten som utfärdade en böneskrift till allmänheten för en fattig skeppareänka, som jag tidigare skrivit om. Skeppareänkan var Åke och hans syskons farfars mor. Helt plötsligt kom jag ännu ett steg närmare Greta Lena Olofsdotter Levander vid Mulde i Fröjel socken.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Ännu en kall natt

18 kommentarer

Det har varit nästan lika kallt i natt igen, i alla fall här hos mig. Det är tur att jag inte har planterat ut några sommarblommor ännu. Påskliljor och penséer klarar sig alltid.

Nu har de stått där i hörnet i över en månad och är ännu lika fina, men rumsenen har blivit lite brun i topparna.

När jag morgonpysslat färdigt gick jag ut på en promenad. Vinterjackan var på, men jag gav mig iväg utan handskar och det fick jag anledning att ångra. Det blåste kallt i motvinden och ögonen tårades, så jag kortade av promenaden lite och gick genom skogen hem.

Det är oroväckande lite vatten i Klinteån

När jag kom hem gick jag inte in direkt utan fortsatte jag till ”kajpstället” och plockade en näve kajpar och när jag kom hem med dem satte jag igång och kokade soppa och nu är jag laddad med järn och vitaminer för ett tag framåt. Kajpsoppa och en ostmacka är hur gott som helst!

Trevlig torsdag!

Sköna maj – Kvällssol

14 kommentarer

Jag gick en promenad ”Varvet runt” igår efter att jag hade legat i solstolen och slumrat en timme på eftermiddagen. Man måste ju ut och röra på sig lite. Det var riktigt skönt och jag hade satsat helt rätt när jag bytte ut vinterjackan mot ett tunnare alternativ.

Körsbärsträden börjar blomma i Klintehamn också

Jag satt en stund och filosoferade vid stranden på Warfsholmen

Först dyker reflexen upp här

7-8 minuter senare har den flyttat sig hit

En stund senare har reflexen avancerat en bit till och efter ytterligare ett par minuter var den borta igen.

Igår kväll var det första gången i år som jag fick in ”kvällsol” genom mitt vardagsrumsfönster, som vetter åt öster.

När jag satt framför tv:n vid åtta-tiden upptäckte jag det och jag tycker att det är lika trevligt varje vår det dyker upp. Jag har väntat på det och funderat på att kolla i bloggen vilken kväll det dök upp förra året, för det har blivit ett av de vårtecken som jag noterar. Nu har det ju med vädret att göra givetvis, för det vill ju till att det är solsken.

Det är så mysigt när solreflexen från det översta högra fönstret på huset mitt emot lyser upp mitt vardagsrum och ju längre fram på sommaren vi kommer, desto längre tid får jag njuta av det, tills det vänder och slutligen försvinner helt igen.

I dag är det ett helt underbart vårväder med 10° redan nu på morgonen. Pellisarna är redan ute i solen och jag ska väl göra dem sällskap om en stund, men först ska håret snyggas till, för i eftermiddag är det jobb på Kupan igen. Det är ju tisdag!

Ha en fin fortsättning på den här första veckan i maj!

Jag är så glad….

33 kommentarer

…att jag hittat en ny plugin till högerlistens bloggroll, så att jag enkelt kan se när mina bloggvänner uppdaterat. Den är inte lika snygg som den andra, men i gengäld fungerar alldeles utmärkt. Den gamla la av totalt och det verkar inte som om konstruktören var intresserad av att göra något åt den. Man får vara glad för det som är positivt och försöka glömma att det är mulet i dag igen.

På förmiddagen höll jag på och daterade, för igår kväll hade vi konstituerande sammanträde i bostadsrättföreningen, så i dag skulle hemsidan uppdateras och ett protokoll skrivas. Det tog en stund, men när jag var färdig gick jag ut på en promenad, för enligt SMHI skulle det bli sämre väder fram på dagen.

Jag gick genom skogen ner till samhället

Det var ljuvligt i skogen, stilla och fint och en underbar fågelsång. Jag är väldigt tacksam att jag ännu hör så bra, så att jag kan få njuta av den. Pip i öronen har jag hela tiden, men det är ingenting som stör fågelsången.

Det är inte ofta man ser blåsippor och vitsippor blomma sida vid sida. I regel är blåsipporna utblommade så här dags, men det är väl den kalla våren vi får tacka för att de ännu är fina. Inget ont som inte har något gott med sig, heter det ju.

Det finns de som kan….

Det var ordentligt mulet när jag gick hemifrån och jag fick några stänk regn på mig när jag närmade mig Kustvägen, men sedan klarnade det upp lite igen och när jag kom hem fanns det blåa gluggar mellan molnen.

Nu har jag satt en kakdeg, schackrutor blev det i dag igen och de ska snart i ugnen. Sen tänkte jag egentligen baka kolasnittar också och hade mätt upp smör och socker, men då räckte inte mjölet, så det får vara tills jag gjort ett nytt besök på Konsum i morgon.

Ha en skön fortsättning på dagen!

Masshagen

12 kommentarer

Ända sedan jag var barn har det varit tradition att gå i Masshagen på våren. Nu vet jag inte ens om den heter Masshagen, men så har vi alltid sagt. En del säger Mattshagen och en del Marshagen och vilket som är korrekt vet jag inte.

Pappa var en stor naturälskare och eftersom vi inte hade bil blev det cykelturer och promenader i Klintehamns omgivningar och Masshagen var en självklarhet så fort det började bli vår. Ibland tog vi vägen längs stranden förbi Skyttepaviljongen och kom upp i hagen därifrån, ibland gick vi över Källingmyr och kom in den vägen. Pappa visste allt om växter och djur och var en duktig ornitolog också.

I Masshagen finns en stor hassellund som är biotopskyddad. Där ska alla konstiga skalbaggar leva i fred och utveckas inne i hasselstammarna och så finns det en ovanlig lav, skriftlaven, som växer på hasselns stammar. När vi var barn förkom givetvis inget biotopskydd och jag minnas hagen och stigarna som mer vårdade än de är i dag, för nu ser det ganska skräpigt ut med alla nerfallna och ruttnande grenar och stammar.

Dagens ordspråk: På rullande sten växer ingen mossa

De här stora stenarna har jag alltid beundrat och funderat över hur de hamnat så långt upp i hagen, men det måste ha varit inlandsisen som tagit dem med sig.

Vid stenens fot växer det blåsippor

Det Masshagen är mest känd för är alla vitsipporna, som formligen täcker marken när de blommar som mest. Det ser hoppfullt ut för en fin blomning i år också, för det är fullt av blad och knopp och en och annan har redan slagit ut.

Jag gick genom hagen ner till stranden och fortsatte sedan på stigen som går norrut, för jag tänkte se om det gick att komma fram den vägen, så att jag skulle slippa gå tillbaka samma väg jag kommit,

men här fick jag vända. Det hade nog inte ens räckt med stövlar för att ta sig fram. När jag gick ner i hagen blåste det motvind och kändes lite kallt, men med solen och vinden i ryggen blev det riktigt varmt och skönt.

När jag kom tillbaka till bilen åkte jag upp till Stenstugu för att hälsa på Eva, som kommit hem från ett par semesterveckor på Sicilien. Vi skulle lägga upp lite planer inför den kommande påskhelgen och så fick jag lite goda sicilianska mandelkakor med mig hem.

Trevlig söndagskväll!