Livet efter 70

Igår kväll låg nymånens skära på rygg, om man kan uttrycka sig så. Fast det kanske är rättare att säga att den låg vågrätt eller horisontellt.

”Liggande måne, stående matros”, så skulle Åke ha sagt om han sett den och han menade då att det kommer att bli blåsigt dagen efter. Och så rätt han hade, för i dag blåser det isande kalla vindar. Jag försökte sitta ute i solskenet på vår uteplats och dricka morgonkaffet, men det gick inte, det blev för kallt. Vilken tur att vi passade på att vara ute igår.

Fototrisset i dag har temat Usikt och här är de bilder jag valt ut från mitt bildarkiv:

Tvillingsjöarna, en vulkankrater vid byn Sete Cidades, på ön São Miguel, Azorerna.

Utsikt över Las Palmas, Gran Canaria

Utsikt från Styrmansberget i Fröjel

Fler som visar utsikter i dag hittar du HÄR

Ha en fin söndag!

Share on Facebook

I dag blev det riktigt fint väder. Jag vaknade tidigt och satte igång med städningen, så fort jag ätit frukost. Lägenheten är ju inte så stor, så jag var klar i god tid före lunch och kunde till och med sitta i solskenet och lösa DN-krysset ett tag innan det var dags för mat.

Efter lunch tog jag fram cykeln och gav mig ut på spaning efter vårtecken. Jag cyklade via Värsendekvior till Stenstugu, där jag tog en rundvandring i trädgården. Sedan lämnade jag cykeln på gården och gick söderut till mina gamla tassemarker.

Och Mulde fritidsby förnekade sig inte. Inte nog med att jag fick syn på massor av tussilago, där satt en gärdsmyg i en buske och sjöng helt underbart vackert. Vid kanten av den ena dammen hittade jag massor av tussilago.

När jag sett mig nöjd på dem, gick jag tillbaka till Stenstugu och gav mig iväg hemåt igen. Precis i början av Värsendekvior blev det stopp, för där hittade jag blåsippor.

Och inte nog med det, jag fick höra lärkan för första gången i år. Den har väl förmodligen funnits här ett tag, men vädret har ju inte direkt lockat till några längre utflykter.

Nu hoppas jag givetvis på att det här fina vädret ska hålla i sig några dagar. I morgon ska jag åka och snygga till på gravarna i Klinte och Fröjel. Det närmar sig påsk och då vill jag plantera lite penséer och påskliljor där också.

Share on Facebook

Jag vaknade av att solen strilade in genom persiennerna, men fröjden blev kort, för jag hann inte mer än upp och få i mig morgonkaffet, förrän dimman började rulla in över oss och allt blev inbäddat i ett mjukt grått täcke. Nu har det lättat lite igen, men det är väldigt disigt och så ska det visst förbli idag.

Allnakku tycker att vi ska fira Släkus dag den här lördagen, så då blir det ett par bilder från Muldestranden. Den ävja som sköljer in längs gotlandskusten numera är nog inte det man tänker på när man talar om släkå. Illaluktande och svart tornar den upp sig längs stränderna och gör att det snart inte går att bada någonstans. Den vackra bruna blåstången på bilden här intill ser man inte mycket av längre.

Släkå är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar.

Undra på att det byggs pooler lite varstans på ön

I eftermiddag ska vi på middag med vår SPF-förening, som firar 30-årsjubileum, så nu gäller att att snygga till sig.

Ha en fin lördag!

Share on Facebook

Visst blev det en bra dag idag, trots, eller kanske tack vare, den tidiga uppstigningen! Redan före frukost hade jag tvättat en maskin och hängt ut tvätten i solskenet, för det har varit ett strålande sensommarväder idag.

Sedan plockade jag i ordning några kassar med flyttgrejor, plus gardiner till sovrummet och köket, som jag sydde igår. Precis när vi skulle åka ner till lägenheten ringde mobilen. Det var en avlägsen släkting till Åke, som håller på med släktforskning och via sina eftersökningar hamnat på min blogg. Nu är hon och hennes man på Gotland och de bor på Mulde Fritidsby, bara några hundra meter från Stenstugu, så givetvis skulle vi träffas.

Vi bestämde att de skulle komma hit på eftermiddagen och de var verkligen trevliga, Lillemor och Peter. Lillemor har forskat på sin mors sida och hon och Åke har gemensamma anfäder som kommer från Alstäde i Fröjel. Vi drack kaffe och sedan åkte vi en sväng, för att visa vilka gårdar det är som heter Alstäde. De var väl pålästa och visst nästan mer än vi om bygden.

Det är förunderligt så många trevliga människor vi har fått träffa genom internet och mitt bloggande. Och nu fick vi nya släktingar också, även om de är väldigt avlägsna, Lillemor och Åke är sexmänningar.

Share on Facebook

Solen skiner igen, men det har regnat både i natt och idag på förmiddagen. Svåger Hassine fortsätter med målningen i lägenheten och Kerstin har tagit sig en promenad ner till honom, medan jag har donat lite här hemma.

Det blir lite sporadiskt med bloggandet nu och jag hinner varken bloggvandra eller svara på kommentarer, för jag måste ju passa på att umgås med syster och svåger så mycket som möjligt.

Idag är det enligt Gutamålsgillets allnakku Kastalns dag:

Vid flera gotländska kyrkor finns det kastalar. De flesta är ruiner men den i Gammelgarn renoverades för några år sedan. Kastaln fungerade som en förrådsbyggnad som man kunde försvara.

Här en bild av Kastalen vid Fröjel kyrka, en omtyckt och vacker plats med utsikt över Gannarveviken och Karlsöarna.

Share on Facebook

I kväll har vi slitit oss från TV:n och varit på en härlig sommarkonsert i Fröjel kyrka, som blev alldeles fullsatt av förväntansfulla ortsbor och turister. Egentligen är det makens förtjänst att vi kom iväg, för jag hade inte ens sett annonsen.

Det var verkligen en konsert med blandat innehåll. Först skönsång av gruppen ”Blandade toner” som består av Kristina Broberg, Katrin Gadd, Eivor Kurki och Olof Stenström. De sjöng allt från folkvisor till sommarpsalmer och sedan tog Durspelsgruppen Stäure u Sma (Stora och Små) över. De spelade folkmusik, polketter och valser.

Det var mycket uppskattat, men jag kunde inte låta bli att tänka på vad min gamle konfirmationspräst, Gustav Sjöberg, skulle sagt om Durspelsgruppens musik i kyrkan. Det hade nog varit helt otänkbart på hans tid. Och precis när jag satt och tänkte så böjde sig en bekant, som satt bredvid oss, fram och viskade till mig: ”Det här hade aldrig gått på Sjöbergs tid”.

Det applåderades mellan numren också: ”Man får väl inte applådera i kyrkan”, tyckte maken. Jodå, det får man!
Läs fortsättningen…

Share on Facebook

Nu ska Stockholms slott moderniseras och i samband med det håller man på att dra in fiberkabel, så att alla som arbetar där ska få snabba och säkra internetuppkopplingar. Hur jag vet det? Läs fortsättningen…

Share on Facebook

När jag och maken tröttnat på solen tog vi oss en biltur söderut för att titta på den nyinvigda semesteranläggningen Fröjel Resort. Det är är ett nybyggt hotell med spa-inriktning som den tyske entreprenören Karl Dengler har byggt.
50 miljoner har han satsat på anläggningen som har 102 bäddar och som kommer att ge cirka 15 arbetstillfällen sommartid.
Läs fortsättningen…

Share on Facebook

Isande kalla vindar gör att det känns allt annat än vårligt idag. På något sätt känns det som om man kastas mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden blir jag enormt lycklig, som till exempel när jag såg staren i morse och nästan stund misströstar jag. Blir det någon vår i år? Blir det varmt någon gång? Det är klart att det blir! Det vet jag ju, men tålamodet börjar svikta.

Längs dikesrenen på vägen till Klinte kyrka syntes inte en blåsippa till och i dikena ligger det ännu snö kvar, Läs fortsättningen…

Share on Facebook

Idag hade Fröjel Hembygdsförening sitt årsmöte och eftersom vi inte hade något annat oss för bestämde vi oss för att vara med. Det är kul att komma hemifrån en stund på söndagen och träffa lite folk och vädret lockade inte speciellt mycket till några uteaktiviteter. Dessutom så skulle mötet inledas med sopplunch och det tyckte jag verkade riktigt sympatiskt.

Naturligtvis kom vi iväg i god tid. Vi är alltid i god tid, maken är en tidspessimist av stora mått. ”Kör 30 km i timmen”, Läs fortsättningen…

Share on Facebook