Bläddrar bland inlägg i Fröjel

Vild blåmmars dag….

10 kommentarer

…står det i Allnakku att det är i dag.

I hela Norden firas sedan tio år de vilda blommornas dag söndagen före midsommar med exkursioner för allmänheten, ledda av erfarna botanister. Det är ett bra sätt att lära sig känna igen växter, om någon talar om vad de heter och hur man ser att det är just den sorten. Och på Gotland finns det verkligen många arter att välja på.

På Gotland finns det arrangerade vandringar i Kuse Äng och vid Gnisvärdsstranden. Nu startade de förstås redan kl 10.00 i förmiddags, så jag är en aning sen med den här nyheten, men det hindrar ju inte att man går ut på en alldeles egen vandring för att titta på vilda blommor.

Jag skulle till exempel kunna ta en tur upp på Fröjel kyrkogård där klockaren verkligen har tagit tillvara på de vilda blommorna. Längs kyrkväggen blommar blåeld och malva och här och där i den brunbrända gräsmattan har hon sparat stånd av vilda blommor; vallmo, malva, blåeld och annat. Det är väl värt ett besök!

Själv ska jag snart vandra ut i köket, för jag har bjudit Bosse o Carina på lunch i dag. Solen skiner och det är varmt och gott, nästan 22°, men molnen börjar torna upp sig. SMHI snackade om regn igår; jag undrar hur det blir med det.

Trevlig söndag!

Söndagspromenad

28 kommentarer

Det var mulet i morse, men varmt i luften, så jag satt ute och drack mitt morgonkaffe i alla fall och efter en uppfräschning i duschen åkte jag en sväng upp på Fröjel kyrkogård, där jag var inne i kyrkan och tände ett ljus för Claudios bror Pippo, som avled igår.

Blåeld och rosa malva mot en kalkstensmur – Kan det bli bättre?

Sedan åkte jag till Stenstugu och pratade med Eva ett tag. Bosse var också där, för hästarna skulle flyttas till nytt bete och stängslet skulle ses över. Jag ställde bilen på gården och gick ut på en promenad.

Jag gick genom Daléns hage och det var nästan som att gå i en djungel, grönt, grönt, grönt….


Mulde backe bigård – Ägare Thomas Pettersson – står det på skylten

När jag kommit genom hagen och ut på backen fick jag se de här bikuporna och dem höll jag mig på behörigt avstånd ifrån. Sen fortsatte jag Strandkvior ner till stranden. Som tur var kom det ingen bil, så jag slapp bli nerdammad.

Mulde Djauviks samfällighet

I snåren längs stigen höll ”näktergalningarna” konsert från flera håll och över åkrar drillade lärkorna. Jag brukar gräma mig över min tinnitus och att jag hör dåligt, men fågelsången kan jag ännu njuta av i alla fall.

Vallmon blommar

Det är lågt vattenstånd nu

Det var väldigt svalt och skönt så länge det var mulet, men nu skingrades molnen och det blev allt varmare och det var nästan vindstilla. Vindkraftverkens vingar rörde sig inte alls.

Inte finns det mycket blommor nu, men kaprofolen är ännu fin på sina ställen

Vid stranden träffade jag släktingar som jag inte pratat med på ett bra tag, så där blev jag kvar en stund innan jag fortsatte en liten bit söderut, för att sedan ta vägen hem igen genom Härjes hage.

Överallt skuttade det omkring rabbisungar och överallt var det hålor grävda i marken; både i Daléns hage, vid stranden och i Härjes hage. Rabbisen måtte verkligen ha fått ett uppsving igen.

Mulde Fritidsgård har imponerande häckar av nyponrosor

När jag var tillbaka på Stenstugu efter min sköna söndagspromenad, kom Eva ut och ropade på mig att maten var klar. Det var Bosse som varit på Kustgrillen och inhandlat en massa godis. En härlig hamburgare hamnade på min tallrik och mätt och belåten åkte jag sedan tillbaka till Odvalds.

Trevlig söndag!

1 maj 2012…

18 kommentarer

…hade vi urnnedsättning av Åke och vår klockare, som kände till att han tyckte om vitsippor hade lagt en ring av dem runt gropen där vi skulle sätta ner urnan och även bottnat med vitsippor. I dag har jag satt en bukett på graven till minne av den stunden.

♥ Han saknas mig ♥

Det blev ingen brasa för min del igår kväll, för halv storm, regn och åska är ingenting som lockar, men jag har sett bilder från Warfsholm på facebook och det ser ut att ha varit rätt mycket folk där trots det eländiga vädret.

I dag skiner solen och det är varmt och gott. Jag har stämt träff med Bosse o Carina i eftermiddag. Vi ska gå på tipspromenaden som Röda Korset arrangerar i samhället.

Trevlig 1 maj!

Klinteberget

16 kommentarer

Det finns en facebookgrupp som heter Klintehamns Anslagstavla och där såg jag en uppmaning häromdagen om att man skulle göra ett besök på Klinteberget, för att det är så fint där nu med alla blåsippor.

Efter lunchen tog jag bilen och åkte dit och det är verkligen väldigt vackert där nu. Jag kan varmt rekommendera ett besök för de som har tillfälle till det.

Rishögen till Valborgsmässobålet börjar växa till sig

Det finns massor av vitsippor under hasselbuskarna på platån

Den här lilla söta figuren satt i en stubbe på platån

Jag gick den gula stigen

Hela Klinteberget är täckt av blåsippor

Vitsipporna börjar också blomma längs stigarna

Den gula stigen går längs klintkanten med fina utsikter. Här över kyrkan och kyrkogården

Lantmännen och hamnen

Vindkraftparken

Så snopet! Här var stigen avstängd och det var bara att vända.
Den gula stigen är annars på 2,8 km, men jag vet inte hur långt jag gått innan jag fick vända.

När jag kom tillbaka till bilen körde jag till Fröjel kyrkogård för att kolla läget på gravarna och det var hur fint som helst. Utanför kyrkporten satt två präster, en organist och vår klockare och fikade i solskenet. Jag stannade till och hälsade på dem och blev omedelbart erbjuden en kopp kaffe och en tårtbit, vilket jag givetvis tackade ja till. Det var Öppet Dop i dag, det var därför de var där. Några aspiranter på dop hade de inte haft, men det hade varit rätt mycket folk på kyrkogården, så de hade bokat in både det ena och det andra.

På hemvägen svängde jag in på Stenstugu, där Eva höll på att hacka ogräs i grusgångarna. Det är mycket jobb med den där trädgården och jag är glad att jag slipper undan med min lilla täppa nu.

Ha en fin fortsättning på dagen!

Fredagen den 13:de

16 kommentarer

I dag skulle man väl egentligen hållit sig hemma och helst inomhus, för på fredagen den 13:de ska man passa sig för att göra någonting speciellt. Det är den mest olycksdrabbade dagen på året. Det påstår i alla fall de som lider av paraskavedekatriaphobia. Maken var en av dem och han led inte bara av den sjukan, utan också av triskaidekafobi – rädsla för talet 13. Led och led, det var väl egentligen inte så farligt med det, men han hade en del konstiga idéer av den anledningen.

Jag har i alla fall trotsat ödet och varit ute ett par vändor i dag. Först var jag uppe på Klinte kyrkogård och planterade på mammas och pappas grav och efter lunch åkte jag till Fröjel. Påskliljorna har inte gillat min behandling, så dem fick jag ta bort och nu är det penséer i lådorna i stället. Hoppas att de växer till sig lika bra som de brukar göra.

Soligt är det i dag, men det blåser så att kläderna nästan slits från kroppen på en. Jag hade fullt jobb att hålla ordning på krukor, plastsäckar och annat, som for iväg så fort det inte låg något tungt på dem. När jag var färdig gick jag ut till Kastalen en stund. Man har hållit på och röjt området och nu är det så öppet och fint och det är alldeles fullt av blåsippor överallt.

Vilket lågvatten det är! Gannarveskär har vuxit en massa de senaste veckorna.

Det finns nya fina bänkar vid Kastalen

Jag satte mig på en av dem och njöt i solskenet en stund innan jag åkte hem igen.

Ännu är det bara eftermiddag, men i kväll blir det spännande att se vem som får lämna Let´s Dance. Jag tippar på Martina! Det är annars många duktiga dansare i år tycker jag.

Trevlig fredag!

Tjugondag Knut ska julen ut

18 kommentarer

Julen bar jag ut tidigare i veckan en solig och fin dag, så jag gick händelserna lite i förväg, men jag kände för det just då. I dag är det mulet och gråkallt och jag fryser. Det är kallt i lägenheten och jag sitter med en ylletröja plus en ylletröja till och så en väst ovanpå det och när jag sedan ser på tv tar jag en poncho ovanpå allt det andra och en fleecepläd över benen. Frågan är om jag ska stå ut tills det blir vår, eller om jag ska skaffa mig ett extra element?

När jag nu har en så fin bil ska den ju utnyttjas, så i förmiddags tog jag en sväng upp på kyrkogården för att hälsa på Åke. Jag skulle givetvis haft nya ljus till gravlyktorna med mig, men tände några inne i kyrkan i stället.

Det fick bli några ljus i dag för Åke och hans anhöriga

Ännu finns det rosor som envisas

Namnet Knut är nog inte så vanligt längre, men jag har i alla fall haft en farbror som hette det. Knut Svanborg bland vännerna kallad ”Knoppen” och han var lärare i Klinteskolan när jag gick där. Farbror Knut började utbilda sig till gymnastikdirektör, men en skada gjorde att han fick lägga de planerna på hyllan. I stället reste han ut i Europa och fick anställning som privat massör hos en förmögen familj i Wien. När han kom hem därifrån började han utbilda sig till lärare i Växjö och när han tagit sin examen började han sin yrkesbana i Hejde skola och efter några år där fick han en tjänst i Klinteskolan och där blev han kvar till pensioneringen.

I femte klass hade jag min farbror Knut som lärare.
Den lilla trumpna mörka flicka tre från vänster i mittenraden, det är jag det.

Jag tyckte väldigt mycket om min farbror Knut och kände aldrig att det var några problem att ha honom som lärare. Familjen i Wien höll han kontakten med och han lovade mig och kusin Göran att vi skulle få åka med honom till Österrike ”när vi blev stora”. När vi väl blev det, gick jag och gifte mig och skaffade barn, så det blev ingen resa för min del, men han höll sitt löfte till Göran.

Trevlig Tjugondag Knut!

Årets näst sista dag

18 kommentarer

Det har varit en riktigt fin förmiddag med en hel del solsken. Jag kom upp lite sent, för jag låg och väntade på att mobilen skulle tala om när klockan var halvåtta, men det gjorde den ju inte, för jag hade glömt att det är lördag i dag och lördagar och söndagar larmar den inte.

När det nu var så fint väder åkte jag till Konsum och köpte nya gravljus och sedan körde jag upp till Klinte och Fröjel kyrkogårdar tog bort de utbrunna ljusen ur gravlyktorna och ersatte dem med nya. Inte för att den lilla stearinlågan syns så mycket när det är solsken, men förhoppningsvis ska de fortsätta att brinna tills i morgon, då det är både söndag och nyårsafton. Bilderna är klickbara!

I dag är det enligt Allnakku Astäuens dag Astäuen betyder grannen. Förklaringen till ordet kan vara den att man från början talat om personen i den ”andra stugan”. Jag hade tänkt bjuda mina astäuar på mellandagskaffe i dag, men de var redan upptagna, så det får jag spara tills efter nyår.

I stället
ska jag fortsätta med min årskrönika. Ännu har jag några månader kvar att reda ut innan jag är i mål.

Gott slut på 2017 och Gott Nytt År önskar jag alla!

Efter regn kommer solsken

16 kommentarer

Det blev en trevlig kväll igår även om publiken svek. Jag vet inte om det var det eländiga vädret eller om man helt enkelt hade annonserat för dåligt. Jag tycker att jag har tipsat alla bekanta om evenemanget och varje gång har jag mötts av förvånade frågor om hur jag fått reda på. Var har du sett den annonsen? Hur vet du det? Vart ska man boka? Hur mycket kostar det?

Gårdagens väder var verkligen exeptionellt eländigt. Jag vet inte om jag varit ute i ett sånt busväder tidigare. När vi kom ut från Rondo och skulle gå till bilen vräkte regnet ner och blåsten ska vi bara inte tala om. Parkeringsplatsen var som en insjö. Jag hade ingen huva på min jacka, men jag hade en plastpåse i fickan och den satte jag på huvudet.

- Och till det här landet har vi flyttat och helt frivilligt dessutom, sa Eva, hur tänkte vi då?

När jag slog upp mina violblå i morse och fick se att det var solsken trodde jag nästan inte mina ögon. Blå himmel och flödande sol! Vilken skillnad mot gårdagens mörker.

Jag tog en sväng till kyrkogårdarna på förmiddagen, för det är ju Fars dag i dag. Jag hade inga blommor med mig, men jag bytte ut utbrända ljus och tände nya.

Grattis alla pappor på Fars Dag!

Första nattfrosten för hösten

18 kommentarer

Det var is på fågelbadet i morse och gräset var alldeles vitt av frost, men solen gick upp, det är alldeles vindstilla och nu är det nästan +10°. Det är en helt underbar höstdag.

Höst på Fröjel kyrkogård

Jag tog bilen och svängde upp till kyrkogårdarna för att kolla om det var något jag behövde åtgärda innan det är dags för att sätta vinterprydnaderna på Allhelgonahelgen, men det får vara som det är. Begoniorna och lobelian börjar väl bli lite trötta, men de får stå kvar.

I dag ska de upp

En av anledningarna till bilfärden var att jag var nyfiken på hur det går med Emma och Gustavs gravstenar och i dag var det två gubbar från Djurmans stenhuggeri på plats. Jag kunde inte stå där och hänga och över dem, men misstänker att de är färdiga vid det här laget. Det blir bra att det ser ut som det ska till nästa helg.

Ännu finns det blåeld, fast nu ligger den ner

Gannarve

Jag stannade till vid Gannarve och kunde se att precis utanför Lilla Karlsö låg det en tjock molnbank och Storön syntes inte, så det här fina vädret blir nog inte långvarigt. Det börjar ju gå mot helg och då ska det väl regna och blåsa igen.

Nu ska jag ha lite mat och se ska jag gå till frissan och klippa mig, för det är ingen stil alls på håret just nu. Jag vet inte om det går att göra någonting av de här vita testarna, men man kan ju alltid hoppas på ett under!

Trevlig torsdag!

Höstfunderingar

16 kommentarer

Det har varit soligt lite från och till i dag, men just nu är det mulet. Jag har varit ute och börjat höströja och på framsidan har jag tagit bort krukorna med risiga petunior, så där är jag klar och några lökar har jag fått ner i en rabatt på baksidan. SMHI hotar med frost, så det är väl dags att klippa ner och ta in pelargoniorna i förrådet så de inte fryser. Jag får ta lite i taget, för ryggen gillar inte när jag håller på för länge.

I dag för två år sedan hade jag besök av en reskamrat från bussturen till Höga kusten 2015 och sedan träffades vi på Mallorca 2014 också. Hon hade med sig den här orkidén till mig och den har blommat sedan dess. Nog är det fantastiskt!

I onsdags när jag kom hem från Sardinien låg det ett brev från Klinte Pastorat angående gravrätten till den grav där Åkes farmor och farbror ligger begravda. Det kom inte som någon större överraskning, för jag visste att gravrätten gått ut, men när jag fick se brevet tänkte jag, att nu måste väl ändå gravstenarna varit på plats igen, för lördagen innan jag åkte var de inte det.

Där ligger de fortfarande

Stenarna är dåligt dubbade och för att det inte ska hända någon olycka har man lagt ner dem och första gången jag fick se det var första dagarna i juni. Att man inte skulle hinna åtgärda dem innan semestern visste jag, men att det skulle ta så lång tid kunde jag ju inte ana. Hela sommaren har de legat där och jag har mått lika dåligt varje gång jag varit på kyrkogården och sett dem. Vad skulle Åke ha tänkt? Vad ska folk tro?

Jag fick tag i klockaren i dag och hon lovade att de eventuellt skulle kunna få stenarna på plats nästa vecka, men nu känner jag att det kanske är lika bra att återlämna gravrätten och låta dem ta bort stenarna. Det får bli ett snack med barnen i helgen.

Trevlig fortsättning på helgen!