Bläddrar bland inlägg i Klintehamn

I kväll är det Allsång i Donnersparken. Det är Röda Korset och PRO som står för det och de har gjort det flera år i rad nu. Jag har lovat att infinna mig där vid halvsex-tiden för att hjälpa till med att sälja lotter för Röda Korset, men jag tror inte att jag ska köpa några själv, för om jag ska hinna till Rondo till klockan åtta missar jag nog lottdragningen. På Rondo är det premiär på Mamma Mia-Here we go again i kväll och det vore bra roligt att få se den. När den första Mamma Mia gick på Rondo var det fullsatt när vi anlände, så vi fick åka hem igen. Få se om jag hinner med båda begivenheterna.

Det är lite svalare i dag och just nu vid ett-tiden har vi 23° i skuggan. Det är riktigt behagligt och på förmiddagen var det dessutom lite mulet, så då gav jag mig iväg på en promenad. Jag har haft lite dåligt samvete för att jag rört på mig för lite den senaste tiden, men det lockar inte att gå ut och gå när det är varmt. Visst skulle man kunna göra det morgnar eller kvällar, men det blir inte av.

Det finns inte så mycket som blommar nu, men cikorian har inte gett upp ännu

Jag gick vägen upp till Klinte kyrka, där jag var inne och kollade läget på graven och sedan fortsatte jag till Bönders och så hem via Vallekvior. Det blev varmare än jag tänkt mig, för de där molnen, som skymde solen när jag gick, försvann ganska fort, men det var ganska behagligt i alla fall.

Vid Bönders hade någon kört in i vägräcket

Salmbären börjar mogna

Till höger kan man se Lantmännens anläggning på hamnen och till vänster skymtar Odvaldsområdet

Det ser ut som om det vore höst, men det är bara den 20 juli

Nu börjar snart Sommar i P1 och jag får väl ge Inge Thulin en chans. Sköter han sig inte så tar jag till lite läsning i stället. Just nu spelar han The winner takes it all, så jag ska ta och lägga mig i solstolen och lyssna.

Grattis Madeleine och Magdalena!

Det har varit en varm dag i dag också, men kanske inte lika hett som de senaste dagarna. När jag kommit i ordning i morse funderade jag på vad jag skulle göra den här fredagen och bestämde mig för att åka till någon strand, där det blåser lite friskare vindar än här vid Odvalds; Warfsholmen, Sandhamn, Djupvik eller kanske Björkhaga?

Vid tiotiden var det inte så mycket folk på badbryggan ännu

Det blev Björkhaga, för där kan man välja mellan att ligga nere i sanden längs stranden eller lite längre upp under tallarna. Försedd med brassestol och en bok parkerade jag en bit från stranden i skuggan under en tall. Det blåste ganska friskt, så jag brydde mig inte om att klä av mig utan satt i shorts och blus och läste några kapitel i Anna Fredrikssons bok Avskedfesten . Det är väl inget litterärt mästerverk precis, men som en förströelse för stunden duger den bra.

Udden som sticker ut är Kovik – kallad Korumpen

Jag gick ut i vattnet och stod där en stund, men det var inte speciellt lockande att bada, så det lät jag bli. Det räcker bra att svalka av benen lite.

När det var dags för lunch gick jag till restaurangen och åt en bakad potatis med skagenröra. Mycket gott!

Efter lunchen flyttade jag ut stolen i solen och tog på bikini, för nu var det dags att lyssna på dagens sommarvärd som var Maria ”Vildhjärta” Westerberg, som är konstnär och författare. Jag har aldrig hört talas om henne förut, så jag visste inte alls vad som väntade, men alla ska ju ha sin chans.

Hennes konstnärskap går ut på att förvandla pinnar hon hittar i skogen till olika figurer. Hon bor i Brunskog i Värmland och talade en väldigt vacker värmländska. Hon presenterade sitt program som en radiopromenad i skogen och hennes lågmälda beskrivning av det hon upplevde när hon gick där och plockade pinnar var som poesi att lyssna på. Jag tror att jag slumrade till någon stund då och då, men uppfattade ändå att hennes program var en uppmaning till oss alla att ta vara på och vara rädda om våra gammelskogar och dess innevånare.

Musiken störde mig lite, för förutom de två låtar där hennes man tonsatt hennes texter, tycker jag inte att musiken hon valt harmonierade med pratet.

När jag bröt upp var det mycket folk i vattnet

När Sommar i P1 var slut packade jag ihop och åkte hem, för nu var jag trött på strandlivet. Solstolen här hemma är bra mycket bekvämare än en brassestol.

Margareta har ännu inte lyckats ordna något regn, men jag hörde att i Hemse hade det kommit 27 mm igår eftermiddag när det åskade. Hoppas kan man ju alltid, men det är nog inte någon större chans att det ska bli något regn här, så jag får väl ut med vattenkannan igen.

Grattis Greta och Margareta!

I dag packar Kerstin o Hassine, för i morgon åker de hem igen,så nu är det slut på helgdagarna, för de här dagarna de har varit på ön har verkligen kännts som helgdagar.

Det har varit en solig och varm onsdag, med bara lite lätta moln då och då. Hassine kom och hämtade mig på förmiddagen, för vi skulle åka ner till Mulde Djauvik och ta en promenad ut på Gannarveskär. På vägen dit fick vi se Krister som gick och spankulerade på en åker och efter lite messande fram och tillbaka bestämde vi att ses på Hamnkaféet.

Miniblåklockor

Det är torrt och det fanns inte ett grönt strå på strandängarna, men naturen kämpar på och längs strandvallen växte det på sina ställen massor av de här små blåklockorna…
…och på de få tistlar och annat som ännu blommade var det fullt av fjärilar.

På Gannarveskär går det kor med kalvar, men de brydde sig inte så mycket om oss.
De glodde nyfiket på oss en stund, sen gick de sin väg.

Hassine

Kerstin med Lilla Karlsö i bakgrunden

Det var inte så mycket att se ute på skäret, för det fanns nästan ingen sjöfågel kvar, så när vi suttit på varsin sten ett tag gick vi tillbaka.

Den här charmiga jycken träffade vi på vid ”Nettlis stuga”. Den gamla stugan som Åkes farbror Gustav byggde och som hans syster Nettli och hennes man hade som sommarstuga i många år. Nu är det Nettlis barn och barnbarn som rustar där. Hunden är en spansk gatuhund som de tagit hand om.

Hamnkaféet

Krister väntade på oss vid Hamnkaféet, men när vi skulle beställa blev vi lite besvikna. Vi hade tänkt oss en god spättafilé, men det hade de inte, så vi fick tänka om. Mätta blev vi, men helt nöjda var nog ingen av oss när vi åkte därifrån. Krister åkte hem till Visby och vi andra hem till mig för lite eftermiddagskaffe.

Nu ska jag ut med vattenkannan!

Det har varit en solig och fin söndag och efter en lugn och skön förmiddag tog jag mig en promenad genom Klintehamn, för att gå och hälsa på Kerstin o Hassine på Sicklings. Vi var bjudna på lunch till Stenstugu i dag och jag tyckte att det passade bra att ta en motionstur innan maten.

Min gamla skolkamrat Anna-Stina Purk har öppnat sitt galleri för säsongen

I Klintehamns Kläders lokaler är det ett konsthäng nu i stället för klädhäng

När jag gick förbi Warfsholm bageri gick jag in där och tittade lite på vad de hade och det fanns mycket gott. Precis när jag lämnade bageriet kom en polisbil och det är inte så vanligt i Klintehamn och anledningen var att man haft påhälsning av fyra man från NMR igår. De hade suttit på bageriets uteservering och en kille från samhället som cyklat förbi hade ropat till dem att vi inte vill ha nazister här och då hade de gått till anfall mot honom. Man tillkallade polis, men innan de kom hade NMR:arna gett sig av.

I dag hade de kommit tillbaka till bageriet och då ringde ägaren Arlid Kleven efter polisen igen. Dessutom hade ett flertal gotlänningar mobiliserat sig och samlats vid bageriet klockan tio och de lyckades få nazisterna att lämna platsen. Läs: Klinteborna sluter upp mot nazisterna!

Jag såg polisbilen sakta köra Donnersgatan fram, men jag vek av vid ”Kröken” och in på Södra Kustvägen och jag behövde inte ens gå hela vägen till Sicklings, för jag fick lifta sista biten med Kerstin o Hassine, som varit en vända in till ”Centrum” (Hassine´s uttryck)

Eva bjöd på en härlig kycklingrätt

Alessia hade gjort en Tiramisu till efterrätt.

Mätta och belåtna efter dem goda lunchen fortsatte Kerstin o Hassine och jag sedan till Pensionat Warfsholm, som hade officiell invigning i dag. Där var mycket folk fortfarande trots att klockan hunnit bli ganska mycket och vi gick runt och tittade både i stora huset och i längorna ute i parken. Jag har ju varit där förut, men det var nytt för Kerstin o Hassine.

Ett av det vackra rummen i det stora huset.

Hassine poserar vid det omtalade kopparbadkaret.
För lite drygt 3000:- natt kan du få bada där.

Innan vi lämnade Warfsholmen drack vi kaffe och åt en bit citronpaj, så jag tror att det räcker men en liten smörgås i kväll.

Trevlig söndagskväll!