Det har varit en solig och fin söndag och efter en lugn och skön förmiddag tog jag mig en promenad genom Klintehamn, för att gå och hälsa på Kerstin o Hassine på Sicklings. Vi var bjudna på lunch till Stenstugu i dag och jag tyckte att det passade bra att ta en motionstur innan maten.

När jag gick förbi Warfsholm bageri gick jag in där och tittade lite på vad de hade och det fanns mycket gott. Precis när jag lämnade bageriet kom en polisbil och det är inte så vanligt i Klintehamn och anledningen var att man haft påhälsning av fyra man från NMR igår. De hade suttit på bageriets uteservering och en kille från samhället som cyklat förbi hade ropat till dem att vi inte vill ha nazister här och då hade de gått till anfall mot honom. Man tillkallade polis, men innan de kom hade NMR:arna gett sig av.

I dag hade de kommit tillbaka till bageriet och då ringde ägaren Arlid Kleven efter polisen igen. Dessutom hade ett flertal gotlänningar mobiliserat sig och samlats vid bageriet klockan tio och de lyckades få nazisterna att lämna platsen. Läs: Klinteborna sluter upp mot nazisterna!

Jag såg polisbilen sakta köra Donnersgatan fram, men jag vek av vid ”Kröken” och in på Södra Kustvägen och jag behövde inte ens gå hela vägen till Sicklings, för jag fick lifta sista biten med Kerstin o Hassine, som varit en vända in till ”Centrum” (Hassine´s uttryck)

Mätta och belåtna efter dem goda lunchen fortsatte Kerstin o Hassine och jag sedan till Pensionat Warfsholm, som hade officiell invigning i dag. Där var mycket folk fortfarande trots att klockan hunnit bli ganska mycket och vi gick runt och tittade både i stora huset och i längorna ute i parken. Jag har ju varit där förut, men det var nytt för Kerstin o Hassine.Innan vi lämnade Warfsholmen drack vi kaffe och åt en bit citronpaj, så jag tror att det räcker men en liten smörgås i kväll.

Trevlig söndagskväll!

Share on Facebook

Det var mulet i morse, men varmt i luften, så jag satt ute och drack mitt morgonkaffe i alla fall och efter en uppfräschning i duschen åkte jag en sväng upp på Fröjel kyrkogård, där jag var inne i kyrkan och tände ett ljus för Claudios bror Pippo, som avled igår.

Sedan åkte jag till Stenstugu och pratade med Eva ett tag. Bosse var också där, för hästarna skulle flyttas till nytt bete och stängslet skulle ses över. Jag ställde bilen på gården och gick ut på en promenad.

När jag kommit genom hagen och ut på backen fick jag se de här bikuporna och dem höll jag mig på behörigt avstånd ifrån. Sen fortsatte jag Strandkvior ner till stranden. Som tur var kom det ingen bil, så jag slapp bli nerdammad.

I snåren längs stigen höll ”näktergalningarna” konsert från flera håll och över åkrar drillade lärkorna. Jag brukar gräma mig över min tinnitus och att jag hör dåligt, men fågelsången kan jag ännu njuta av i alla fall.

Det var väldigt svalt och skönt så länge det var mulet, men nu skingrades molnen och det blev allt varmare och det var nästan vindstilla. Vindkraftverkens vingar rörde sig inte alls.

Vid stranden träffade jag släktingar som jag inte pratat med på ett bra tag, så där blev jag kvar en stund innan jag fortsatte en liten bit söderut, för att sedan ta vägen hem igen genom Härjes hage.

Överallt skuttade det omkring rabbisungar och överallt var det hålor grävda i marken; både i Daléns hage, vid stranden och i Härjes hage. Rabbisen måtte verkligen ha fått ett uppsving igen.

När jag var tillbaka på Stenstugu efter min sköna söndagspromenad, kom Eva ut och ropade på mig att maten var klar. Det var Bosse som varit på Kustgrillen och inhandlat en massa godis. En härlig hamburgare hamnade på min tallrik och mätt och belåten åkte jag sedan tillbaka till Odvalds.

Trevlig söndag!

Share on Facebook

Igår gick sista avsnittet av Shetland, en kriminalserie baserad på Ann Cleeves böcker om polismästare Jimmy Perez. Det är en serie som jag tycker mycket om. Har du inte sett den, så finns ännu avsnitt 2-6 på SVTPlay. Åke tyckte inte om serier av den här lite eftertänksamma och lågmälda sorten. ”Det är för segt”, sa han och tog till tidningen i stället, men jag älskar just Shetland, men nu är den slut för de här gången.

Annars vet jag inte riktigt vad jag ska säga om tv-utbudet. Vad är det för larviga lekar de håller på med?? Babbens Bäst i test till exempel. De skriker och gapar och skrattar och har hejdlöst roligt själva. Jag vill inte titta på när andra har roligt, jag vill bli road! Tävlingar gillar jag och just nu är det Mästarnas mästare som jag ser och Femteklassarna förstås.

TV4Guld har annars varit räddningen, men nu har jag sett alla de där kommissarierna nästan till leda; Barnaby, Frost, Gently, Maigret, Morse, Foyle och Banks, nu får de vila, för nu är det Netflix som gäller. Jag hade en gratis provmånad när jag var på Teneriffa, men nu prenumererar jag på kanalen. The Crown såg jag färdigt på semestern och nu är det The Good Wife som gäller. Nu är jag inne på trejde säsongens 18:de avsnitt och det är verkligen räddningen när det inte finns något av intresse i de vanliga kanalerna.

I dag lyser solen igen och även om det blåser snålt blir man lite glad då. Jag har pysslat med lite av varje och efter lunch tog jag bilen upp till kyrkogården för att hälsa på Åke ett tag. Ännu går det inte att plantera någonting där heller och det lär visst ska blir riktigt kallt om nätterna igen. Enligt SMHI blir det bara ett par grader varmt om dagarna nästa vecka och minus 6-7 nattetid.

På hemvägen svängde jag in på Stenstugu och pratade med Eva ett tag och så var jag och klippte av några kvistar forsythia. Förhoppningsvis ska knopparna slå ut lagom till nästa helg. Det är trevligt som påskris tycker jag.

Trevlig söndag!

Share on Facebook

I dag hissar jag den italienska flaggan i bloggen, för i dag fyller min sicilianske svärson Claudio år. Nu har han varit i Sverige några år och trots våra långa kalla vintrar säger han att han trivs och vill vara kvar här.

Claudio fick en fin födelsedag, för i dag skiner solen och himlen är vackert blå (även om den ser grå ut på bilden). Jag gick ut på en promenad tidigt i förmiddags, för SMHI påstår att det ska bli blåsigt och blåst gillar jag ju inte. Det var riktigt skönt ute och när jag kom hem funderade jag på att gå en bit till, men det började bli dags för lunch, så jag gick in. Uppstekta kroppkakor smakade alldeles utmärkt och jag misstänker att luchmenyn ser ungefär likadan ut både på Sicklings och Stenstugu i dag.

Trevlig söndag!

Share on Facebook