Bläddrar bland inlägg i Tyckt

Hur kan man bete sig så?

24 kommentarer

Det har varit en varm och fin fredag och när jag plöjt igenom GA och var klar med kryssen och sudoku gick jag ut och vattnade i krukor och lådor och sedan tog jag fram dammsugaren och tog en sväng runt i lägenheten med den. Ibland måste man göra en insats på städfronten.

Sedan kom en bekant och gladde mig med ett besök. Jag fick inte bjuda på kaffe, men jag fick hjälp med sockerkakan i alla fall. När hon gått var det dags för lunch och sedan plockade jag lite sommarastrar och åkte till kyrkogårdarna med dem. På hemvägen stannade jag till vid Stenstugu och tittade efter hur det går för Eva med målningen av verandan. Det är inget dåligt projekt hon dragit igång. Bytte böcker gjorde vi också; hon fick boken om ”Arthur” och jag fick ”Öppnas i händelse av min död”. Jag har ingen bok på gång just nu, så det passade bra.

Jag kunde givetvis inte åka förbi Konsum heller utan gick in för att köpa mig en påse med grillade kycklingdelar. Och så skulle jag ha jordgubbar.

Framför mig vid traven med jordgubbskartonger stod det en dam som uppenbarligen var ute i samma ärende som jag. Hon tog en av enlitersförpackningarna och hällde ut alla jordgubbarna på botten i den stora kartongen. Sen plockade hon tillbaka de hon ville ha och så fyllde hon på sin kartong med de finaste jordgubbarna från de andra enlitrarna. Ibland ångrade hon sig och då kastade hon tillbaka jordgubben igen. Jag stod alldeles intill henne, men mig ignorerade hon fullständigt. Jag blev så arg så jag kände hur håret reste sig på armarna och till slut kunde jag inte hålla tyst: ”Fy så du bär dig åt. Usch!”, sa jag. Hon bara tittade på mig och fortsatte att plocka med sina jordgubbar. Hur kan man bete sig så?!

På Stenhuse är rosorna lika röda och fina som jordgubbarna

Nu var jag så arg, så några jordgubbar blev det inte. Nej jag körde upp till Stenhuse i stället och köpte en liter där. Mycket dyrare var de än på Konsum, så medan den där kvinnan fick exakt de jordgubbar hon ville ha, var det jag som förlorade på affären genom min ilska.

Igår kväll satt jag och såg färdigt en serie på SVTPlay, En natt, som jag tycker var bra. Det är en riktigt söt historia, så den kan jag rekommendera om du är sugen på något romantiskt och lättsmält.

En romantisk serie om två människors första möte på en blinddejt. Singeln Elisabeth går motvilligt med på en blinddejt med Jonas efter att ha blivit övertalad av en väninna. De ska mötas på en bar – avslappnat och enkelt – men Jonas har större planer för kvällen.
I rollerna: Anders Baasmo Christiansen, Myanna Buring m.fl.

Trevlig helg!

Det är varannandagsväder, för efter en solig och fin lördag är det mulet och småregnigt i dag. Det är tur att man är pensionär och kan ta vara på de fina stunderna.

Igår parkerade jag i solstolen efter lunch och lyssnade på en av de sommarpratare jag missade när det sändes första gången. Med två barn som jobbar på Försäkringskassan måste jag ju lyssna på deras högste chef, generaldirektören Ann-Marie Begler. Hon var otroligt trevlig att höra på. Hennes ton var lågmäld, men jag fick en känsla av att hon var uppriktigt både när hon talade om sin strålande karriär, där hon även mött motgångar och när hon berättade om hur hennes son inte fick hjälp för sin dyslexi och hur hennes dotter mobbades. Musiken var inte helt godkänd, men några godbitar fanns det med i alla fall. Prat: ♥♥♥♥♥ Musik: ♪♪♪

På kvällen var jag bjuden till en granne på kräftskiva. Vi trodde att det skulle gå att sitta ute, men det blev för kyligt, så vi satt inne i köket och det gick ju också bra. En god paj fick vi innan kräftorna kom fram på bordet och det behövs ju nästan något att bottna med, för även om kräftor är gott blir det jobbigt om man ska äta sig mätt bara på dem.

Så till rubriken på det här inlägget och en liten förklaring till de som undrade vad det var för möte jag skulle på igår. Alla som följt min blogg har nog sett att jag under de senaste åren beklagat mig över att Warfsholmen inte längre är ett tillgängligt mål för Klinteborna och andra, som sedan generationer varit vana och åka dit och bada.

Nuvarande ägare har önskat ha en annan inriktning än de tidigare och det är ju upp till dem, men nu ska de sälja och då har en grupp ungdomar satt igång ett riktigt tufft projekt. De vill starta en ekonomisk förening och sälja andelar á 5000:-/st för att få ihop pengar för att kunna köpa och driva anläggningen, men det ska mycket pengar till, för prislappen är på 13 500 000:- och det innebär att de måste försöka sälja 2700 andelar och det är dessutom bråttom, för mäklaren lär redan ska ha fått ett bud.

Igår var det alltså ett möte på Rondo och ca 200 intresserade från Klintehamn och trakterna runt omkring, inklusive en hel del sommargotlänningar, var där. Drömmen är ju att Warfshoms pensionat ska bli som det en gång var när Marie och Göte drev det. Ett ställe dit man kunde åka ut och bada i all enkelhet, dricka kaffe, äta lunch, ordna alla möjliga fester; allt från bröllop och 50-årsfester till begravning, för att inte tala om Maries härlig julbord, roliga pubkvällar och friluftskonserter med bra artister ute på udden. En plats för alla!

Utanför entré till pensionatet när vi var där och åt middag efter mammas begravning 2002

Där har vi firat Valborgsmässoafton många gånger

Och vi har badat både från bryggan…

…och vid sandstranden

Och vi har ätit julbord. Dåvarande ägaren Marie Modin till höger

Det ska bli spännande att se om det går att realisera idéerna ungdomarna har och det gäller ju för oss gamlingar att stötta dem på alla sätt. Det kanske rent av kan komma något gott ut av det här för hela Klintehamn, där nu ännu en butik är under nedläggning.

Ha en skön söndag!

Regnet vräkte ner…

14 kommentarer

…och inte bara regn, utan snö också, när jag körde till Hemse igår. På vårdcentralen träffade jag en trevlig hyrläkare, som med möda letade sig fram till ”ögonrummet” och när vi äntligen hittade det undersökte hon mina ögon och sa att jag hade fått en inflammation på bindhinnan, så jag fick ögondroppar med antibiotika.

När jag vaknade i dag kändes ögonen väldigt obekväma och särskilt det högra var rejält svullet, men det lugnade ner sig fram på dagen, så nu ser jag inte alltför avskräckande ut. Ett tag funderade jag faktiskt på att ”sjukskriva” mig från tisdagsjobbet på Kupan, men gick dit i alla fall.

Det var frost i morse och jag hade -1.5° utanför mitt köksfönster, men det har varit solsken i stort sett hela dagen, fast med isande kalla vindar. Jag avstod från att gå ut i blåsten och tog bilen till Kupan. Var är vårvärmen?

Höstresan är bokad och klar! I år blir det inte Sicilien utan en annan ö; Sardinien. Det är Italiens vänner Gotland som genom en namninsamling lyckats få TUI att ordna en direktresa från Visby till Sardinien. Så himla behändigt! Man åker härifrån onsdagen den 27 september kl 16.15 och kommer hem följande onsdag kl 14.00. Så härligt att slippa anslutningsresa med flyg/färja/buss och övernattningar på Arlanda. Skulle nu sommaren bli dålig, är det trevligt att ha den här höstresan att se fram emot!

Ha en skön tisdagskväll!

Åldersdiskriminering

18 kommentarer

Sol och 18° en underbar försommardag har det varit den här lördagen.

Hela förmiddagen satt jag ute i solstolen och njöt och solade omväxlande med korsordslösning. Sen tänkte jag gå ut och sätta mig igen efter lunch, men man ska ju ta det försiktigt med solen så här i början, så i stället skrev jag ut lite information, som jag sedan gått runt och delat ut till de boende i området. Alla har inte datorer, så man kan inte bara hänvisa till den när de undrar vilka som är med i styrelsen t ex och vart de ska vända sig om de har några frågor.

Visst är det åldersdiskriminering i just det där att alla medier hänvisar till olika hemsidor, för att inte tala om teve, där de som inte är så tekniskt kunniga är utestängda från massor av information och program.

I en förening som jag är med i kunde man tidigare till exempel inte lägga in en funktionär i registret om denna inte hade en mejladress. Hur tänkte man då? Ingen är född med en mejladress! Att programmerarna är unga är ingen ursäkt, men kanske en förklaring till hur det kan bli på det här sättet. Nu är just det här tillrättalagt och Kalle 85 går att lägga in som ansvarig för boule och kubb utan att man möts av beskedet ”Affärsprocessfel”.

Sen är det ju det där med kontanterna. Det är väl åldersdiskriminering i högsta grad att man inte kan få gå till en bank och sätta in och ta ut sina pengar. I Klintehamn har vi ingen bank som hanterar kontanter, så man tvingas be anhöriga om hjälp om man inte själv vill eller kan hantera kort. Och så är det de nya mynten; enkronan och tvåkronan som nästan inte går att skilja åt, om man inte har dem bredvid varandra. Jag ska inte tjata om det mer, men en sak bekymrar mig storligen. Den där förhatliga tvåkronan, vad händer med den? Den har bara varit i omlopp några månader, men när jag jobbat på Kupan har jag sett exemplar som är alldeles mörka och matta och det går nästan inte att se vad det är för valör.

Tre stycken som jag har i min plånbok

Hur lång tid kommer det att ta innan de måste bytas ut?

Trevlig helg!