Jag satt och tittade i mina tioårskalendrar och upptäckte att jag varit så ordentlig i början (1983) och skrivit i en sammanställning över prisutvecklingen. 1983 kostade kaffet 44:-/kg, sockret 9.20/kg, bensinen 2.04/l, dieseln 1.60/l och en liter Explorer vodka kostade 100:-. Sen har jag fyllt i våra avräkningspriser också, men det är väl av mindre intresse. :wink:

Jag ångrar verkligen att jag inte fortsatte att fylla i de här uppgifterna, för det gjorde jag bara några år. 1985 hade priset på kaffe sjunkit till 36:- medan diesel och bensin blivit mer än dubbelt så dyrt. Nästa anteckning är gjord 1992 och då kostade bensinen 6.42 och vodkan 160:-, det var tydligen de enda priser jag tyckte det var värt att notera. :wink: Sedan tröttnade jag tydligen helt och har inte fyllt i några uppgifter alls på den sidan. Dumt!

Man glömmer så fort hur löner och priser rasat iväg, men jag minns att när vi var ganska nygifta (1961) funderade Åke ett tag på att köpa in sig i ett åkeri i stället för att ta över gården. Vi kalkylerade med att om han kunde tjäna in 10.000:-/år skulle vi klara oss jättebra.

När jag pluggat färdigt och skulle söka jobb (1988) drömde jag om en lön på 10.000:-/mån.

- Det kan du glömma, sa Åke, det får du aldrig.

Första anställningen, hos en redovisningsbyrå i Burgsvik, fick jag väl inte det och inte på Mälarskog heller, men sen så steg lönen efterhand och jag slutade med mer än det dubbla.

Idag sitter jag med ungefär samma lön som i mitten av 90-talet. Tjugosju års arbete hemma på gården var totalt värdelösa i pensionshänseende och att jag gick ner till deltid de sista åren och gick i pension tidigt har kostat en del det också, men jag beklagar mig inte. Jag har det jättebra på alla sätt och vis.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Solen sken så fint i morse, natten har varit lugn, sömnen god och förkylningen är bättre, så jag tog mig en promenad på förmiddagen och då passade jag på att ta månadsbilden när jag kom hem igen.

Vill du se utvecklingen under året kan du klicka HÄR.


Dagens ordspråk tycker jag stämmer ganska bra. Man kan verkligen åka hur långt som helst – sig själv och sina egna tillkortakommanden får man dras med i alla fall:

Man må fara hur långt man vill, aldrig kommer man ändå ifrån sig själv.

Trevlig fredag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...