Det mulnar till….

….efter en ganska solig förmiddag, så har vi tur kanske det kan komma en skvätt regn i eftermiddag, men hoppet är inte så stort. Jag var ute och vattnade på några kannor igår kväll, men det förslår ju inte långt och gräset är alldeles brunt, så några millimeter regn skulle sitta väldigt bra.

Min hakuro nishiki står vackert rosa mot den blågrå himlen

På förmiddagen gick jag ut på en promenad, för igår satt jag inne hela dagen och även om jag i och för sig hade det trevligt med korsord och läsning blir jag lite ”avmodnes” när jag sitter ensam hela dagen och inte kommer mig för att gå ut, så att jag träffar lite folk.

Idag gick jag rundan över Bönders och Klinte kyrka. Det är ett tag sedan jag gick den vägen, men den är trevlig att gå och så kan jag ju passa på att gå in på kyrkogården och titta till mammas och pappas grav också. Idag var det tur att jag gjorde det, för det behövde fyllas på vatten i lådan.

Det är så många buskar som blommar vackert nu, men jag vet ju inte vad de heter. Det är står i en trädgård precis vid vägkorset vid Bönders och alldeles intill står ett körsbärsträd alldeles fullt av bär. Ännu är de inte mogna, men om ingenting händer kan man nog ta en trevlig paus där om några veckor. 😉

Klinte kyrka

Min barndoms kyrka där vi ofta gick på söndagarna. Eller ofta och ofta? Det kanske var att ta i, men i alla fall då och då. När jag gick i skolan ”pålystes” det när det var familjegudstjänster och då var det i det närmaste obligatoriskt att man skulle gå i kyrkan och så gick vi givetvis dit alla de stora helgerna. Pappa var nog inte så van att gå i kyrkan, men mamma var uppvuxen i ett hem där man gjorde det och farbror Knut, som var en väldigt duktig sångare, var med i kyrkokören och det blev ju ytterligare en anledning att gå dit. Pastorn var en respektingivande man och det var inte tal om att fara omkring som barnen av idag tillåts att göra. Nej, man satt stilla och tyst i kyrkan även om man var liten.

En gång när vi var på en gudstjänst satt min lillasyster och tittade sig omkring och så fick hon ögonen på den korsfäste Jesus.

-Mamma! Vad hänger han där för?
-Schh…det är för att människorna varit elaka mot honom, viskade mamma.

Kyrkklockorna ringde, gudstjänsten skulle börja och prosten kom inskridande i sin långa svarta prästkappa och min syster tittar på honom med stora ögon.

-Mamma! Är det han som vart dum mot han? sa hon högt.
-Schh…Nej det är det inte!

Från bänkraden bakom hördes några försynta fnitter och mamma vred sig i vånda över sin frågvisa och högljudda dotter.

På hemvägen passerade jag flera vackra åkrar prydda med vallmo

Trevlig söndag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Klintehamn, Nostalgi, Promenader och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till Det mulnar till….

  1. Gunnar skriver:

    Ha,ha Jag tycker att din systers funderingar var högst relevanta.En bra utgångspunkt för en predikan tycker jag.
    Jag har fullt upp nu med teknikbyten vilket är anledningen till att jag är lite mindre aktiv på nätet.
    Jag har inget program på min nya pc just nu för hemsidan. Jag har haft ett program som är lite föråldrat nu och funderar på nått annat. Jag har wordpress för bloggarna men visst är det så att du också har använt och använder WP för hemsidan? Jag behöver ett program främst för släktsidorna. Jag har registret på pc och kan där i en export funktion skapa html-kod som jag sen för över till min host, Surftown. Jag har ett eget domännamn Gunnardeckare.se också.
    Kan jag använda wp för detta? Om så är fallet antar jag att jag behöver en utökad version av wp och kanske också till en kostnad.
    Jättetacksam om du kunde hjälpa mig med info om detta. Om det känns mer intressant så får jag självklart fråga mer hos WP

    • Ingrid skriver:

      Jag har kvar min gamla egenkodade hemsida på One.com, men nu uppdaterar jag den inte längre och har lagt över det mesta på bloggen som jag har på samma domän. Det kostar mig alltså ingenting att ha bloggen, som ligger som en underdomän till stenstugu.com. I bloggen kan man lägga upp hur många sidor som helst. Just nu har jag 221 st.

      Visst skulle du kunna installera en wp-blogg som en underdomän till Gunnardeckar.se och använda den som hemsida. Man behöver ju inte ha några inlägg utan bara använda sid-funktionen.

      Jag har använt wp för en hemsida till vår BRF och där använder jag bara sidfunktionen. Kika på den om du vill klintehus2.se är adressen

  2. Gunnar skriver:

    Tack för informationen!

  3. Znogge skriver:

    Barn är frågvisa och det ska inte underskattas men jag kan tänka mig att det inte var helt uppskattat just då. Gudstjänster var nog ganska så tråkiga för barn i den åldern och en del präster har en tendens till att bli lite långrandiga minst sagt 😉 Men förhoppningsvis så är det lite bättre numera!

    Kram

    • Ingrid skriver:

      Då i slutet av 40- början av 50-talet var de otroligt långrandiga och vår prost var väldigt högkyrlig, så det var inte några muntra tillställningar precis.
      Kram

  4. Anne-Lie skriver:

    Haha…jag har också varit ute för något liknande i kyrkbänken. Då vill man gärna vara osynlig.
    Så fint med vallmon i åkern, fast bönderna gillar det nog inte. Solig förmiddag här också, men nu är det bara moln.
    kram!

  5. Lambergsfrua skriver:

    Kloka barn frågar, annars får de ju inte veta något 😉 Jag kan förstå att din mamma tyckte det var synnerligen pinsamt med en så frågvis och högljudd dotter. Och visst kan man undra varför ”han” hänger där, om man inte är så där väldigt van att besöka kyrkorummet.
    Åkern som kantas av underbara vallmo gläder ögat – men troligen inte bonden.
    Varm kram 🙂

  6. Visserligen är jag konfirmerad och gifte mig i kyrkan – fast i sakristian – men redan för över 40 år sen gick både min gubbe och jag ur kyrkan. Vi är alltså inte ett dugg troende, utan får väl betraktas som ateister. Men vi gillar själva kyrkobyggnaderna….. 😉
    KRAM
    Susie

  7. När min yngste systerson skulle döpas, var man i kyrkan för att gå igenom dopet med prästen. Detta var i det högkyrkliga Småland för 35 år sedan. Då frågade plötsligt storebror, nästan 3 år, med hög stämma: ”Varför hänger den apan där uppe?”Det var ingen lätt stund för min syster…
    Inget regn och inte ens några moln här!
    Kram, Monica

    • Ingrid skriver:

      Lillasyster var lite diskretare i alla fall. 😉
      Det blev inget regn här och nu skiner solen igen. Jag har just kommit hem efter ett besök hos sonen som bjöd på räksoppa i kväll.
      Kram

  8. Geddfish skriver:

    Barn är härliga och från dem får man höra sanningen.
    Dock tycker jag att de släpps lite väl hur som ibland. Men det heter ju Låten barnen komma till oss.
    Jag tycker kyrkorna är fantastiska byggnader. Och de behöver ibland renoveras och ses till. Detta kostar en del, så därför behövs kyrkoskatten.
    Söndagskvällskram, Gerd

    • Ingrid skriver:

      Barn som inte kan sitta still har du väl erfarenhet av som kyrkvärd antar jag. Visst är det bra att det inte är så stelt som det var förr, men ibland blir det lite mycket.
      Kram

  9. Elisabeth skriver:

    Vilken fin tid! Gotland och de vackra vallmoängarna hör ihop!

  10. Laila Östergren skriver:

    Du hade en fin promenad igår såg jag. Vi tutade när vi mötte dig.
    Det är trist det här med det utlovade regnet som inte kommer.
    Ha en bra dag i dag. Kram/Laila

  11. Märtha skriver:

    Usch, så länge sen jag kommenterat på din blogg! Men runda Rabattkryparen tar all energi… Här är också torrt, det nästan dammar i en del rabatter. Men i dammen är det blötare än nånsin, tyder på en hög grundvattennivå. Vi har också en hakuro, som klarar sig här året om, alla odds till trots. Och de flesta ”hederliga” tidiga buskrosor har blommat ut! T.ex den finländska midsommarrosen, och de tre som skall blomma efter den: midsommarbrud och Papula och Poppius… Är liksom besatt av rosor, meddela när mina produkter i den vägen kommer ångande från tryckeriet – men det tar sisådär ett år…

  12. Anna/notonmusic skriver:

    Hahaha, frågvisa barn är roliga och mycket i kyrkans värld är ju väldigt främmande och annorlunda. Om inte annat får man skratta gott efteråt!

  13. Karin skriver:

    Prydnadsbuskars namn tycker jag också är svårt. Och så är det minnet. komihåget är inte i funktion alla gånger. I varje fall när man behöver det. 😀
    Ha en fortsatt bra vecka!
    Kram Karin

  14. Bosse Lidén skriver:

    Vilket gulligt kyrk-minne. Barn är så kloka, nyfikna och rakt på sak i många lägen.
    Kram Bosse

  15. Hillevi skriver:

    Vilken vacker buske med ett omöjligt namn! Otroligt vackert med vallmofälten, på Öand har jag sett dem men häruppe är det mest fåtaliga längst ut på kanten.

    Roligt kyrkominne, haha!

  16. Agneta skriver:

    Så fin färg det är på din japanska sälg! Vår har inte fått det där rosa i sig i år…..Om man tar namnet som det låter, ord för ord, så tror jag det kan bli ungefär ”brokig körsbärsblommig” – men det är i så fall en ytterst amatörmässig direktöversättning av hakuro nishiki!! Jag har ju bott i Japan en gång men jag vill inte påstå att min japanska är direkt uppdaterad, snarare illa mycket nerdaterad och det med besked!!!
    Den rosa busken, har den liksom syrénblad? Den ser jättesöt ut!
    Vilken rolig historia om din syster och jag tror att vilken präst det än gällde så log han nog om han hörde det, man måste ju fråga för att lära sig, men det är alltid lite lustigt precis när det händer!!!
    Kram Agneta

  17. Kicki skriver:

    Vad fin den är din buske med det konstiga namnet.
    Den rosablommanden busken heter paradisbuske, jag har en här, som blir större och större för vart år trots att jag försöker hålla tillbaka den.
    Kram/Kicki

Lämna ett svar till Gunnar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *