Det ska jag berätta…

Igår kom Bosse hit på förmiddagen och hjälpte mig att få träd och buskar i jorden och sedan kom Carina och Ludde också och jag bjöd på lunch. Jag gjorde en lasagne, för det har jag längtat efter nu ett tag.

När de åkt hem satte jag mig ute och läste en stund och löste färdigt GA-krysset. Frågan är om det är någon idé att skicka in det? Jag löste filmkrysset också och ännu en fråga uppstår – kan man skicka in flera lösningar i samma kuvert? Jag får väl ringa till tidningen och höra efter vad som gäller.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

När man är ensam och inte längre har någon att spontant kunna berätta om sådant man blir upprörd, glad eller sorgsen över, känns det alldeles extra tomt. Jag vet inte hur många gånger om dagen jag rent reflexmässigt tänker: ”Det ska jag berätta för Åke”. Men han finns ju inte där längre och min reaktion blir då att kasta mig över bloggen. Har jag ingen annan att prata och skvallra tillsammans med, så skriver jag i stället. Igår blev jag lite upprörd!

Fram mot kvällningen tog jag mig en promenad och när jag var på väg hem gick jag in på Konsum för att köpa med mig lite sallad från salladsbaren till kvällsmat. När jag kom fram till brödskåpet, där jag tänkte ta en fralla, fick jag se att i skåpet bland rosenbröd, majsbröd och småfranskor flög det omkring 3-4 stora svarta spyflugor. Jag är inte så kräsmagad av mig och van vid flugor, men det såg verkligen äckligt ut, så jag lade tillbaka brödet, som jag just lagt ner i en påse. När jag kom till kassan berättade jag för kassörskan om flugorna och då sa ett annat biträde som stod intill:

-Det är ingen idé att öppna dörren och släppa ut dem, för de kryper bara in där igen.

Det var väl inte riktigt den reaktion jag förväntat mig och jag tänkte ett ögonblick att jag skulle be att få tala med någon typ av butikschef, men jag orkade inte agera sur kärring och tackade för mig och gick.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Det är ungefär samma väder idag som igår. Solen skyms av stora moln då och då, men det är skapligt varmt i alla fall. Jag ska följa med några vänner här från Odvalds till Visby och gå en stadsrundtur i eftermiddag, men vi börjar med att äta lunch någonstans. Det blir säkert en trevlig söndag.

Dagens ordspråk:

Det är inte guld allt som glimmar.

Trevlig söndag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Trädgård, Tyckt. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Det ska jag berätta…

  1. Hejsan kära Du !

    Men visst kan Du prata med Din Åke som om han fanns där,
    tror Du inte att han ser till Dig, har Du inte känt det. Eller har
    han gått mot ljuset direkt efter.

    Nu efter att hörapp. försvann fick alla mina nära och kära
    som gått hädan en beskyllning. Så var det jag själv, även Prinsen fick
    skulden.tror han tyckte det var kul när jag höll på som jag gjorde.

    Äckligt med flugorna bland brödet, de får väl se till att få ut dem.
    Ringer Du föreståndaren på Måndag.

    Ha en fin Söndag

    Kram Majsan Mi

  2. Znogge skriver:

    Precis så tycker min mamma också! Det är en stor skillnad att inte ha någon i närheten att dela små irritationsmoment med eller vardagens händelser i allmänhet…

    Skönt att få träden och busken planterad. Jag tycker ert område verkar väldigt trevligt och välskött på alla vis.

    Ha en fin söndag!
    Kram

  3. susan skriver:

    Alla har inte hamnat på rätt plats i livet. Den tjejen borde inte jobba med livsmedel!!!

  4. Gerd skriver:

    Jaa, nog tänker jag så, många gånger! Det skulle jag sagt till Sigge, det skulle jag ha visat, och titta hur det här har blivit, vad de förändrat! Visst ska man prata med de bortgångna, det gjorde jag i början, men jag har inte fått några svar, så….
    Därför så är bloggen också min vän!
    Det var äckligt det där med flugorna och ett dåligt uppförande på tjejen, bör påtalas!
    Varma kramar, ska nog bort till Minneslunden en stund, tror jag, får jag se om jag får några svar. Gerd♥

    • Ingrid skriver:

      Man får väl kanske inte mera svar vid graven eller minneslunden, men på något sätt känns det bra ändå och sen brukar jag gå in i kyrkan och tända ett ljus och sätta mig där en stund.
      Kram

  5. Inger Johansson skriver:

    Flugorna kan vara där de hör hemma, utomhus, så någon fågel kan få sej ett skrovmål. Ett sådant bröd skulle jag också lägga tillbaka men kommentaren av tjejen i affären…det säjer en del…

    Jag är ensam idag och tycker det är skönt men jag vet ju att ikväll är han hemma igen och vi kan tala om dagens händelser. Det är en väldig skillnad!

    Hoppas att träden och buskarna växer och frodas!
    Kram Inger

    • Ingrid skriver:

      Ibland kunde jag känna att det var skönt att vara ensam hemma, eller skönt att åka iväg ensam till Visby och rå sin dag. Men då fanns han ju där så fort jag ville ha sällskap….
      Kram

  6. Karin skriver:

    Så fint det blev med träd och buskar!
    Jag hade absolut agerat sur käring, du kan kanske prata med någon ansvarig i veckan.
    Om man vet att flugor ofta befinner sig i avfall, då vill man inte ha sådant bröd. 😕
    Du gjorde rätt som la det ifrån dig!
    Ha nu en riktig fin söndag i Visby!
    Kramar Karin 🙂

  7. Lambergsfrua skriver:

    Visst kan du prata med Åke om allt du upplever, gillar och ogillar. Det sorgliga är ju att han inte svarar – men jag tror nog ändå att du ibland kan höra/veta, vad han skulle ha sagt i olika situationer. Han är nöjd och glad för hjälpen du har fått att plantera buskar och träd och han skulle ha blivit upprörd över flugorna i brödet. Nog kunde du höra honom där.

    Jag tycker nog som flera andra här, att du ska kontakta föreståndaren på Konsum i morgon – annars är det ju faktiskt ett fall för hälsovårdsnämnden (eller vad det heter numera)
    Varm kram,
    Lambergsfrua 🙂

  8. Romrussinet skriver:

    Suck! Vad less man blir… Ungefär som en trogen passagerare som flög i bizniz på KLM för några år sedan påpekade att han beställt vegetarisk mat. Oooh jag kan skrapa bort köttet kom flygvärdinnans svar….

  9. Rigmor skriver:

    Ibland hoppar det inte bara grodor ur mun på folk (tänker närmast på hon i butiken…) utan stora paddor till och med!! Kanske vore idé att täta brödskåpet…för om spyflugor tar sej in, så…Sen vet jag, som gammal butiksarbetare, att det är svårt den här årstiden med både bananflugor och andra kryp, men svaret…suck.
    Förstår att det är svårt när man känner att man vill dela det vardagliga samtalet med någon. Tror du gör alldeles rätt som skriver av dej, antingen här på bloggen eller också i typ en dagbok.
    Ha det gott!!
    Kram kram

    • Ingrid skriver:

      Jodå, jag vet nog att det kan vara nog så knepigt att hålla flugorna i schack. Efter över femtio år på en bondgård har jag en viss vana vid sådana flygfän, men svaret var ju en total katastrof. 😉
      Kram

Lämna ett svar till Lambergsfrua Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *