En sorgens dag…

…tycker jag att det känns som i dag, för i morse fick jag veta att Claudios bror Pippo somnat in. Han har haft hjärtproblem länge och läkarna kunde inte göra någonting, så vi visste att det bara gick åt ett håll. Nu fick Claudio och Eva i alla fall ta farväl av honom och han hann fira sin 71-årsdag, som var den 31 maj.

Maj 2008 – Tanino, Pippo och Claudio spelar och sjunger och Åke stortrivs

När vi kom till Sicilien första gången år 1979 var det är tre relativt unga män – Tanino, Pippo och Claudio, som spelade och sjöng och roade turisterna på La Spelonca och under åren som gott har de glatt oss många, många gånger. Nu är Pippo borta och han lämnar ett stort tomrum efter sig, inte minst i familjen. Pippos son Christian har tagit vid på La Spelonca tillsammans med Tanino och jag hoppas att det kommer att fungera bra, så att restaurangen finns kvar nästa gång jag kommer till Sicilien. Det skulle kännas väldigt tomt annars.

Sista gången jag såg Pippo var den 4 september 2016
då jag var medbjuden på en familjelunch i Messina.

2 juni
Italiens nationaldag

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Nostalgi, Sorg. Bokmärk permalänken.

14 svar på En sorgens dag…

  1. Förstår din sorg och saknad. Min djupa beklagan över din och familjens förlust.
    Ja, de tre herrarna har glatt många genom åren med sin sång och glädje och så roligt att Pippos son fortsätter familjetraditionen!
    Stor kram, Monica

  2. Lambergsfrua skriver:

    Men så sorgligt Ingrid! Jag beklagar djupt förlusten. Även om man tror att man är förberedd, kan man ändå aldrig förbereda sig riktigt.
    Varma tankar till dig och familjen.
    Stor kram!
    Lambergsfrua

  3. skogsnuvan skriver:

    Så trist och 71 år känns ju väldigt ungt men allt kan ju hända. Varma tankar till dig

  4. Znogge skriver:

    Det var verkligen mycket tråkigt att höra. Ingen ålder att prata om heller. Hoppas att sonen håller traditionen och restaurangen vid liv för La Spelonca blev snabbt vår favorit!

    Kram

  5. Geddfish skriver:

    Beklagar förlusten.
    Livet är oberäkneligt. Varm kram, Gerd

  6. Elisabeth skriver:

    Så synd med tidiga bortgångar. Hjärtbekymmer kan vara svårhanterat.
    Hoppas du får återkomma till en bevarad restaurang. Kramar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *