Idag har vi följt en gammal man till den sista vilan, 94 år hann Bertil fylla. Han bodde i närheten av Stenstugu och han och svärfar och senare Åke hade en hel del med varandra och göra.
Det var en vacker och stämningsfull begravning och kyrkan var nästan full av folk. Bertil hade fem barn, 12 barnbarn och 8 barnbarnsbarn, så hela ena sidan av kyrkbänkarna var fullsatta av den närmaste släkten, från äldsta syster Inga 98 år till ett av barnbarnsbarnen, en liten kille på runt 1 år. Den lille mannen började gråta alldeles i början av gudstjänsten och blev utburen av sin pappa, han blev nog förskräckt när kantorn började spela.
Efter gudstjänsten bars kistan ut till begravningsbilen för vidare transport för kremering, men innan den gav sig iväg samlades vi runt bilen med kistan och sjöng ”Härlig är jorden”. Sedan körde vi efter begravningsbilen i kortege förbi Bertils gård, Depps, där det var utlagt granris längs vägkanten.
Minnesstunden var i Klinte församlingshem och där fick vi gott kaffe och där höll två av döttrarna vackra tal till sin fars minne, en dotterson spelade Amazing Grace på saxofon och så sjöng vi några psalmer innan vi skildes åt.
Nu är vi nyligen hemkomna, har bytt om till vardagskläder och nu är det matlagning på gång. Det får bli något lätt, för man är ännu mätt efter kaffet med saffransbulle, kejsarkrona och tårta.
Jag önskar en trevlig fredagskväll!
Tänk att få leva så länge. Då har man minsann gjort rätt för en vila. Min mormor blev också så gammal och fick vara frisk hela tiden. En lycka att önska sig om man ska bli riktigt gammal.
Ha en fin helg ni också.
Får man vara någorlunda frisk och klar i huvudet, är det nog en stor gåva att få bli så gammal.
Alltid mycket känslor vid begravning. Samtidigt är begravningen en bra hjälp i sorgearbetet. Ofta brukar det ju också vara en bra återblick på hur livet varit vid kaffet.
Ha en fin helg!
Visst är minnesstunden ett fint tillfälle till återblickar.
Jag var nog arton när min morfar dog och begrep inte alls varför man skulle samlas efteråt och dricka kaffe. Hade också lite svårt för att det var så uppsluppen (tyckte jag som sörjande 18 åring) stämning. Men nu efteråt så begriper jag att det fyller sin funktion också att samlas och dela minnen och få dela intryck från begravningsstunden med andra.
När jag var barn tyckte jag också att det var väldigt underligt att alla tårar och all sorg verkade som bortblåst när det kom till minnesstunden.
Jag tror att det blir så glatt och uppsluppet för att spänningen efter gudstjänst och gravsättningen släpper.
Jag hade bombis gråtit för det gör jag alltid på begravelser.
Psalmerna och hade de spelat Amazing grace, oj då hade tårarna sprutat.
Förresten jag gråter fast det inte är det.
Det var säkert stämningsfullt.
Längesedan jag var på en nu. Tur det.Många vänner har kutat runt hörnan. Men då fick jag inte vara med, bara familjen. Senast var nog Britt-Marie´s hon som nyss fyllt 60 år.Och inte kunde sluta med sin dryckenskap i tid, som jag gjorde.
Frid över deras minne.Gammal som ung.
Kram Majsan
Visst blir man berörd och rörd när man är med på en begravning även om man inte är så personligt engagerad. Det är som på bröllop, stämningen gör att tårarna lätt trillar.
Jag har alltid haft lätt at ta till lipen.
Bleb ju kallade av elaka klasskamrater för ”lipatasken.”
Kram
två felstavningar i samma mening var inte meningen.
Blev * kallad
Man får väl använda fantasin 😉
Bra att det blev ett fint avsked. Ett långt liv vilket inte är alla förunnat.
Vi hade Amazing grace på vårt bröllop…
Kram
Ja den vackra melodin kan man spela i många sammanhang!
Om man blir så gammal som den mannen blev, så kan väl minnesstunden vara hur uppsluppen som helst med gamla minnen och annat trevligt.
Värre är det när en ung människa går bort, då finns ingen anledning till glädje på begravningskaffet.
Kram
Jag har sluppit det sistnämnda och hoppas få slippa det i fortsättningen också.
Tänk att få leva ett så långt liv och ha fått en så stor familj! Helt fantastiskt med det stora ålderspannet bland de anhöriga. En begravning är alltid sorgesam, men ger också tillfälle för eftertanke och lugn.
Jag känner med den lille killen som skrämdes av mäktigt orgelspel.
Samlingen efter en begravning kan nog vara dels ett tillfälle att få dela sin sorg och saknad med andra, dels att få prata om och minnas den som dött. Samtalet flyter ju lättare över en kopp kaffe eller en matbit.
Jag önskar dig och din Åke en lugn och skön helg!
Varma kramar,
Vi satt och pratade och jämförde och kom fram till att vi varit väldigt dåliga på att föröka oss. Tre barn och två barnbarn har vi, det är allt 🙁
Det lät som en mycket vacker begravning och tänk vilket långt rikt liv han hade fått er vän. Hoppas söndagen blir skön för er, vintertid och allt som det blir! Kram!