Ett rådjur mindre att köra på

2012-11-15 15:41, Trafikolycka, vilt, Gotlands län

Vid Kvie i Hejde anträffades ett dött rådjur i dikeskanten. Troligtvis påkört av ett fordon. Anmälan angående brott mot jaktlagen och jaktförordningen är upprättad då den påkörande bilisten ej anmält detta till polisen.
————————————————————————-
2012-11-16 19.24 Brott mot jaktlagen, någon har kört på ett Rådjur utan att anmäla detta, troligen har Rådjuret inte dött omgående. Rådjuret låg mitt på vägen då en Busschaufför uppmärksammade detta och ringde till en jägare. Detta hände i Lye/Stånga.

Varenda dag kan man läsa i polisens rapportering om olyckor med rådjur och även om man är skyldig att göra en anmälan och märka upp stället där en olycka inträffat, är det många som struntar i det. Det är ju förfärligt att lämna ett djur skadat på vägen.

Igår räddade i alla fall äldste sonen det här rådjuret på bilden från att bli överkört och samtidigt väntar nu några goda middagar. Om man bara visste vad man gör med ett helt rådjur? Jag får väl försöka läsa på, det kan väl inte vara så stor skillnad på ett rådjur och ett lamm.

Rådjuret ska ännu hänga för mörning nästan en vecka innan det är dags för styckning och tillagning. Det ska inte hänga i skogen förstås 😉 utan det hänger i en lämplig sval källare.

Det var sonens första rådjur och han var mäkta stolt. Rådjuren förökar sig, om inte som kaniner, så i alla fall i bra fart och de behöver verkligen skjutas av, med tanke på alla olyckor de ställer till. På Stenstugu har jag sett så många som nio stycken på en gång. Och ett blev ihjälkört på vägen alldeles söder om ladugården i somras.

Nu till en annan jägare – Leif GW Persson – som kommit i den åldern att han börjat fundera på om pungen bör införas vid samlag?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Djur, Matprat, Stenstugu och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Ett rådjur mindre att köra på

  1. Karlavagnen skriver:

    …att om vad då sa du? att GW funderar på? Jösses… Hoppas detta är från boken och pubertetsfunderingar…. Tvära kast från trafikdöda rådjur till tonåringsfunderingar!!! 🙂 Du är i alla fall openminded!!! Ha en fortsatt skön söndag. Har gjort pannkaka med äpplebitar och kanel strödd över. Blev gott och lite lagom höstligt denna gråa söndag! Kram!

  2. Margaretha skriver:

    Lyckliga ni som får äta så gott kött! Och inte behöver man ha så dåligt samvete heller med tanke på att dessa djur har levt tills de dog så att säga. Inga långa djurtransporter.
    En rådjurssadel med ett gott rödvin till. Mums.

  3. Znogge skriver:

    Jag är lite blödig av mig så jag skulle aldrig kunna äta ett djur som jag sett. Vet att det är dubbelmoral men klarar det inte…

    Kram

    • Ingrid skriver:

      Det är ju lite märkligt!

      Varje köttbit du äter har ju varit ett levande djur.

      Men det är kanske lätt för mig att säga, jag som gått och pysslat om grisar, kalvar och kycklingar för att sedan efter att de tagits av daga, utan några som helst samvetsbetänkligheter tillagat dem.

      Det här rådjuret dog i alla fall snabbt utan att var utsatt för några transporter hit eller dit. En stunds jakt, ett skott och sedan var det dött. Bra mycket humanare än de husdjur som fraktas Europa runt i trånga lastbilar.

  4. Lite svårt har jag att äta djur jag sett – och klappat på kanske – innan! 🙁 Alltså var nog bondlivet inget för mig, så man får väl vara glad att man är född i Stockholm! 🙄
    Sen är jag faktiskt urförb….d på dom jägare som tog med sig rådjur hit till ön. Vilket vansinnigt påhitt! Har finns ju inga naturliga fiender till dom!! 👿

  5. Kicki skriver:

    Rådjur, åh mums 🙂 . Vi har ett par gånger där vi bodde förut, fått en bit rådjur av grannen , som jagade. Det var nog bland det godaste kött jag tillagat nån gång.
    Kul för sonen att få fälla sitt första rådjur.
    Det där med att äta ”känt” kött, har jag haft problem med. Åt inte hästkött på långa tider, när nån av våra egna hästar gått till slakt.
    Kram

  6. Anne-Lie skriver:

    Rådjurssadel är gott att göra på ett lår. googla efter ett recept.
    kram!

  7. Inger Johansson skriver:

    Hej där i novembermörkret!

    Visst är boken bra! Och visst är han härlig, den där GW!!!

    Kram Inger

  8. Birgitta skriver:

    Ja du…. Leif GWs torra humor är underbar. Jag älskade hans böcker så mycket att han numera är inne i 4:e omgången läsning. Hans böcker tål verkligen att läsas om. Gustavs grabb gav en bra bakgrund. Har du inte läst dom, så gör det.

    Ja, jag begriper inte hur folk tänker. HUUUUUR kan man lämna ett skadat djur åt sitt öde? Jag fattar bara inte! Men gott med viltkött 🙂

  9. Suss skriver:

    Leif GW är som han är, jag väljer att inte uttala mig alls när han gör det, lika bra, för vi är inte på samma våglängd alls.
    Här på landet har vi alla djur tror jag, jag har inte sett någon älg än, men vildsvin (som bekant) rådjur, hare, räv har samtliga sprunigt upp framför kylaren på min bil på väg till eller från jobbet. Jag har INTE kört på någon som tur är. KRAM

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *