Färdiglagat

Det är helt strålande vackert väder idag och när jag har dammsugit upp allt damm som visade sig i morse när solstrålarna flödade in över vardagsrumsgolvet, ska jag gå ut ett tag.

Att smaken är forskellig och dessutom kan förändras, konstaterar Znogge i dagens inlägg och det kan jag verkligen hålla med om. Jag äter allting skulle jag vilja säga. Det är klart att det finns saker jag tycker mer eller mindre om, men hitintills har jag inte blivit bjuden på någonting som jag nekat att stoppa i mig. Däremot funderar jag över om smaksinnet förändras med åren, för mat som jag tyckte var jättegott tidigare lockar inte längre.


Skaldjurspajen älskade vi när den kom ut och då var det verkligen en högtid att en söndagskväll få sätta sig och äta den tillsammans med ett glas vitt vin. Nu vill jag inte ha den längre och inte någon av de andra färdigpajerna heller. Är det min smak som blivit annorlunda eller ändrar man i recepten?

Senast igår kunde jag konstatera att den där Arbogapastejen som jag gillat högt och rent inte smakar som tidigare, i alla fall inte i min mun. Förr kunde jag skära tjocka skivor av den och stoppa direkt i munnen när jag var sugen på något gott. Nu blir det tunna skivor på mackan, för den har en fadd och ganska besk smak och jag kommer nog inte att köpa den igen.

Chicken Ticka Masala blev verkligen en favorit när jag upptäckte den i frysdisken, för jag älskar kyckling och ris och det var en perfekt färdigrätt att konsumera en lördagskväll. Nu är den inte heller god!

Blodpudding gillar jag, men blir smått hysterisk när jag ska försöka få ut den ur den här idiotiska förpackningen. Jag trycker och har mig enligt anvisningarna, jag petar med en kniv och försöker få in luft i den så att biten ska lossna, jag skär och jag klipper!

Jag har beklagat mig till tillverkaren en gång, men inte brydde de sig om det. 😈

Den enda färdigrätten som jag ännu tycker är prisvärd, av de jag provat, är fiskgratängerna av olika slag och så fiskpinnar. Det är verkligen gott och när jag vill byta ut laxen mot någon annan fisk blir det fiskgratäng eller fiskpinnar och potatismos.

Köper du färdiglagat någon gång?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Matprat. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Färdiglagat

  1. Birgitta skriver:

    Jag köper, tyvärr, ofta färdigfrysta rätter. Eftersom jag inte så ofta lagar mat, så blir det inga matlådor till jobbet. Och då får jag handla färdigfryst. Finns ett par som är helt okey, om jag piffar upp dom med lite bearnaisesås eller annat. Pajerna kan jag äta, om jag tillsätter smaksatt creme fraiche. Det trista är att det är inte mycket nyttigt i de där maträtterna – och en hel del dolt socker och salt.

    Den där blodpuddingsförpackningen – den är vidrig. Hopplös. HUR har man tänkt där? Inte mycket.

    Kram!

    • Ingrid skriver:

      Jag provar något nytt från frysdisken ibland, men blir ofta besviken. Jag har ju gott om tid, så jag kan mer än väl laga mat, men det är lite trist att laga bara till sig själv.
      När jag jobbade gick jag ofta ut och åt, men det blev ju ganska dyrt och utematen är inte så bra den heller alla gånger, men vi hade ett ställe som lagade ordentlig husmanskost och dit gick vi ofta.
      Kram

  2. Kraka skriver:

    Det har gått, och går, lite i vågor om jag köper färdigt eller inte. Under min första tid på Huddinge IVA 2006-2007 levde jag på färdigmat. Jag köpte en bunt mat och la i vår personalfrys när jag gick på ett arbetsschok och åt under den perioden, som ofta handlade om både kvällar och nätter i 5-6 dagar. Jag jobbade via ett bemanningsföretag då och jobbade mer än heltid.
    Under senare perioder på Huddinge IVA har jag haft hemlagat med mig, lagade storakok och frös in i små portioner att ta med.
    Likaså när jag jobbade i Södertälje. Här i Kungälv äter jag nästan bara yoghurt ch gröt, mackor ibland. På fritiden (i Göteborg) har jag ätit mycket på IKEA och ibland på ”riktig” restaurang. Aldrig under min sammantagna livstid har jag ätiti så myclet hämtpizza som under min tid i Rannebergen. Men det förklaras av att köket hos killen jag hyr rum hos är så skitigt att det inte går att laga mat där. Den microvågsun jag köpe för någon vecka sedan har redan blivit ett lyft. Men den innebär ju inga storkok med hemlagat, bara att jag kan laga gröt hemma, värma färdigrätter som jag genast införskaffade och la på min hylla i frysen.
    Men visst, jag tycker om att laga mat från grunden. Färdigmat är dock ett bra alternativ när man ska ha matlåda med sig. Det blir inga kladdiga boxar i väskan och är enkelt och faktiskt prisvärt. Dafgårds kålpudding är en av favoriterna, men den är naturligtvis inte i klass med min hemlagade. 😀

    Fiskbullar i någon god sås, på burk, värmer jag gärna när jag är på Marstrand och äter med ett glas vitt vin. Där lagar jag mer mat själv, men inte i några storkok eftersom jag bara har en kyl med litet frysfack som inte varken rymmer något eller har tillräcklig minustemperatur.

    Jag tror att det är en kombination av ändrad smak och ändrade recept som gör att det inte smakar likadant. Även om de påstår att råvarorna är i hög klass så tror jag det är en sanning med modifikation…

    Kram

    • Ingrid skriver:

      Fiskbullar gillar jag också och förut var det bara Krister och jag som tyckte om det, så var vi ensamma hemma av någon anledning blev det fiskbullar till middag.

      Jag har annars en känsla av att när man väl introducerat en rätt och fått snurr på försäljningen ändrar man i recepten till billigare råvaror…… ja jag vet inte, men det är en känsla jag fått.
      Kram

  3. Eleonora skriver:

    O så väl jag förstår dig. Jag känner likadant. Inga halvfabrikat längre – det är ju så lätt numera att själv laga till det man vill ha av naturliga råvaror. Men jag brukar ha Fiskgratäng med dillsås i frysen – att ta till när jag kommer hem från en resa.

    Jag vet inte om smaksättningen i rätterna har ändrats. Kanske tror jag att vi har blivit bortskämda med ”riktig” mat som vi själva lagar och därför tappat smaken för halvfabrikaten.

  4. Suss skriver:

    Färdiglagat är inte min grej, inte ens trots att jag levat ensam i snart 12 år – utom på helgerna (de flesta). Jag kan hemfalla till att köpa mig Billys Pan Pizza, jag vet inte varför, för jag gillar inte den tjocka botten, men det är något med den ändå. Annars är jag väldigt dåligt bevandrad i den delen av frysdisken. Jag gör mig hellre ett par varma mackor, eller en smoothie med smörgås el dyl. Jag äter ordentlig lunch i skolan och det står jag mig bra på. KRAM!

    • Ingrid skriver:

      Jag lagar ordentlig mat för det mesta, men ibland blir jag bara så trött på det och då hemfaller jag åt någonting från frysdisken eller någon burksoppa, färdiga bruna bönor osv…

  5. Znogge skriver:

    Ju mer jag funderade desto mer insåg jag hur mycket som förändrats. Färdigmat köper jag ibland. Man måste få göra det lite lätt för sig utan att känna dåligt samvete. Vissa saker däremot vill jag verkligen laga från grunden!

    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *