Favorit i repris – Onsdagsträffen

Jag har bloggarkiv ändå sedan oktober 2004 och ibland brukar jag titta tillbaka och se vad som kan ha hänt för 10, 11, 12 år sedan. Jag måste säga att det ser ut som om jag är en ganska trist person, för när jag tittar på inlägg från slutet av oktober är det ett fasligt gnällande över regn och rusk, men visst finns det annat också.

30 oktober 2009 fick jag den här bilden och texten i ett mail från Agneta och den tycker jag är riktigt bra.

Kom ihåg:

Äldre människor är värdefulla:

Vi har silver i vårt hår.

Vi har guld i våra tänder.

Vi har stenar i våra njurar.

Vi har bly i våra fötter.

och

Vi är laddade med naturell gas…….

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Gårdagens Onsdagsträff var riktigt trevlig och vi var många som var där. Ämnet ”Livsarkivet” var väl inte så muntert, men mycket tänkvärt och vi fick alla med oss ett exemplar hem tillsammans med en uppmaning att fylla i det, för att underlätta för våra anhöriga när vi en dag avslutar det här jordelivet.

När kyrkoherden skulle presentera dagens föredragshållare, som var från Stranges begravningsbyrå, ville han poängtera att detta på intet sätt var någon reklam för just dem, vi har ju flera andra begravningsbyråer här på ön och alla gör ett lika bra arbete. Han illusterade sin ståndpunkt med en lite historia.

En kvinna fick en anställning på en läkarstation där hon skulle svara i telefon och boka in tider hos de tre läkarna. Hon blev tillsagd att hon själv inte skulle föreslå någon läkare utan låta patienterna själv välja. Så ringde telefonen och när patienten frågade om det fanns flera läkare att välja på, svarade hon:

-Jo, här finns tre läkare, men jag kan inte rekommendera någon av dem!

Stor munterhet utbröt bland publiken i församlingshemmet.

Solen sken in på oss, kaffet och de fina bredda smörgåsarna smakade mycket gott och gemenskapen gjorde att det kändes gott och varmt i hjärtat.

Vädret idag: Mulet, blåsig, regn och rusk, men det ser ut att vara uppehåll nu. Jag ska nog försöka gå ut en stund på eftermiddagen. Jag blir så deprimerad när jag sitter inne hela dagen.

Trevlig torsdag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Nostalgi, Onsdagsträffen. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Favorit i repris – Onsdagsträffen

  1. Det är klart att det känns jobbigt att fylla i uppgifter om hur man vill ha det när man avlidit, men så skönt för de anhöriga att veta. Jag har faktiskt fyllt i något liknande, som heter ”Vita arkivet”, som jag hittade på nätet.
    Mötet låter trevligt tycker jag; en skön samvaro med likasinnade!
    Må så gott, kram, Monica

  2. Hillevi skriver:

    Hahaha! Preciiiis så är det ju! 😀

  3. Beppan skriver:

    Hmm – livets hjul… Husbilsstadiet lär vara uppnått.
    Hoppas det varar länge!!

  4. Znogge skriver:

    Ett ganska så tungt ämne men ändå så viktigt. I alla fall om man har vissa önskemål…

    Kram och trevlig kväll 😀

    • Ingrid skriver:

      Visst är det så, men vår kyrkoherde berättade att han delat ut såna här Livsarkiv eller Vita arkiv till samtliga medarbetare i pastoratet och uppmanat dem att fylla i dem. Det är 15 år sedan och han har ännu inte fyllt i sitt eget, så det är inget man gör i en handvändning.
      Kram

  5. Elisabeth skriver:

    Ditt inlägg fick fram ett stort leende vid två tillfälle, både bilden och historien. Det behövs!

  6. Gunnel skriver:

    En kyrkoherde med humor. Bilden och texten passar på pricken om hur det är. Regn och trist är det hos mig med, och det påverkar verkligen humöret. Ha en trevlig helg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *