Förmiddagspromenad – Sommar med Kristina Sandberg

Växlande väder och bara en 16-17° har det varit idag, men skam den som ger sig – på förmiddagen gick jag ut på en promenad och efter lunch parkerade jag i solstolen för att höra på dagens sommarvärd författaren Kristina Sandberg.

Promenaden blev Böndersrundan för jag ville kolla gravarna på Klinte kyrkogård. Det visade sig vara ett klokt beslut, för lådan på mammas o pappas grav var torr som fnöske.

När jag gick hemifrån var det rätt mulet, så jag tog en extra tröja på mig, men efter ett tag började solen titta fram då och då och tröjan jag tagit på mig fick jag ta av och knyta runt midjan i stället. Det blev en riktigt skön promenad i ”lagomväder”.
(Bilden är klickbar)

Det blommar ännu enormt vackert på vägrenarna

Paradisblomster och lobelia

Rysk martorn o praktlysing i en trädgård precis vid Bönders Backe

Jag väckte en viss uppmärksamhet hos det här lammet

Cikorian växer manshög i Vallekvior

Hemma igen

Jag kom hem precis lagom till lunch och sedan var det alltså dags för författaren Kristina Sandbergs sommarprogram. Det var rätt skönt i solstolen, även om det blev lite kyligt emellanåt när molnen dolde solen alltför långa stunder, men Kristina var trevlig att lyssna på. Hon presenterar själv sitt sommarprogram så här:

Mitt Sommar kommer att handla om hur bilden av hemmafrun förändras under 1900-talet från att vara hemmets moraliska ängel till en parasit i samhällskroppen. Om min förundran över att en fiktiv… litterär karaktär som huvudpersonen Maj i min trilogi kan röra upp så starka känslor – från kärlek till förakt. Och så kommer jag prata om varför diskbänken är politisk och utmärkt som konstnärlig utgångspunkt.

Ämnet var ju något som låg mig nära eftersom jag tillhört den där parasiterande kvinnogruppen i lite drygt 25 år. Någon kanske protesterar och säger att jag ju jobbade i lantbruket, men se det räknades inte. När Krister var liten ville jag ha en dagisplats för honom några timmar i veckan åtminstone, för han hade inte några lekkamrater och jag behövde tillsyn av honom när jag var med ute i åkrarna, men fick då till svar att jag räknades som hemmafru. Så det blev nobben!

Musiken Kristina spelade var välvald och njutbar och hon höll mig vaken, så betyget blir:
Prat: ♥ ♥ ♥ ♥ Musik: ♪ ♪ ♪

Trevlig fortsättning på dagen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Odvalds, Promenader, Radioprogram och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Förmiddagspromenad – Sommar med Kristina Sandberg

  1. Härligt att se dina bilder på blommor, antingen de står på vägrenen eller i trädgården, sen blir jag rörd av korna bland strandstenarna, de ser helt självklara ut men egentligen är de ju inte det.
    Jag hörde inte sommarpratet om hemmafrun men din kommentar väcker minnen och den nedvärdering den hemarbetande råkade ut för har ju gjort att hon håller tyst om sin insats även 50 år efteråt, trots att det fanns fördelar. I vår kommun fick man inte dagisplats om mannen hade ett jobb och inkomst, så under ganska många år fanns det inget val.

    • Ingrid skriver:

      Hennes sommarprat var väldigt bra och jag tror nog att alla i min ålder känner igen vilka förhållande det var på den tiden. Nedvärderade blev hemmafruarna, men de hade inte så många alternativ.

  2. Znogge skriver:

    Så vackert det blommar i din täppa!

    Vilken märklig syn på barnomsorgen men det var annorlunda förr. Självklart arbetade du och Krister hade väl som alla andra barn behov av kamrater. I dag kan föräldrar ställa helt andra krav.

    Kram

  3. Kraka skriver:

    Nog är vädret växlande. Idag har jag inte ens övervägt att gå ut…
    Många vackra bilder du har tagit och lagt upp. Det blir onekligen grönt och vackert när det kommer så mycket bevattning uppifrån…

    Ha en fortsatt bra dag, onsdag är det väl tror jag. Blir alltid lite vilsen i kalendern när jag jobbar. Annars också förresten. 🙂
    Kram

  4. Musikanta skriver:

    Jag lyssnade på hela programmet idag och tyckte det var väldigt fint och intressant. Tyvärr känner jag igen mycket av det hon berättar från min barndom. Det fick följder även för mitt första barn, sen brydde jag mig inte om att min mamma sa att det skulle vara fyra timmar mellan amningarna och att man inte fick ta upp barnet när det skrek. Hur dum får man vara undrar jag nu efteråt? Men jag var ju van att lyda, det gjorde man förr…
    Så vackert du har i din lilla trädgård!
    Kram från Ingrid

  5. Anna/notonmusic skriver:

    Jag ser att du har börjat läsa boken om Maj Ingrid för jag tänkte just säga det; LÄS DEN. Jag har läst första delen och tyckte att den var jättebra, nu väntar jag på att läsa andra delen men är inte i någon ”läsperiod” alls pga av en massa praktisk göra, kanske läser jag om första delen igen. Även om jag nån halv generation senare så plaskar man ju i kölvattnet av gamla tider, förändringar tar verkligen tid för generationer anammar ju varandra på gott och ont. Nu blev jag lässugen! Kanske ska jag ladda ner del 2? Kram och godnatt!

  6. Gunnar skriver:

    Jag lyssnade också på hennes program och tyckte att det var intressant. Min mamma var hemmafru nästan hela livet.
    Paradisblomster har jag inte hört talas om tidigare.

  7. Kicki skriver:

    Tänk hur saker och ting förändras. Jag räknades ju också som hemmafru, trots att jag hade hästar i stallet att sköta.
    Dagis fanns inte där vi bodde på 70-talet. Men jag lyckades få bidrag från kommunen till barnflicka vid nåt tillfälle.
    Kram

    • Ingrid skriver:

      Jag löste Kristers problem med lekkamrater genom att de ett dagbarn i ungefär samma ålder som han. Det funkade det också. Sen fick han ju tillbringa många timmar i traktorhytten när vi inte hade någon som kunde passa honom. Morgon o kväll fick Eva o Bosse turas om att vara barnvakter.
      Kram

  8. Karin skriver:

    När jag var liten gick jag nog i en av de första förskolorna i Malmö. Jag var 2 år, och ville inte sova middag och inte äta maten. Men jag TRIVDES, för fröknarna var snälla. Barnkrubba hette det på den tiden. Sen flyttades jag till en annan krubba för då var min lillasyster också där. Jag var då 4-5 år. Hur Mor kunde få dessa platser kanske berodde på kontakter. Mor hade en bror som var politiker i Malmö under 40-50 talet. Du väcker minnen med ditt inlägg!
    Kramar Karin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *