Åke är fortfarande väldigt dålig och jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. I dag skulle han ha gjort en lungröntgen, men läkaren tyckte att han var för medtagen, så det får avvakta tills i morgon.
Den otäcka kylan fortsätter, just nu har vi -16°, men dagen har varit solig och fin. Jag tog bussen till Visby i morse, så i dag blev det ingen sjukgymnastik för mig.
I dag var det lugnt och stilla på bussen, men ett par gånger när jag åkt har det varit riktigt snacksaliga ungdomar med. En dag var det en kille som satt för sig själv, men han hade kompisar framför och bakom och dem pratade han med oavbrutet. I fredags var det en tjej som antingen pratade väldigt högt i mobilen eller med sina väninnor. Hon höll låda hela vägen från Klintehamn till Visby.
Där satt jag med mina dystra tankar och kände mig som en riktig surkärring. Jag ville ju ha lugn och ro! Jag var irriterad, men också avundsjuk på deras ungdomliga glädje och frejdighet.
Samtidigt kunde jag inte undvika att tänka på hur jag uppförde mig när jag åkte skolbuss, när jag gick på läroverket. Vi var ett gäng som satt längst bak i bussen och flamsade och vi tog inte någon som helst hänsyn till andra och att folk vände sig om och blängde på oss bekom oss inte alls, snarare tvärtom.
Svinhugg går igen!
Stor kram till dig, å GLÖM inte BORT dig själv i allt detta! Broddar på om det är skitväder hörröö! Fast du, för det mesta är vi Käringar, med bara ett r okay!!!? 
Kram från ett Rom som håller på att tina upp!
Kommentarer – Comments
Kommentera Trackback