Det blev en promenad efter lunch och jag gick Muldekvior upp och över Mölner och fram till Klinte kyrka.

När jag närmade mig kyrkan var jag ju tvungen att kolla om ”Handsken” fortfarande var kvar. Handsken som hängt på sin kvist på höger sida om vägen i 4-5 år nu. Jag har fotograferat den ett par gånger om året sedan 2007 för skojs skull. Jag trodde aldrig att den skulle kunna hålla ihop så länge. Det måste vara en väldigt bra kvalité.


Och visst var den fortfarande kvar där på sin kvist. Inte är den speciellt vacker och nu börjar den nog gå mot sin upplösning. Vi får väl se om den ”överlever” en vinter till.

När jag kom fram till kyrkan sneddade jag över kyrkogården och så var jag och tittade till mammas och pappas grav. Cyklamenplantorna som jag satte för ett tag sedan står ännu och blommar så fint. De tål faktiskt lite frost och har inte alls farit illa av kylan vi haft de senaste nätterna. När jag kommit ut på landsvägen igen kom Åke och hämtade upp mig med bilen. Han var lite tveksam till att ut och köra den trettonde, men tog mod till sig för att få hem sin hustru.

Vi körde över Klintehamn hem och när vi kom fram till Vallekvior körde vi in där, för jag ville ta ett kort av huset som vi bodde i när jag var barn. Jag drömde en så konstig dröm om det huset härom natten. Jag var därinne och ingenting var sig likt och det är väl kanske inte så konstigt för vi flyttade därifrån 1958.

Grinden lät pappa en smed i Klintehamn göra. Motivet på grinden beror på att vi hette Svanborg i efternamn. Mamma borde ha tagit grinden med sig när hon flyttade, för den var vår, men vad gör man med en grind när man inte har något staket att placera in den i. Nu ser den lite malplacerad ut och passar inte alls till staketet som den nuvarande ägaren har satt upp. Målad och välvårdad är den i alla fall och det är ju roligt att se. Jag kanske kommer att berätta lite mer om våra år där i Vallekvior och varför vi flyttade därifrån, men det får bli i ett annat inlägg.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...