Hannes Holm..

…var trevlig att lyssna på och han spelade musik som jag tyckte om, men det blir en bock i kanten i alla fall. Jag slumrade till! Helt plötsligt vaknade jag upp och hörde signaturmelodin och upptäckte då att klockan redan var halvtre!

Men det kanske inte var Hannes Holm´s fel att jag inte kunde hålla mig vaken. Jag har sovit lite dåligt några nätter den här veckan och det har känts tungt och lite vemodigt.

På onsdag den 8 augusti är det 6 månader sedan Åke gick bort och han har varit i mina tankar ständigt de senaste dagarna. Han skulle ju suttit bredvid mig och njutit i solskenet idag.

Enda sättet att fly undan tankarna är att aktivera sig och det går ju bra dagtid, men sämre när man ligger där i sängen och tankarna snurrar.

Jag vet att jag har så mycket att vara tacksam över. Jag bor så bra, jag har trevliga grannar och snälla och omtänksamma barn, men ändå…..

Han fattas mig!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Åke, Nostalgi, Sorg. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Hannes Holm..

  1. Maj B Berggren skriver:

    Förstår att du saknar din livskamrat! //M

  2. Raija skriver:

    Klart att saknaden fortfarande är stark. Skönt att du fick sova ifatt lite i solen i alla fall.

  3. Gunnel skriver:

    Det finns mycket att vara tacksam över, precis som du skriver, men det hindrar inte att man ändå saknar en person som man levt tillsammans med i många år.

  4. Lambergsfrua skriver:

    Vilket fint foto på Åke och dig där i solskenet vid stugknuten. När du blundar tror jag att du förnimmer honom. Han är närvarande, vad du än tar dig för. Det gör saknaden ännu smärtsammare, anar jag. Det är inget jag kan veta med bestämdhet, eftersom jag fortfarande har min käre man vid min sida, men tror ändå att det är så. Jag har fortfarande förmånen att kunna sträcka ut handen till honom där på natten och få en handtryckning tillbaka. Och jag förstår med hela mitt hjärta att du saknar sådana enkla små saker – enkla, men betydelsefulla.

    Jag hoppas verkligen att du kan sova bättre i natt och skickar en stor varm medkännande kram till dig,
    Lambergsfrua

    • Ingrid skriver:

      Det jag saknar mest är, precis som du säger, de små enkla sakerna. T ex att jag inte har någon att vända mig till och säga: Såg du det där? Hörde du lärkan? Titta på henne!

      De där små spontana kommentarerna, som man varit van att alltid få ett svar på!

      Och så att inte ha någon på andra sidan matbordet – det saknar jag mycket. Ingen som säger:”mmm vad det här var gott”.

      Jag pratar med folk varje dag, både med barnen och med folk häromkring, så det är absolut inte så att jag inte har någon att tala med, men ändå känns ensamheten ganska tung. Men det blir väl bättre med tiden.

  5. Znogge skriver:

    Efter ett långt liv tillsammans så vore det väldigt konstigt om inte saknaden och tomheten var stor. Helt försvinner den nog aldrig.

    Kram

  6. Sylvia skriver:

    Efter så många år tillsammans måste nog saknaden alltid finns där kan. Att få dela de små händelserna med maken måste du få sakna. Nu är du en kvinna som klarar av det mesta och minnena kommer säkert att stärka dig och så har du dina barn, fina grannar och en trevligt boende. Men har man varit två nästan halva livet så är det banne mig inte lätt kan jag tänka mig.
    Önskar dig en fin helg
    Varma Kram
    Sylvia

  7. Åsa! skriver:

    Man får sakna även om man har det bra! Kortet på dig o Åke i solen är alldeles underbar. Kram på dig Ingrid <3

  8. Barbro Hellström skriver:

    Ja Herre gud! Hur tråkigt, är det inte.Kram på dej! ;.))♥

  9. Rigmor skriver:

    Men man kan inte alltid gå omkring och vara tacksam, ibland måste det sorgsna få komma ut för att sen förhoppningsvis ge plats åt lugnet igen. Det tar tid, och det måste få ta tid. Alla är vi olika.
    Ja men det är klart, inte kom jag ihåg att lyssna idag heller på radion…fast idag hade jag lilla mamma här, och mina barnbarn, så jag hade nog inte hört så mycket ändå…alla tjattrade i mun på varandra, men det var så trevligt tjatter så det gjorde inget!!
    Kram kram

    • Ingrid skriver:

      Man skäms lite för att man går och hänger läpp, 🙁 men det blir väl bättre dagar igen.

      Så trevligt att du fått ha fullt hus. Det är gott med lite tjatter. 😀

  10. Men det är väl klart att han gör! Oavsett hur bra allting annat är så kan det ju inte ersätta det som saknas. Många kramar!!

  11. Det är klart att du är sorgsen ibland och att du framförallt saknar din älskade Åke, konstigt vore det annars!
    Sorgen och saknaden efter sina avlidna nära och kära går ju heller aldrig bort, det är ju tyvärr bara något man lär sig att handskas med under åren som går. Men det finns alltid där i hjärtat som en vass tagg…..
    Trots det kan man faktiskt njuta av livet och det man har omkring sig, det är ingen motsägelse – och dessutom ska man nog försöka göra det så mycket som möjligt. Fast jag vet dom som som inte kan, som känner sig ”skyldiga” på nått sätt för att dom gör det. Och DET tror jag är ett jättefel!!!

    • Ingrid skriver:

      Visst måste man kunna njuta av livet även om man känner sorg och saknad.

      Åke pratade ofta om att jag måste få det bra och leva gott efter hans dagar. Så inte känner jag mig på något sätt skyldig om jag gör något trevligt, tvärtom. 😉

  12. Anita Brehlin skriver:

    Vet ju att Åke tyckte om att sitta i solen så det är klart att du saknar honom vid din sida och det kommer du väl alltid att göra men det mattas ju lite med tiden som tur är. Man säger att första året är värst när man måste uppleva alla saker man gjort tillsammans ensam för första gång. Sedan går livet vidare och du är en stark och modig kvinna. Det är klart att han fattas dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *