Julgranen är fälld

Att såga ner en julgran i början av november kanske en del tycker är i tidigaste laget, men det var precis vad Bosse gjorde på Stenstugu idag.

När jag kom till gården 1961 fanns det en granhäck mot åkern på norrsidan av trädgården. Den skyddade bra för nordliga vindar och snö och under flera vintrar hade vi massor av fasaner som vi fodrade inne i trädgården. De kom springande över åkern och gömde sig sedan i granhäcken tills de ansåg att det var ok att gå fram till maten vi lagt ut.

Med åren började granhäcken se ganska anskrämlig ut och vi tog bort den och ersatte den med ett staket och efter några år planterade vi några granar och rönnoxlar längs det. Träden var så små och fina när jag körde hem den från Västerhejde plantskola i vår bil och det var så roligt när vi planterade dem.

De växte och frodades och efter några år började jag sätta julbelysning i den gran som stod mitt för köksfönstret. Det fanns inga grannar och ingen gatubelysning, så det var väldigt mörkt när man tittade ut åt det hållet, men från advent och fram till den sista januari lyste det så vacker i den där granen. Jag hade timer på och såg till att det var tänt när vi kom ner på morgonen.

Den växte och växte! Till slut nådde jag inte att sätta upp belysningen ens med hjälp av stege, men då hissade Åke upp mig i traktorskopan och så gick det några år igen. Men allt har sin tid och när granen blev alltför hög gick det inte längre och då började jag sätta ljusnät på ligusterbuskarna på framsidan i stället.


Julgranen fortsatte att växa och blev väldigt hög och smal och snedare och snedare. Den har nog haft det lite för trångt och de senaste åren har den sett förfärlig ut.

Bosse skrider till verket och Claudio tittar på

Idag beslutade Bosse sig för att ta bort den innan den eventuellt skulle brista och rasa ner över taket. Och det gick alldeles utmärkt!

Granen föll på exakt rätt plats mellan forsythiabusken och husknuten

Nu återstod det bara att såga av alla grenar och aptera stammen i lagom långa bitar

Bosse hade funderingar på om toppen kanske skulle duga till julgran, men vi ruskade på huvudet, så han bar bort även den.

Trevlig kväll!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Nostalgi, Stenstugu. Bokmärk permalänken.

28 kommentarer till Julgranen är fälld

  1. Anne-Lie skriver:

    Bäst att såga ner innan de blir för stora och kan falla på huset. Men nu blir det tomt i det hörnet av trädgården.
    Kram!

    Svar av:Ingrid

    Det blev faktiskt inte så tomt. Ett tecken på att granen borde tagits bort för länge sedan. ;) Kram

  2. Musikanta skriver:

    Det ser jättefint ut med ljusen i buskarna! Skönt att bli av med den stora granen och bra att ha några i familjen som kunde såga ner den. Själva har vi aldrig någon gran, varken ute eller inne så det problemet slipper vi.
    Kram från Ingrid

    Svar av:Ingrid

    Det var faktiskt jättefint med de här ljusbuskarna och det var många som gav mig komplimanger och tackade för den fina belysningen vi hade.
    Kram

  3. Mien skriver:

    Det var bra av Bosse! Sneda träd ska bort!

    Svar av:Ingrid

  4. Laila Östergren skriver:

    Vad skickligt att få granen att ramla rätt. Här fällde vi en björk som skulle falla utåt åkern. Vi tog bort två staketsektioner för att den inte skulle förstöra staketet. Vad hände? Jo den föll åt rätt håll men på staketstolpen (av järn) som böjde sig. Maken kunde dock fixa till det ganska lätt men lite snopet var det.

    Svar av:Ingrid

    Eva och jag hade också en teori om att det skulle tas bort staket och fällas in över åkern, men det var totalt onödigt.
    Kram

  5. Rigmor skriver:

    Nu känner jag igen min lilla pappa i det hela…Jag är ju uppvuxen på landet och med skog. Så på vintern när pappa började i skogen så såg han väl sin chans då och då att slippa leta julgran lite längre fram, så han släpade hem den ena toppen efter den andra, den ena mer anskrämlig än den förra…Men skönt att de fick bort granen innan den själv gjorde ett tvärkast och kanske inte hamnade lite bra….Får hoppas det blev ljust och fint i trädgården nu.
    Ha en skön start på en ny vecka!!
    Kram kram

    Svar av:Ingrid

    Det är nog så med skogsbönder att de inte nänns hugga en fin unggran utan gärna drar till med en topp från något större träd.
    Det blev i alla fall bra när den här granen kom bort och jag tror inte att någon kommer att sakna den.
    Kram

  6. Skogsnuvan skriver:

    Jag har faktiskt sett ut julgranen redan. Av en slump fanns det en jättefin borta på Stedesbacken. Kinabror ska få köra hem den innan han åker till Skåne och firar jul med sina barn. Idag tinar det här och är plusgrader så nu ska jag passa på att åka ner på byn. Det ringde en kvinna och sa att jag hade ett paket hos henne. Ska bli roligt att se vad det är för äverraskning

    Svar av:Ingrid

    Så trevligt att veta att en överraskning väntar!
    Kram

  7. Ja, man ska ta bort ”förväxta” höga träd tycker jag! :lol: Det finns alldeles för många sådana i trädgårdarna runt om ön. Förmodligen för att man vet att det tar så många år innan träden är uppväxta så vågar/vill man inte kapa ner dom. :roll: Men det är bättre att göra det och sen sätta något som inte blir så stort när det är fullvuxet….. :wink:
    Säger en som tagit bort runt 110-120 enormt HÖGA träd på tomten och sen planterat ett 40-tal lägre och vackrare! :twisted:
    KRAM
    Susie

    Svar av:Ingrid

    Ni har verkligen röjt bort en massa träd och ersatt dem med mycket vackert.
    Kram

  8. Kraka skriver:

    Granved är ju inte det sämsta! Men det är klart att det känns i själen när en sådan trotjänare fälls till marken.
    Fasaner är så roligt att få besök av. När jag bodde i Mariefred hade vi ett par som besökte oss. I min barndom såg vi fasaner ofta där jag växte upp, mamma matade dem med äpplen under en gran vi kunde se från köksfönstret.

    Ha en fin måndag!
    Kram

    Svar av:Ingrid

    När vi hade som mest fasaner kom det mellan 50 och 100 st. Det gick åt mycket mat, men grannarna hjälpte till med säd och annat.
    Kram

  9. Znogge skriver:

    Vi fällde vår gran förra året. Jag hade tagit den från en julgrupp och sedan växte den sig stor. Tyvärr var toppen för sned så det blev till att köpa gran för oss med!

    Kram

    Svar av:Ingrid

    Jag har aldrig haft någon gran i en julgrupp, däremot enar och sedan jag flyttade till Odvalds har jag planterat ut dem och de har tagit och blivit väldigt fina. Nu väntar jag på den fjärde.
    Kram

  10. Oldmolly skriver:

    Fniss!
    Jag kunde inte låta bli att dra på mun, när jag tänkte på hur det måste ha sett ut, när du dekorerade granen från traktorskopan. Måste ha varit en rolig syn.
    Men alltid lite ledsamt, när man måste såga ner gamla ”kompisar”, som hängt med länge och har en alldeles egen historia.

    Svar av:Ingrid

    Ja, det var äventyrligt många gånger. Åke gillade att hissa upp mig i traktorskopan så fort det skulle göra något på lite högre höjder. Måla ladugården t ex….

  11. Kicki skriver:

    Det var då väldans vad den granen vuxit. Det fanns en liknande här, som förra ägarna hade sågat ner när vi flyttade hit.
    Nu finns pilen, som Berra sågat på i höst, den växte ända upp i gatubelysningen. Får se vad som händer när den börjar växa igen.
    Kram/Kicki

    Svar av:Ingrid

    Det gäller att hela tiden bekämpa naturen så att den inte tar över. ;) Kram

  12. Vilken tidshistoria om en liten gran och vad den fick uppleva under sina 40? år. Britta

    Svar av:Ingrid

    Ja, liten gran blev stor och nu finns den inte mera.
    Kram

  13. Bosse Lidén skriver:

    Intressant att få följa med i en grans liv. Det enda jag saknade var bild från när Åke hissade upp dig. Det var bra att min namne tog ner den innan en storm ställde till med något. Kram en annan Bosse

    Svar av:Ingrid

    Det skulle jag och ha velat ha, en bild av det alltså.
    Kram

  14. Gunnel skriver:

    Jag trodde först att du var extra snabb med att fälla julgran som du skulle ha inne. De som man sen köper fälls vad jag läst långt innan de säljs, men detta var kanske i tidigaste laget. Så uppfinningsrika ni var du och Åke. Har aldrig hört talas om nåt liknande förut.Kram

    Svar av:Ingrid

    Det vet du väl att en bonde kan göra det mesta med traktorn. ;) Kram