Lina o Lasse

Ebba o Lina /foto lånat från kusin Göran

Idag har jag varit och planterat och fixat till på gravarna. I Fröjel tog jag bort penséerna, även om det kändes lite hårt, för de blommade ännu ganska fint, men var ack så rangliga. Nu har jag satt nya plantor i lådan och det blir säkert bra när de får växa till sig litet.

Sedan åkte jag till Klinte kyrkogård och på mammas och pappas grav tog jag bort några av penséerna och satt dit två rosenskära. Det hade jag förra sommaren också och de trivdes bra med att stå i självvattnade låda. Alla växter vill ju inte ha det ständigt fuktigt om rötterna.

Bakom familjegraven , där mamma och pappa ligger, finns det en svårläst gravsten, men där är tant Lina begravd och där har ingen varit och planterat någonting i år. Det är ju inte min grav, men tant Lina är ju en Svanborg hon också och hon är mig så kär, så jag körde ner på Klinte igen och köpte ett sexpack med små isbegonior, som jag planterade på hennes grav. (Jag gjorde så förra året också)

Tant Lina, som egentligen hette Carolina var farmor Ebbas syster, hon var ogift och hon bodde i huset intill Pressbyrån i Klintehamn tillsammans med deras bror Rickard. Tant Lina var ett ”vittne” och det var inte uppskattat av de övriga i släkten och absolut inte av min farmor Ebba. Jag minns tant Lina som väldigt snäll och blid. Tant Lina hade svåra bensår och det brukade komma en distriktssköterska och lägga om benen. Det luktade alltid lite konstigt i hennes rum, om det kom från benen eller medikamenter vet jag inte. När tant Lina hade syjunta brukade jag vara med och sitta där bland tanterna och sticka. Jag minns att jag stickade på en röd tröja där hos henne.

Tant Lina dog 1951 och då var jag lite drygt 10 år och hennes begravning var den första jag var med på. Hon ligger begravd i sin mamma Marias grav, det går nästan inte att se vad det står på gravstenen, men nu har hon fått sex isbegonior i alla fall.

Nöjd med min förmiddag la jag mig i solstolen efter lunchen för att lyssna på dagens sommarvärd, Lasse Kronér.

Det var ett trevligt program, med trevligt prat och trevlig musik. Inte ett enda uppseendeväckande avslöjanden fick man sig till livs och antingen var jag trött efter en natt med lite dålig sömn, eller också var han en aning tråkig? Jag slumrade faktiskt till ett tag och något vickande på tårna blev det definitivt inte.

Dagens ordspråk:

Allt man behöver här i livet är okunskap och självförtroende, sedan är framgången given.

Trevlig fortsättning på dagen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Fröjel, Klintehamn, Radioprogram och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

26 kommentarer till Lina o Lasse

  1. Skatan skriver:

    Tänk ändå vad de som har gått före oss lever kvar … man behöver bara gå på en kyrkogård där några man känner/känt ligger begravda och så kommer så många minnen tillbaka och de bortgångna är närvarande igen. Jag förstår att det kändes rätt att sätta blommor på tant Linas grav också … och tog dig det besväret att åka tillbaka och köpa dem.

    Tänk jag som bestämt mig att lyssna på så många Sommarprogram som jag kan glömde bort att lyssna idag. Men var det lite tråkigt så kanske jag inte missade så mycket i alla fall.

    Kram!

  2. Znogge skriver:

    Så rätt det kändes att du satte blommor även på hennes grav. Nej vittne är inte alltid så uppskattade. Jag tror inte det är så lätt för någon…

    Kram

  3. Göran skriver:

    Så fint gjort Ingrid. Lina tänder nog en stjärna för dej.

  4. Hejsan Ingrid !

    Du tar Dig tid och råd som ingen annan gjort
    på Linas grav,. Sköts dåligt av dom som ska göra det.

    De enda gravar som jag kunde lägga något på,
    är mina svärföräldrars. Men det sköter ju Dennis syster Gunilla om.

    Mamma o.Pappas aska är i varsin urna i en vägg på Lidingö kyrkogård.
    Maud brukar titta till den.
    De andra är i Vänersborg, lite långt att åka.

    Tycker inte om att vistas på sådana platser.

    Kram Majsan Mi

  5. Kajsastina skriver:

    Det är synd på penséerna att de blir skrangliga och växer konstigt. Mina blommar fortfarande och jag plockar de vissna. ska nog inte köpa nya då jag ska fara till Värmland i juli. Det är rogivande att besöka kyrkogården tycker jag. Mina farföräldrars grav är i Västerås (jag har ju vuxit upp hos dem.) Jag minns att Farmor älskade just isbegonior. Gulligt av dig att plantera på tant Linas grav också. Nu börjar det bli svalare här. Jag försökte sätta på sommarprogrammet för första gången idag, men det var som du skrev ganska tråkigt.
    Ha det gott!
    kram

  6. Janne skriver:

    Vi ska också ta en dag och åka till en massa olika gravar med blommor. Ha det bra !

  7. Charlotte skriver:

    Så snällt av dig att ge tant Lina blommor. Det är så olika hur kyrkogårdar sköts. Kanske beror det på vaktmästaren.(kanske mer om pengar kan jag tänka) Vissa kyrkogårdar är väl skötta, medans andra ser det ut som gud har glömt, trots att det är i samma pastorat. Och det är lite märkligt att det kan va sådan skillnad i pastoraten. Slö lyssnar nu reprisen av sommarprataren, kanske kan han fängsla mig. God natt.

    • Ingrid skriver:

      Jag tror att det är stor skillnad på hur mycket möda klockarna lägger ner för att ordna det fint på kyrkogårdarna. Vi har en enormt duktig klockare i Fröjel.

      Hoppas att sömnen blev god!

  8. Sofia Siggelin skriver:

    Hej Ingrid! Först, va tråkigt att det var borelia. 🙁 Men så bra att du fått meducin mot’et!
    Du är allt en ängel du, som så troget gör fint på gravarna! Det kommer du få många guldstjärnor för hos Sankte Per! 🙂
    Kram på dig! (Det var kul att springa på dig på lassis, men jag ser fram emot att träffa dig under trevligare – eller åtminstone friskare! – former framöver!)

  9. Lambergsfrua skriver:

    Så fint av dig att sätta blommor även på tant Linas grav. Tänk vad kyrkogårdar kan berätta! Vi gillar också att strosa runt på kyrkogårdar och läsa på gravstenarna. Det är vackert och rofyllt och kulturhistoria av stora mått. Våra föräldrars gravar får sällan besök av oss – de ligger så långt bort. Vi vårdar deras minne på andra sätt.

    Lasse Kronér är en favorit, positiv och öppen, men han är kanske en person, som är mån om sin integritet. Det har ju aldrig varit några skandaler kring honom, vad jag vet. Egentligen vet jag ingenting om honom, vilket ju är lite konstigt. Kanske lika bra att du slumrade till, så tårna fick vila 😉

    Varm kram,
    Lmbergsfrua 🙂

    • Ingrid skriver:

      Visst är det rogivande och tankeväckande att gå på en kyrkogård. Tänk bara att gå och läsa alla fina titlar, för förr skulle ju alla ha en titel. Farmor var järnhandelsidkerska!

      Jag fick en skön slummer i alla fall. 😉

      Kram

  10. Raija skriver:

    Fint gammalt kort du fått låna. Det är så härligt att se hur de såg ut förr i tiden med kläder och frisyrer.

    Påminner om att jag också ska kika på mina föräldrars grav.

  11. Snällt av dig att sätta blommor på tant Linas grav! 🙂 Mina och Rolles föräldrar samt min bror är strödda i minneslunden i Älvsjö trots att dom inte tillhörde den kyrkogården (fast dom bodde på den sidan av stan). Anledningen var att vi såg den från vårt hus i Örby och var där jätteofta. Inte visste vi då att vi skulle flytta till Gotland…..Så numera brukar vi tända ljus för dom här hemma, det går ju också bra! 🙂

  12. Jah Hollis skriver:

    Förvånar mig inte att du slumrade till under Lasse Kronérs program. Jag orkade själv inte lyssna engagerat särskilt länge. Det krävs nog mer än att man berättar om hur man blivit den man är för att det ska engagera under en och en halv timme. Det behövs inga sensationer, men mer än bara formulär 1A. Hur har ni det med turisterna på Gotland i år? Har invasionen börjat än? Barchefen på min stam- och quizpub (han är skotte) var nyligen på Gotland, dels för att göra affärer med Gotlands Bryggeri, dels för att kortsemestra några dagar, och han var mycket nöjd med besöket. Och nu har vi två nya sorters öl från Gotland på puben. ”Good stuff”, som barchefen Bryan beskriver det.

    • Ingrid skriver:

      Du har så rätt ang Lasse Kronér och så tyckte jag att han spelade väldigt mesig musik. 😉
      Det börjar bli full fart på turisterna nu och i helgen börjar ju Almedalsveckan så då blir det högtryck i stan. 😉

  13. Jag läste i en tidning att man ska klippa ner penseerna om de blivit rangliga, så blommar de snart på nytt. Men vill man ha blommor på en grav kanske man ogärna väntar så länge. Testa nån gång på gården eller i balkonglådan i stället!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *