Månadsbilden uppdaterad

Så har vi redan hunnit till mitten av juni och man önskar att man kunde bromsa tiden lite grann, för nu går det undan alldeles för fort.

Dags för månadbilden är det i alla fall idag och eftersom vi hade strömavbrott (planerat) mellan nio och tolv idag, så åkte vi till Klintehamn redan på förmiddagen.

Vill du se utvecklingen av motivet sedan årsskiftet kan du klicka HÄR! Jag lyckades inte fånga bilden exakt likadant som förra månaden, men det får gå ändå.

När vi kom hem fanns det fortfarande ingen ström, så då gick jag ut i trädgården och hackade lite ogräs i gångarna. Något att göra finns det alltid, det är bara viljan som ska till. Det blåser idag och är ganska svalt, så där som svensk sommar normalt är.

Vi får väl se om vi får tillbaka värmen igen eller om vi får nöja oss med det som varit. Nu tittar i alla fall solen fram igen och en liten stund på uteplatsen med DN-krysset ska jag nog ta mig.

Visst är det underligt så man beter sig när det är strömlöst. Är det fler än jag som går på toa, tänder lyset (som inte finns), gör det man ska och sedan släcker det obefintliga lyset efter sig igen? Och så tyst det blir i huset! Nästan kusligt tyst blir det när kyl o frys slutar susa, radion tystnat och cirkulationpumpen stannat.

Lite skrammel i öronen fick jag i alla fall för jag lyssnade på Gotlandsradion i min mobil medan jag var ute och hackade ogräs.

Gotlandsradion har haft ett reportage från Sundre på södra Gotland idag och de intervjuade en 91-årig dam och frågade henne om vad som hänt i hennes långa liv. Det hon uppskattade mest av allt var när de fick elektrisk ström indraget på gården och det fick de 1951. Då förändrades och förenklades livet radikalt för henne.

Under hela min uppväxt har det funnits el, men jag jobbade två somrar på pensionat Sjövik i Västergarn och hos Mia, där jag bodde, var det helt omodernt, så där fick man lysa sig med fotogenlampa och stearinljus. Lite mysigt var det så där på sommaren, men på vintern skulle man minsann inte vilja ha det så.

Nu ska jag gå ut innan solen går i moln igen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Månadsbilden, Nostalgi, Tänkt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Månadsbilden uppdaterad

  1. Margaretha skriver:

    Ja man tar mycket för givet, som t ex ström. Det är som du säger: datorn (om den inte är mobil), spisen, kaffebryggaren, TV:n. Man blir lite ställd och får tänka om. Kan i och för sig vara nyttig tankeställare ibland. Vi vet ju inte hur mycket el som vi får förbruka i framtiden.
    Hoppas vi slipper uppleva det åtminstone …

  2. skogsnuvan skriver:

    Jag var 7 år när vi fick ström hus oss och jag minns den lysande fräsande lampan som man skulle pumpa. Här är det strömavbrott så ofta så man har börjat vänja sig. Vintern är det snön som lägger sig på träden och på¨sommaren är det åskan. Jag har ju vedspis och kamin så det går ändå men jag saknar mest datorn och tvn speciellt på vintern när man inte vill gå ut.
    Nu har jag fått låna en dator och ett mobilt bredband. Tror att jag måste byta till ett sådant. Det är 3-dej sommaren som datorer och bredbandsmodem går sönder. Inget får man på försäkringen heller så det känns rätt hopplöst.

    • Ingrid skriver:

      Förr fanns det vedspis här och att vi tog bort den ångrar jag idag. Det hade varit mysigt att ha åtminstone en möjlighet att elda med ved i köket.
      Mobilt bredband låter väl bra om du får en bra förbindelse med det. Att få datorerna förstörda av åska ideligen verkar ju jättejobbigt.

  3. Znogge skriver:

    Man verkligen hur beroende man är av elen bara det blir ett kortare strömavbrott. På gott och på ont med tekniken… Men oftast bäst 😀

    Kram

  4. Gunnel skriver:

    Vilken kul idé med månadsbilden. Det skulle jag också vilja göra. Du får gärna lägga till min blogg och jag tänkte göra samma med din hos mig. Ha det bra.

  5. Skatan skriver:

    Nej inte skulle det vara lätt att leva utan elektricitet längre. Man har ju blivit bortskämd. Även om det var mysigt uppe på fäboden där Margith och jag hade målarträff en sommar … men … som du säger … fy för att klara sig utan el på vintern.

    Kramar!

  6. Skatan skriver:

    Måste bara lägga till att det var verkligen kul att titta på din Månadsbild. Det tänker jag härma (tror jag) när jag kommer hem. Hitta ett bra ställe och så sätta igång.

    Kul!

    Kram!

  7. Hejsan Ingrid !

    Jo jag vet, hur bortskämda är vi inte.Eller vana vid det.Nästan allt går ju på elektricitet.elektricitet, som Tage Danielsson sjunger om.Förstår inte varför de behöver stänga av den och vattnet då och då.
    Jag tycker det är dåligt att fastighetsbolaget stänger av värmen, det kan ju bli kyliga nätter framöver.

    Kul med månadsbilden.Jag som alltid fotar björken i olika väderlekar,månader/år.Den rackarn växer ganska mycket varje år.Synd att jag inte har något foto från det jag flyttade in här 1 /4-95 men den var nog inte mer än en meter.Och nu nästan lika högt som detta 3 vån.huset.

    Kram Majsan

  8. Gun skriver:

    Nu skulle jag nog vilja bromsa upp lite jag med. Det där med ström är nog så finurligt, när här är strömavbrott tycker jag att jag skulle kunna, baka, dammsuga eller koka kaffe. Säkert därför att man inte kan göra så mycket just då:)

  9. Kicki skriver:

    Ja, nog är man bortskäm med att allt ska fungera med elen. När vi har strömavbrott, så tänker jag gå och göra nåt annat under tiden. Kanske skulle passa på att dammsuga, nä det går ju inte, men då kan jag ju stryka. Nä det går ju inte heller. Köra en tvättmaskin kanske.
    Fasen, allt behöver man ju ström till och jag glömmer hela tiden att den är borta, när det är strömavbrott.
    Kram

  10. Elisabeth skriver:

    Trevligt med månadens bild. ett uppslag för framtiden.
    Visst gör vi mycket utan att tänka. Och tur är väl det, för då skulle väl huvudet gå varmt! Ha dé!

  11. Gunnar skriver:

    Kul med Dina månadsbilder! Jag har tänkt gör detsamma många gånger men inte kommit till skott.

    Vi hade en stor vattenläcka för några veckor sen i Karlstad. Det blev lite av samma som du beskriver. Man blir så tafatt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *