Med SPF på Klintebys

Idag har det varit lite disigt och småmulet till och ifrån, men varmt och gott. På förmiddagen tog jag vara på tvätten från igår, manglade lakan och strök.

På eftermiddagen hade vi planerat att vara med på SPF:s månadsmöte, som den här gången skulle hållas på Klintebys gård där den förre ägaren Jan Johannesson skulle berätta om gården. Klintebys gård är en av Gotlands största gårdar och när jag var barn hette ägaren Otto Grimlund och han bodde i det pampiga huset från 1700-talet och i en mindre villa intill bodde sonen Lill-Otto med hustru Inger och en hel radda barn. (Inger Grimlund är idag en känd matskribent som gett ut en lång rad böcker.) Otto Grimlund, Ingers svärfar, var för övrigt aktiv kommunist och Jan Johannesson berättade att högt uppsatta ryska politiker varit gäster på Klintebys gård.

När vi var i 10-12 årsåldern cyklade mina systrar och jag upp till Klintebys och lånade russ att rida på. Mitt ridintresse var väl måttligt, men man måste ju hänga med systrarna. Vi åkte bara ut i hagen, tog med oss ett russ och talade om för ägarna att vi gav oss iväg på en tur.

Det var väldigt många som hörsammat kallelse till det här mötet, så intresset för gården och för vad Jan hade att berätta var tydligen stort. När alla samlats gick vi in i parken bakom boningshuset, för där ligger Jakob Donner begravd i en av kalksten byggd gravkammare tillsammans med sin hustru, hennes måg och hennes andre man. Jans berättelse om gårdens olika ägare från Donners tid i slutet av 1700-talet och fram tills idag och om sin egen roll på Klintebys var mycket fascinerande och han fick många frågor att besvara från nyfikna pensionärer.



Det var på 1740-talet som familjen Donner invandrade från Lübeck till Visby. Jacob Niclas (f.1749 d.1809) Donner bosatte sig i Klinte, där han köpte flera gårdar och bland dem också Klintebys gård (1770), som under hans tid kom att kallas för Donnershov. En fråga Jan fick handlade om hur det kunde vara att Donners låg begravda där i parken i ovigd jord och då berättade han, att de från början varit begravda i en familjegrav på Klinte kyrkogård, men blivit flyttade till parken eftersom hästarna kom i sken när de passerade kyrkogården. Så fort Donner flyttats därifrån slutade hästarna att skena.

Jan Johannesson själv kom till Klintebys första gången 1959, då som rättare, sedan arrenderade han gården några år och slutligen köpte han den och drev den till sin pensionering 1998. Jan har utvecklat gården och bland annat haft ett stort intresse för hästar. Han berättade att han haft 40 hästar och att det en tid även fanns mycket lamm på gården, som mest 1 300 tackor. Odlingarna har tidvis varit mycket inriktade på grönsaker till Klintebys konservfabrik och Jan har odlat potatis, lök, morötter, rödbetor, kål och ärtor och så sockerbetor och vanligt spannmål förstås.


Eftermiddagskaffet åkte vi upp på Klinteberget och drack. Det var alldeles för många myggor vid Donners gravsten, för att det skulle vara trevligt att sitta där. Utsikten från Klinteberget över Klintehamn med havet utanför och Karlsöarna är väldigt vacker, men idag var det disigt.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Blandat. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *